Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Då kanske vi kan enas om att om vi inte vet hur mycket av molnförändringarna som är naturliga variationer så kan vi inte heller veta vad klimatkänsligheten faktiskt är.
Citat:
Det är riktigt. Det här är en relativt ny signal och signal till brusförhållandet tenderar att bli bättre med tiden.Det man vet är bl.a att modeller med högre klimatkånslighet reproducerar detta bättre än de med en låg känslighet.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2019GL085782
https://www.science.org/doi/10.1126/science.adt0647
Citat:
Uppvärmingen är inte linjär. Det går betydligt snabbare nu än för perioden 1970-2000 exempelvis. Att den ser linjär ut med en medelvärdesbildning på 25 år är vad en sådan medelvärdesbildning gör över dessa perioder.
EEI (N) = F − λT + ε = ASR – OLR -> ΔN = ΔF - λΔT + Δε = ΔASR – ΔOLR
Eftersom vi analyserar hur klimatet förändras över tid (per dekad), transformerar vi ekvationerna till deras trendformer. Detta är matematiskt och fysikaliskt nödvändigt för att kunna använda mätdata från CERES ihop med data från IPCC.
Det vi vill jämföra är mätdata och modell för uppvärmningen före och efter millennieskiftet eftersom mätningarna av ASR och OLR började då. Före millennieskiftet finns inte motsvarande mätdata så där är vi blinda.
Ur ett klimatperspektiv (25-års rullande medelvärde) ser temperaturkurvan sedan slutet av 1800-talet ut såhär:
https://www.woodfortrees.org/plot/gistemp/mean:300
Från 1970 är lutningen i princip linjär fram till nutid. Det är därför intressant att jämföra 1970 - 2000 med 2000 – 2025. Nu är det inte helt lätt att få fram data från IPCC för denna period men 1988 – 2012 går att få fram enligt nedan. Det duger för resonemanget eftersom temperaturkurvan är så linjär.
Av IPCC AR6 WG1 sidan 91 framgår följande: “The global energy inventory change for the period 1971–2006 corresponds to an Earth energy imbalance (Box TS.1) of 0.50 [0.32 to 0.69] W m–2, increasing to 0.79 [0.52 to 1.06] W m–2 for the period 2006–2018.”
IPCC säger att obalansen var 0,50 (period 1) och ökade till 0,79 (period 2). Mittpunkt för period 1 är ca 1988 och för period 2 ca 2012. Det ger tidsskillnad mellan mittpunkterna på 24 år eller 2,4 dekader.
ΔN för perioden 1988 – 2012 blir därmed: (0,79 – 0,5) / 2,4 = 0,12 W/m2 per dekad.
Detta är alltså ”facit” enligt IPCC: En EEI-trend (ΔN) på cirka 0,12 W/m2 per dekad har drivit uppvärmningen 1970 – 2000.
Redan här ser vi att situationen efter millennieskiftet är helt annorlunda eftersom CERES mäter:
ΔN = ΔASR – ΔOLR = 0,85 – 0,41 = 0,44 W/m2 per dekad
Här ser vi tydligt att data från IPCC och CERES är motsägelsefulla. Det syns ingen skillnad i lutningen på temperaturkurvan före och efter millennieskiftet men modellen och mätdata visar helt olika värden för ökningen av energiobalansen (ΔN):
Före år 2000: 0,12 W/m2 per dekad
Efter år 2000: 0,44 W/m2 per dekad
IPCC:s siffror som ger 0,12 W/m2 per dekad kan uppenbart inte förklara vad som händer sedan mätdata blev tillgänglig efter millennieskiftet.
Låt oss då gå vidare och se vad IPCC har att säga om ΔF, λΔT och Δε. Kan det finnas någon ledtråd där?
IPCC AR6 WG1 s. 2145 “Table AIII.3 | Effective radiative forcing (W m–2) time series of all climate forcers from 1750–2019” visar följande total forcing för 1990 resp. 2015: 1,42 resp. 2,61 W/m2:
ΔF per dekad för 1990 – 2015 (ur tabell) = (2,61 – 1,42) / 2,5 = 0,48 W/m2.
GISTEMP ger ΔT per dekad för 1988 – 2012 = 0,17 grader C per dekad.
Återkopplingsparameter λ = 1,16 enligt IPCC AR6 WG1 tabell 7.10.
