Citat:
Ursprungligen postat av
Prinzezzan
Om Palmes telefon var avlyssnad, så skulle denna information ha kunnat spridas inom den lilla (?) grupp som eventuellt var inblandad. Behöver inte ha involverat livvakterna.
Hur noggrant kontrollerades detta? Vilka skulle inte vara intresserade av att detta undersöktes noga, i så fall?
Citat:
Ursprungligen postat av
Lebel
Vad fick den som lyssnade veta? Efter allt detta tålamod? Att paret Palme skulle se "Mitt liv som hund" (som visades på Spegeln på Birger Jarlsgatan 16 och på 2001 på gångavstånd på Regeringsgatan 8). Eller "Bröderna Mozart" (som bara visades på Grand på Sveavägen 45).
Hur? Genom att lyssna när Olof Palme ringde till sonen Mårtens lägenhet på De Geersgatan 12 vid halv sju-tiden på kvällen. Om någon direktavlyssnade telefonen i paret Palmes bostad på Västerlånggatan 31 i Gamla stan.
Vad kunde man använda den kunskapen till? Man visste ju inte vilken biograf paret Palme skulle besöka?
Man kunde observera vilken biograf de valde. Det är poängen med att övervaka färden till Grand (vid några platser längs vägen) och poängen med walkie-talkies. Att observera vilken biograf paret Palme valde. Någon annan tänkbar funktion har inte walkie-talkies. Därför är 90 - 98 % av alla walkie-talkie-vittnen ointressanta (mer än 90 % anmälde sig efter polisens efterlysning av walkie-talkie-tips den 19 mars 1986). I vissa fall otillförlitliga eller otrovärdiga (EBE898, E11626, E17711 och EH18620 är några exempel).
Att någon såg en walkie-talkie-man på Kungsgatan på förmiddagen, på Drottninggatan på eftermiddagen eller på Regeringsgatan i början av kvällen saknar intresse. De saknar funktion i en attentatsgrupp.
Ulla Strömbeck-Larsson i Gamla Stan (Z8075) såg en väktare och en civilklädd polis (som var på rätt perrong vid rätt tid). Vittnena Helena Myrin (Z8597-1) och Hans Embrink (Z8386) är intressanta. Männen som de såg (utan walkie-talkies) kan vara intressanta. Tågföraren Göran Skiöld (Z8590) såg ingen stiga på tåget efter paret Palme och såg ingen stiga av tåget efter paret Palme. Han förhördes den 24 mars 1986. Skiöld blev förvånad när han fick veta att paret Palme var i tåget. Han såg dem inte. Varken i Gamla stan eller på Rådmansgatans station.
Norra ingångarna till Hötorgets station stängde 19.00 (A5598 och EH15383). Inte 22.00 (rapporten "En revisionell bedömning" från 1996 är fel på den punkten). Brunkebergstunneln stängde 22.00. Man kunde inte vänta sig att paret Palme skulle avsluta resan på Hötorgets station och lämna den vid Tunnelgatan. Norra ingångarna var stängda.
Det var självklart att åka till Rådmansgatans station och lämna den vid Rådmansgatan. Walkie-talkie-männen på Tunnelgatan (EAA1884, EAC4526 och EBA7183) och Holländargatan (EBB1701 och EH20988) saknar funktion.
Inget av tipsen från Tunnelgatan och Holländargatan kom före efterlysningen av walkie-talkie-tips den 19 mars 1986 (utom EAA1884 och det anonyma brevet i EBB1701). "Det försvunna tipset" i TV-serien "Palmemordets dolda spår" (EBB1701) var inte försvunnet och nämnde inga flyktbilar. Steude och Blombergsson använde fel sökord 2017 för att hitta EBB1701 (som framgår av D21659-14).
Walkie-talkie-observationerna efter 23.00 kan vara samme man. Anki och Anneli (EH14839) cirka 23.05 (filmen på Sandrew 1-2-3-4 på Kungsgatan 37 slutade 23.01), den jugoslaviske taxiföraren (EAD2778) cirka 23.20 och paret Prim (EEE2618) cirka 23.25. Signalementen har likheter. Mannen liknar inte GM. Paret Palme var på väg att lämna Grand. Mannen saknar funktion i en attentatsgrupp. Alternativa GM på Sveavägen behövde inte walkie-talkies för att tala med varandra eller någon annan. Mannen var där av en annan orsak. Inget av tipsen kom före efterlysningen av walkie-talkie-tips den 19 mars 1986.
Walkie-talkie-mannen på Kåkbrinken 19.30 är intressant (Z9077). Även walkie-talkie-mannen strax söder om Grand 21.20 (EAC6951). Tipsen kom 1987. Det är konstigt att de kom så sent (när de är mest intressanta). Z8041 i Gamla Stan den 17 februari 1986 kan vara intressant. De mest intressanta tipsen (för att inte säga de enda intressanta tipsen) i Säpos övervakningsanalys 1986 (utöver de som redan har nämnts) är männen i Yxsmedsgränd den 17 och 24 januari (Z8496) och tre observationer den 27 februari. M2812, D1336 och D2775. Säpos övervakningsanalys (A11544) finns på palmemordsarkivet.se.