Interna variabiliteten ε är ganska otydlig i AR6 WG1 men Fig.3.8 ger ett spann på ca +/- 0,2 grader C vilket kan antas motsvara ca +/-0,23 W/m2 2010 – 2019. Eftersom ε är så osäker ges ett betydande parameterutrymme för Δε men eftersom magnituden är så liten i förhållande till 0,44 W/m2 per dekad kan Δε sättas till 0 för den aktuella jämförelsen.
Sammantaget ger detta för perioden före år 2000:
ΔN = ΔF - λΔT + Δε = = 0,48 - 1,16 * 0,17 + 0 = 0,28 W/m2 per dekad.
Här ser vi direkt ett glapp mellan IPCC ”facit” (0,12 W/m2) och denna uträknade energibalans trots att siffrorna är ”out of the box” från IPCC AR6 WG1. Men parametrarna har ju betydande parameterutrymme så genom att justera F, λ och ε inom sina utrymmen kan en anpassning göras. Genom att till exempel justera F till 0,32 får vi en perfekt passning:
ΔN = ΔF - λΔT + Δε = = 0,32 - 1,16 * 0,17 + 0 = 0,12 W/m2 per dekad.
Så, med detta bekräftas två motstridiga energivärden för en linjär uppvärmning före och efter millennieskiftet och orsaken är att ena värdet baseras på modeller och andra värdet på mätdata:
Före år 2000: 0,12 W/m2 per dekad
Efter år 2000: 0,44 W/m2 per dekad
Det unika läget nu är att vi ÄNTLIGEN har mätdata som visar verkligheten. Detta stora glapp går inte att vifta bort som ”brus” eller ”intern variabilitet”. Det handlar om helt olika magnituder. Det här är precis vad så många har sagt så länge men då har ”förnekar”-drevet omöjliggjort alla konstruktiva samtal. Vi får hoppas att mätdata nu gör att dessa saker går att diskutera på ett normalt sätt.
Eftersom vi analyserar hur klimatet förändras över tid (per dekad), transformerar vi ekvationerna till deras trendformer. Detta är matematiskt och fysikaliskt nödvändigt för att kunna använda mätdata från CERES ihop med data från IPCC.
Det vi vill jämföra är mätdata och modell för uppvärmningen före och efter millennieskiftet eftersom mätningarna av ASR och OLR började då. Före millennieskiftet finns inte motsvarande mätdata så där är vi blinda.
Ur ett klimatperspektiv (25-års rullande medelvärde) ser temperaturkurvan sedan slutet av 1800-talet ut såhär:
https://www.woodfortrees.org/plot/gistemp/mean:300
Från 1970 är lutningen i princip linjär fram till nutid. Det är därför intressant att jämföra 1970 - 2000 med 2000 – 2025. Nu är det inte helt lätt att få fram data från IPCC för denna period men 1988 – 2012 går att få fram enligt nedan. Det duger för resonemanget eftersom temperaturkurvan är så linjär.
Av IPCC AR6 WG1 sidan 91 framgår följande: “The global energy inventory change for the period 1971–2006 corresponds to an Earth energy imbalance (Box TS.1) of 0.50 [0.32 to 0.69] W m–2, increasing to 0.79 [0.52 to 1.06] W m–2 for the period 2006–2018.”
IPCC säger att obalansen var 0,50 (period 1) och ökade till 0,79 (period 2). Mittpunkt för period 1 är ca 1988 och för period 2 ca 2012. Det ger tidsskillnad mellan mittpunkterna på 24 år eller 2,4 dekader.
ΔN för perioden 1988 – 2012 blir därmed: (0,79 – 0,5) / 2,4 = 0,12 W/m2 per dekad.
Detta är alltså ”facit” enligt IPCC: En EEI-trend (ΔN) på cirka 0,12 W/m2 per dekad har drivit uppvärmningen 1970 – 2000.
Redan här ser vi att situationen efter millennieskiftet är helt annorlunda eftersom CERES mäter:
ΔN = ΔASR – ΔOLR = 0,85 – 0,41 = 0,44 W/m2 per dekad
Här ser vi tydligt att data från IPCC och CERES är motsägelsefulla. Det syns ingen skillnad i lutningen på temperaturkurvan före och efter millennieskiftet men modellen och mätdata visar helt olika värden för ökningen av energiobalansen (ΔN):
Före år 2000: 0,12 W/m2 per dekad
Efter år 2000: 0,44 W/m2 per dekad
IPCC:s siffror som ger 0,12 W/m2 per dekad kan uppenbart inte förklara vad som händer sedan mätdata blev tillgänglig efter millennieskiftet.
Låt oss då gå vidare och se vad IPCC har att säga om ΔF, λΔT och Δε. Kan det finnas någon ledtråd där?
IPCC AR6 WG1 s. 2145 “Table AIII.3 | Effective radiative forcing (W m–2) time series of all climate forcers from 1750–2019” visar följande total forcing för 1990 resp. 2015: 1,42 resp. 2,61 W/m2:
ΔF per dekad för 1990 – 2015 (ur tabell) = (2,61 – 1,42) / 2,5 = 0,48 W/m2.
GISTEMP ger ΔT per dekad för 1988 – 2012 = 0,17 grader C per dekad.
Återkopplingsparameter λ = 1,16 enligt IPCC AR6 WG1 tabell 7.10.
Interna variabiliteten ε är ganska otydlig i AR6 WG1 men Fig.3.8 ger ett spann på ca +/- 0,2 grader C vilket kan antas motsvara ca +/-0,23 W/m2 2010 – 2019. Eftersom ε är så osäker ges ett betydande parameterutrymme för Δε men eftersom magnituden är så liten i förhållande till 0,44 W/m2 per dekad kan Δε sättas till 0 för den aktuella jämförelsen.
Sammantaget ger detta för perioden före år 2000:
ΔN = ΔF - λΔT + Δε = = 0,48 - 1,16 * 0,17 + 0 = 0,28 W/m2 per dekad.
Här ser vi direkt ett glapp mellan IPCC ”facit” (0,12 W/m2) och denna uträknade energibalans trots att siffrorna är ”out of the box” från IPCC AR6 WG1. Men parametrarna har ju betydande parameterutrymme så genom att justera F, λ och ε inom sina utrymmen kan en anpassning göras. Genom att till exempel justera F till 0,32 får vi en perfekt passning:
ΔN = ΔF - λΔT + Δε = = 0,32 - 1,16 * 0,17 + 0 = 0,12 W/m2 per dekad.
Så, med detta bekräftas två motstridiga energivärden för en linjär uppvärmning före och efter millennieskiftet och orsaken är att ena värdet baseras på modeller och andra värdet på mätdata:
Före år 2000: 0,12 W/m2 per dekad
Efter år 2000: 0,44 W/m2 per dekad
Det unika läget nu är att vi ÄNTLIGEN har mätdata som visar verkligheten. Detta stora glapp går inte att vifta bort som ”brus” eller ”intern variabilitet”. Det handlar om helt olika magnituder. Det här är precis vad så många har sagt så länge men då har ”förnekar”-drevet omöjliggjort alla konstruktiva samtal. Vi får hoppas att mätdata nu gör att dessa saker går att diskutera på ett normalt sätt.
Det är ett av de felaktiga antaganden som görs i inlägget ovan.. Sedan ser jag inte att du räknar på aerosoler som jag skrev om i inlägget du svarade på.
Aerosolerna är viktiga eftersom de maskerade uppgången i energibalansen (och temperatur) mellan 1970 - 2000 som vi får under den andra perioden istället.
Så det verkar som att din uppställning argumenterar för att energiobalansen var lägre under den första perioden än den andra, men uppvärmningen är linjär.
Det stämmer alltså inte.
Hade molnfeedbacken varit linjär hade ju heller inte osäkerheterna för den komponenten varit så stora som de är.
Osv osv.
Sedan är det lite oklart vad du försöker argumentera för med detta.
Vad är det många sagt? Vilka slutsatser drar du? Jag ser ingen "conclusion".
Är det att temperaturutvecklingen egentligen inte drivs av N och svarar genom λ?
just nu ser det mer ut som en inkonsistent uppställning än en falsifikation av något, oklart vad du försöker falsifiera dock. Du har ju tidigare sagt att den snabba uppvärmningen, eller den snabbt växande energibalansen efter år 2000 inte är förenligt med uppvärmningen under 1900 talet, eftersom att den uppvärmningen var för liten för konsistens. Men här verkar du argumentera för tvärtom? En lägre energiobalans under perioden under 1900-talet du tar upp, men ändå en linjär uppvärmningen -> klimatet var känsligare under 1900 talet.