Hade någon tålamod att direktavlyssna paret Palmes telefon i dagar och veckor?
De skyldiga var en liten resurssvag grupp. Med lokalkännedom. Som framgår av attentatets improviserade karaktär och osäkra utgång. Det improviserade valet av vapen och ammunition (som inte var optimerad för kroppsskydd). De hade två timmar att planera ett attentat om de upptäckte paret Palme vid Grand eller på vägen dit. En resursstark grupp hade valt ett annat sätt.
Tre eller två. Kanske bara en. Gärningsmannens väntetid avgör.
De mest intressanta iakttagelserna före morddagen finns i Säpos övervakningsanalys den 24 april 1986 (A11544). Gunnar Wall beskriver dem så här (i boken "Rättsskandalen Olof Palme" från 2023).
Z8496
Den första observationen som nämns i rapporten är från den 17 januari 1986 nära Palmes bostad klockan 21 på kvällen. Två män står på Yxsmedsgränd i mynningen mot Västerlånggatan. De kikar runt hörnet mot bostaden som ligger mitt emot grändens mynning. Uppgiftslämnaren observerar även männen en vecka senare, följande fredag, vid samma plats. Den gången är de där lite tidigare, någon gång mellan 19 och 21.
Z8041
På kvällen den 17 februari har Palme hållit ett föredrag. Han har blivit körd till Gamla stan av livvakterna och släppts av vid korsningen Storkyrkobrinken och Västerlånggatan klockan 22.55. Ganska kort tid därefter, klockan 23.15, ser ett vittne två män som står på Västerlånggatan nära Storkyrkobrinken. En av männen står mitt i gatan med något som liknar en walkie-talkie, den andre står vid en port intill
M2812
Torsdagen den 27 februari på eftermiddagen – dagen före mordet – finns det en iakttagelse i anslutning till Rosenbad, byggnaden som är säte för regeringskansliet och därmed en av Palmes arbetsplatser. En man står på Fredsgatans norra sida mitt emot Rosenbad och förefaller ha intresset riktat just mot Rosenbad. Tidpunkten är när det börjar närma sig för Palme att bege sig därifrån. Iakttagelsen anses också vara intressant av Meléns grupp eftersom den följs av andra vittnesiakttagelser samma dag.
D2775
Efter arbetsdagens slut beger sig Palme till city för att köpa en kostym. Han har inte anmält behov av livvakter och rör sig ensam. Klockan 17 observerar en modefotograf Palme när han är inne på varuhuset PUB. Palme har bråttom och rör sig jäktat. En man följer efter Palme på samma jäktade sätt men håller ett avstånd som om han vill undvika att bli avslöjad som förföljare.
D1336
Strax före klockan 18 gör ett annat vittne en liknande observation. Palme är på väg hemåt genom Sergelarkaden då vittnet möter honom. Vittnet noterar att en man med bestämda steg följer efter Palme på ca 25 meters avstånd.
Mordkvällen
Walkie-talkie-mannen som Karin G såg vid sydvästra hörnet av korsningen Sveavägen - Kammakargatan 21.20 (EAC6951) hade en tänkbar funktion i en attentatsgrupp. Mannen kan ha varit delaktig i attentatet. Även om telefonen i paret Palmes bostad inte var avlyssnad. Någon kan ha upptäckt paret vid Grand några minuter tidigare.
Vissa vittnen i Gamla stan skulle kunna besvara frågan om telefonen var avlyssnad.
Walkie-talkie-mannen som Leif C såg på Kåkbrinken 19.30 är intressant (Z9077).
Männen som Helena Myrin såg i biljetthallen cirka 20.35 (Z8597-1) och mannen som Hans Embrink och hans flickvän Cecilia Hallin såg i trappan till perrongen cirka 20.40 (Z8386) kan vara intressanta. Dessa män hade inga walkie-talkies (de avvek från omgivningen på andra sätt).
Om någon av dessa män tillhörde en attentatsgrupp kan han inte ha stått där om inte paret Palmes telefon var avlyssnad. Om man inte tillhör dem som tror att attentatsmän väntade i Gamla stan på måfå eller till följd av ett rykte (att paret Palme skulle på bio den kvällen). Det har inget stöd i utredningen.
Karin G och Leif C är trovärdiga vittnen. Båda kontaktade polisen när "Skelleftehamnsvittnet" fick ny publicitet i slutet av mars 1987. Skillnaden är vad de såg. Karin G såg att mannen höll i en walkie-talkie och talade i den. Hon kunde beskriva dess utseende. Det kunde inte Leif C (som framgår av Z9077). Bara att föremålet var
"ca 25 cm" och
"eventuellt kan ha varit svart". Leif C såg att mannen höll föremålet
"lite dolt under sin rock". Själv trodde Leif C att föremålet var en walkie-talkie,
"att han undermedvetet måste ha registrerat detta" (Z9077-A). Det utesluter inte att det var ett annat föremål.
Leif C intervjuades på plats i Gamla stan 12 år senare (1999).
Männen i Gamla stan besvarar inte frågan om telefonen var avlyssnad. Ingen av dem måste ha tillhört en attentatsgrupp.