Du har ju tidigare argumenterat för att den snabbt växande energiobalansen efter år 2000 inte är förenlig med uppvärmningen under 1900-talet, eftersom uppvärmningen då var för liten.
Men nu argumenterar du i praktiken för motsatsen.
Mer än så ids jag inte läsa ditt inlägg i detta läge.
__________________
Senast redigerad av MrArtur 2026-03-30 kl. 09:53.
Senast redigerad av MrArtur 2026-03-30 kl. 09:53.
Citat:
Denna hypotes strider mot etablerad fysik. Strålning är direkt proportionerlig mot temperatur. Alltså, om något värms upp så strålar det mer. Och om utstrålning minskar beror det på att temperaturen har sjunkt. Man kan alltså inte samtidigt ”hålla kvar” värme och ha minskad utstrålning. Om temperaturen ökar så innebär det per automatik att mer energi lämnar systemet genom strålning. Strålning och temperatur är två sidor av samma mynt.
Det är helt otroligt att en så dum idé som ”strålningsobalans” har fått så stort fäste. Klimat”forskare” är inte kända för sina fysikkunskaper.
Citat:
Skrev en förklaring till detta här.
Denna hypotes strider mot etablerad fysik. Strålning är direkt proportionerlig mot temperatur. Alltså, om något värms upp så strålar det mer. Och om utstrålning minskar beror det på att temperaturen har sjunkt. Man kan alltså inte samtidigt ”hålla kvar” värme och ha minskad utstrålning. Om temperaturen ökar så innebär det per automatik att mer energi lämnar systemet genom strålning. Strålning och temperatur är två sidor av samma mynt.
Det är helt otroligt att en så dum idé som ”strålningsobalans” har fått så stort fäste. Klimat”forskare” är inte kända för sina fysikkunskaper.
Det är helt otroligt att en så dum idé som ”strålningsobalans” har fått så stort fäste. Klimat”forskare” är inte kända för sina fysikkunskaper.
(FB) CERES-data (2000–2025): Den observerade energibudgeten utmanar rådande klimatmodeller
Citat:
Ok. Jag ska utgå från att du förstår hur det funkar och att du inte är "klimatkrigare" som gör en höna av en fjäder. Om jag drog fel slutsats pga otydligheter i ditt inledande inlägg så är det på mig.
Men jag förstår fortsättningsvis inte ditt resonemang.
ASR har inget (direkt) att göra med klimatgashalten i atmosfären och att försöka härleda de indirekta effekterna av klimatsgaskoncentrationen på de faktorer som påverkar ASR (molnighet på olika höjder, över olika områden, is, snö, albedo etc.= kräver extremt komplicerad klimatmodellering (eftersom det är fråga om effekter av effekter av effekter ...).
OLR mäter i sin tur den långvågiga strålning som strålar ut i världsrymden efter att effekterna från uppvärmd jordyta, hav etc. OCH alla klimatgaser gjort sitt. Att OLR ökar när ASR ökar är logiskt, men hela poängen i CERES-mätningarna är att ökningen i OLR är lägre (dvs. OLR ökar inte i samma grad grad som ASR) vilket genom alla variationer över alla år (som bl.a. påverkas kraftigt av långsiktigare värmetransportsystem som El Niño/La Niña) har lett till en uppmätt nettobalans vars ökning varit stabilt konstant.
Om jag förstår dig rätt påstår du att det skulle vara nåt slags "paradox för växthusmodellen", men hela "växthusmodellen" bygger ju på att mer energi strömmar in än vad som strömmar ut (vilket CERES nettobalans också visar). Det är alltså ingenting underligt i att om man tillför mer energi än som avlägsnas så blir nånting varmare och att ju varmare det blir desto mer värmestrålning avger det (också genom ett lager av "värmeisoloering"). Så jag förstår inte "paradoxen", överhuvudtaget.
Frågeställningarna:
1. Att ASR ökar är ju ett direkt tecken på att solljuset absorberas (sic). Jag förstås därför inte hur en kraftig "molnfeedback" skulle öka absorptionen, eftersom en sådan ju snarare skulle reflektera mer solljus (så att ljuset inte absorberas, dvs. ASR skulle inte öka). Att solljuset absorberas innebär att ljusstrålningen träffar någon materia som värms upp av energin, och i det här fallet är det främst (flytande) vatten och (inte snötäckt) land. Att ASR ökar orsakas därför i praktiken att en större andel av solljuset träffar vatten och land än tidigare. Det kunde potentiellt också ske genom att (det reflekterande) molntäcket har minskat i omfattning, men att det finns inget belägg för att en sådan minskning skulle ha skett i den omfattning som krävs. Den logiska förklaringen till ökad ASR är därför att det i huvudsak beror på att den (reflekterande) "hinna" av snö och is som tidigare täckt vatten och land har minskat. Så jag förstår överhuvudtaget inte din koppling mellan ASR och koldioxid, och inte heller din teori om kraftigt ökad molnighet (som dels inte stöds av observationer och dels skulle få motsatt effekt gällande ASR, dvs. ju mer moln desto högre reflektion och desto lägre ASR).
2. I princip samma argument som i punkt 1. Den minskade reflektansen av solljus beror på att planetens reflekterande funktioner minskat (sic), vilket också stöds av (massvis av) direkta observationer av över tid kontinuerligt minskande (reflekterande) snötäcke och (reflekterande) havsis, både när det gäller areell och temporal omfattning. Om den reflekterande molnigheten hålls någorlunda konstant kommer denna arellea och tidsmässiga "avsmältning" att resultera i ökad absorbans av solljus. Dvs. den motsvarande förändring som syns i ASR-mätningarna. Att aerosolmängder och "solmagnetisk styrning" potentiellt påverkar på något sätt är inte uteslutet, men det finns absolut inga belägg för att de skulle kunna orsaka en förändring av den magnitud som de facto pågår. Och Occams rakblad, varför överhuvudtaget ta till sådana förklaringsmodeller när det uttryckligen är fråga om mer solljus absorberas av (flytande) vatten och (inte snötäckt) land?
- - -
Passar på att rekommendera den senaste DQ:n för CERES, som i praktiken samtidigt är en kortfattad "resumé" av de problem som finns (och de korrigerngar som gjorts över tid: (https://ceres.larc.nasa.gov/documents/DQ_summaries/CERES_EBAF_Ed4.2_DQS.pdf.
__________________
Senast redigerad av Graavarg 2026-03-30 kl. 11:35.
Senast redigerad av Graavarg 2026-03-30 kl. 11:35.
Citat:
Det är riktigt. Det här är en relativt ny signal och signal till brusförhållandet tenderar att bli bättre med tiden.
Det man vet är bl.a att modeller med högre klimatkånslighet reproducerar detta bättre än de med en låg känslighet.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2019GL085782
https://www.science.org/doi/10.1126/science.adt0647
Det man vet är bl.a att modeller med högre klimatkånslighet reproducerar detta bättre än de med en låg känslighet.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2019GL085782
https://www.science.org/doi/10.1126/science.adt0647
Citat:
Det är synd att du inte ids läsa för du missar därmed helt möjligheten att förstå trådens ämne. Dina inlägg och mitt svar här är därmed OT per definition men jag ser mellan fingrarna då det finns vissa detaljer i ditt inlägg som är värda att kommentera för tydligheten mot andra användare. Uppvärmingen är inte linjär. Det går betydligt snabbare nu än för perioden 1970-2000 exempelvis. Att den ser linjär ut med en medelvärdesbildning på 25 år är vad en sådan medelvärdesbildning gör över dessa perioder.
Det är ett av de felaktiga antaganden som görs i inlägget ovan.. Sedan ser jag inte att du räknar på aerosoler som jag skrev om i inlägget du svarade på.
Aerosolerna är viktiga eftersom de maskerade uppgången i energibalansen (och temperatur) mellan 1970 - 2000 som vi får under den andra perioden istället.
Så det verkar som att din uppställning argumenterar för att energiobalansen var lägre under den första perioden än den andra, men uppvärmningen är linjär.
Det stämmer alltså inte.
Hade molnfeedbacken varit linjär hade ju heller inte osäkerheterna för den komponenten varit så stora som de är.
Osv osv.
Sedan är det lite oklart vad du försöker argumentera för med detta.
Vad är det många sagt? Vilka slutsatser drar du? Jag ser ingen "conclusion".
Är det att temperaturutvecklingen egentligen inte drivs av N och svarar genom λ?
just nu ser det mer ut som en inkonsistent uppställning än en falsifikation av något, oklart vad du försöker falsifiera dock. Du har ju tidigare sagt att den snabba uppvärmningen, eller den snabbt växande energibalansen efter år 2000 inte är förenligt med uppvärmningen under 1900 talet, eftersom att den uppvärmningen var för liten för konsistens. Men här verkar du argumentera för tvärtom? En lägre energiobalans under perioden under 1900-talet du tar upp, men ändå en linjär uppvärmningen -> klimatet var känsligare under 1900 talet.
Du har ju tidigare argumenterat för att den snabbt växande energiobalansen efter år 2000 inte är förenlig med uppvärmningen under 1900-talet, eftersom uppvärmningen då var för liten.
Men nu argumenterar du i praktiken för motsatsen.
Mer än så ids jag inte läsa ditt inlägg i detta läge.
Det är ett av de felaktiga antaganden som görs i inlägget ovan.. Sedan ser jag inte att du räknar på aerosoler som jag skrev om i inlägget du svarade på.
Aerosolerna är viktiga eftersom de maskerade uppgången i energibalansen (och temperatur) mellan 1970 - 2000 som vi får under den andra perioden istället.
Så det verkar som att din uppställning argumenterar för att energiobalansen var lägre under den första perioden än den andra, men uppvärmningen är linjär.
Det stämmer alltså inte.
Hade molnfeedbacken varit linjär hade ju heller inte osäkerheterna för den komponenten varit så stora som de är.
Osv osv.
Sedan är det lite oklart vad du försöker argumentera för med detta.
Vad är det många sagt? Vilka slutsatser drar du? Jag ser ingen "conclusion".
Är det att temperaturutvecklingen egentligen inte drivs av N och svarar genom λ?
just nu ser det mer ut som en inkonsistent uppställning än en falsifikation av något, oklart vad du försöker falsifiera dock. Du har ju tidigare sagt att den snabba uppvärmningen, eller den snabbt växande energibalansen efter år 2000 inte är förenligt med uppvärmningen under 1900 talet, eftersom att den uppvärmningen var för liten för konsistens. Men här verkar du argumentera för tvärtom? En lägre energiobalans under perioden under 1900-talet du tar upp, men ändå en linjär uppvärmningen -> klimatet var känsligare under 1900 talet.
Du har ju tidigare argumenterat för att den snabbt växande energiobalansen efter år 2000 inte är förenlig med uppvärmningen under 1900-talet, eftersom uppvärmningen då var för liten.
Men nu argumenterar du i praktiken för motsatsen.
Mer än så ids jag inte läsa ditt inlägg i detta läge.
Saken handlar inte om temperaturkurvans lutning i sig – poängen är frånvaron av den förändring som mätdata kräver när ΔN fyrdubblas vid millennieskiftet (0,12 vs 0,44). Detta hade du förstått om du faktiskt läst inlägget istället för att skriva sådant som bryter mot trådens krav på semantik och stringens.
Det är för övrigt nästan humoristiskt (men kanske mest tragiskt) att artikeln du länkar till tar upp precis det som är min poäng men som du inte ids läsa.
Jag måste åter be dig att hålla dig till ämnet. Om du inte ids sätta dig in i siffrorna är det bättre att du lämnar tråden.
Citat:
Jo då. Jag läste ditt inlägg nog tydligt för att skriva som jag skrev. Och det här är ju inget svar på det jag skrev. Så jag får be dig att läsa mitt inlägg noggrannare.
Det är synd att du inte ids läsa för du missar därmed helt möjligheten att förstå trådens ämne. Dina inlägg och mitt svar här är därmed OT per definition men jag ser mellan fingrarna då det finns vissa detaljer i ditt inlägg som är värda att kommentera för tydligheten mot andra användare.
Saken handlar inte om temperaturkurvans lutning i sig – poängen är frånvaron av den förändring som mätdata kräver när ΔN fyrdubblas vid millennieskiftet (0,12 vs 0,44). Detta hade du förstått om du faktiskt läst inlägget istället för att skriva sådant som bryter mot trådens krav på semantik och stringens.
Det är för övrigt nästan humoristiskt (men kanske mest tragiskt) att artikeln du länkar till tar upp precis det som är min poäng men som du inte ids läsa.
Jag måste åter be dig att hålla dig till ämnet. Om du inte ids sätta dig in i siffrorna är det bättre att du lämnar tråden.
Saken handlar inte om temperaturkurvans lutning i sig – poängen är frånvaron av den förändring som mätdata kräver när ΔN fyrdubblas vid millennieskiftet (0,12 vs 0,44). Detta hade du förstått om du faktiskt läst inlägget istället för att skriva sådant som bryter mot trådens krav på semantik och stringens.
Det är för övrigt nästan humoristiskt (men kanske mest tragiskt) att artikeln du länkar till tar upp precis det som är min poäng men som du inte ids läsa.
Jag måste åter be dig att hålla dig till ämnet. Om du inte ids sätta dig in i siffrorna är det bättre att du lämnar tråden.
Det är som sagt oklart vad du vill ha sagt med detta. Var energiobalansen större under din tidigare period enligt de uppskattningar du hänvisar till?
Är uppskattningarna korrekta, men temperatursvaret för lågt eller högt? Är energiobalansen för stor/liten givet de uppskattade forcings som förelåg?
Vad vill du säga?
__________________
Senast redigerad av MrArtur 2026-03-30 kl. 14:21.
Senast redigerad av MrArtur 2026-03-30 kl. 14:21.
Citat:
Jag tror det bästa svaret på ditt inlägg ges av följande artikel från 2021 där CERES chefsforskare, Norman Loeb, ger sin syn på saken:
Ok. Jag ska utgå från att du förstår hur det funkar och att du inte är "klimatkrigare" som gör en höna av en fjäder. Om jag drog fel slutsats pga otydligheter i ditt inledande inlägg så är det på mig.
Men jag förstår fortsättningsvis inte ditt resonemang.
ASR har inget (direkt) att göra med klimatgashalten i atmosfären och att försöka härleda de indirekta effekterna av klimatsgaskoncentrationen på de faktorer som påverkar ASR (molnighet på olika höjder, över olika områden, is, snö, albedo etc.= kräver extremt komplicerad klimatmodellering (eftersom det är fråga om effekter av effekter av effekter ...).
OLR mäter i sin tur den långvågiga strålning som strålar ut i världsrymden efter att effekterna från uppvärmd jordyta, hav etc. OCH alla klimatgaser gjort sitt. Att OLR ökar när ASR ökar är logiskt, men hela poängen i CERES-mätningarna är att ökningen i OLR är lägre (dvs. OLR ökar inte i samma grad grad som ASR) vilket genom alla variationer över alla år (som bl.a. påverkas kraftigt av långsiktigare värmetransportsystem som El Niño/La Niña) har lett till en uppmätt nettobalans vars ökning varit stabilt konstant.
Om jag förstår dig rätt påstår du att det skulle vara nåt slags "paradox för växthusmodellen", men hela "växthusmodellen" bygger ju på att mer energi strömmar in än vad som strömmar ut (vilket CERES nettobalans också visar). Det är alltså ingenting underligt i att om man tillför mer energi än som avlägsnas så blir nånting varmare och att ju varmare det blir desto mer värmestrålning avger det (också genom ett lager av "värmeisoloering"). Så jag förstår inte "paradoxen", överhuvudtaget.
Frågeställningarna:
1. Att ASR ökar är ju ett direkt tecken på att solljuset absorberas (sic). Jag förstås därför inte hur en kraftig "molnfeedback" skulle öka absorptionen, eftersom en sådan ju snarare skulle reflektera mer solljus (så att ljuset inte absorberas, dvs. ASR skulle inte öka). Att solljuset absorberas innebär att ljusstrålningen träffar någon materia som värms upp av energin, och i det här fallet är det främst (flytande) vatten och (inte snötäckt) land. Att ASR ökar orsakas därför i praktiken att en större andel av solljuset träffar vatten och land än tidigare. Det kunde potentiellt också ske genom att (det reflekterande) molntäcket har minskat i omfattning, men att det finns inget belägg för att en sådan minskning skulle ha skett i den omfattning som krävs. Den logiska förklaringen till ökad ASR är därför att det i huvudsak beror på att den (reflekterande) "hinna" av snö och is som tidigare täckt vatten och land har minskat. Så jag förstår överhuvudtaget inte din koppling mellan ASR och koldioxid, och inte heller din teori om kraftigt ökad molnighet (som dels inte stöds av observationer och dels skulle få motsatt effekt gällande ASR, dvs. ju mer moln desto högre reflektion och desto lägre ASR).
2. I princip samma argument som i punkt 1. Den minskade reflektansen av solljus beror på att planetens reflekterande funktioner minskat (sic), vilket också stöds av (massvis av) direkta observationer av över tid kontinuerligt minskande (reflekterande) snötäcke och (reflekterande) havsis, både när det gäller areell och temporal omfattning. Om den reflekterande molnigheten hålls någorlunda konstant kommer denna arellea och tidsmässiga "avsmältning" att resultera i ökad absorbans av solljus. Dvs. den motsvarande förändring som syns i ASR-mätningarna. Att aerosolmängder och "solmagnetisk styrning" potentiellt påverkar på något sätt är inte uteslutet, men det finns absolut inga belägg för att de skulle kunna orsaka en förändring av den magnitud som de facto pågår. Och Occams rakblad, varför överhuvudtaget ta till sådana förklaringsmodeller när det uttryckligen är fråga om mer solljus absorberas av (flytande) vatten och (inte snötäckt) land?
- - -
Passar på att rekommendera den senaste DQ:n för CERES, som i praktiken samtidigt är en kortfattad "resumé" av de problem som finns (och de korrigerngar som gjorts över tid: (https://ceres.larc.nasa.gov/documents/DQ_summaries/CERES_EBAF_Ed4.2_DQS.pdf.
Men jag förstår fortsättningsvis inte ditt resonemang.
ASR har inget (direkt) att göra med klimatgashalten i atmosfären och att försöka härleda de indirekta effekterna av klimatsgaskoncentrationen på de faktorer som påverkar ASR (molnighet på olika höjder, över olika områden, is, snö, albedo etc.= kräver extremt komplicerad klimatmodellering (eftersom det är fråga om effekter av effekter av effekter ...).
OLR mäter i sin tur den långvågiga strålning som strålar ut i världsrymden efter att effekterna från uppvärmd jordyta, hav etc. OCH alla klimatgaser gjort sitt. Att OLR ökar när ASR ökar är logiskt, men hela poängen i CERES-mätningarna är att ökningen i OLR är lägre (dvs. OLR ökar inte i samma grad grad som ASR) vilket genom alla variationer över alla år (som bl.a. påverkas kraftigt av långsiktigare värmetransportsystem som El Niño/La Niña) har lett till en uppmätt nettobalans vars ökning varit stabilt konstant.
Om jag förstår dig rätt påstår du att det skulle vara nåt slags "paradox för växthusmodellen", men hela "växthusmodellen" bygger ju på att mer energi strömmar in än vad som strömmar ut (vilket CERES nettobalans också visar). Det är alltså ingenting underligt i att om man tillför mer energi än som avlägsnas så blir nånting varmare och att ju varmare det blir desto mer värmestrålning avger det (också genom ett lager av "värmeisoloering"). Så jag förstår inte "paradoxen", överhuvudtaget.
Frågeställningarna:
1. Att ASR ökar är ju ett direkt tecken på att solljuset absorberas (sic). Jag förstås därför inte hur en kraftig "molnfeedback" skulle öka absorptionen, eftersom en sådan ju snarare skulle reflektera mer solljus (så att ljuset inte absorberas, dvs. ASR skulle inte öka). Att solljuset absorberas innebär att ljusstrålningen träffar någon materia som värms upp av energin, och i det här fallet är det främst (flytande) vatten och (inte snötäckt) land. Att ASR ökar orsakas därför i praktiken att en större andel av solljuset träffar vatten och land än tidigare. Det kunde potentiellt också ske genom att (det reflekterande) molntäcket har minskat i omfattning, men att det finns inget belägg för att en sådan minskning skulle ha skett i den omfattning som krävs. Den logiska förklaringen till ökad ASR är därför att det i huvudsak beror på att den (reflekterande) "hinna" av snö och is som tidigare täckt vatten och land har minskat. Så jag förstår överhuvudtaget inte din koppling mellan ASR och koldioxid, och inte heller din teori om kraftigt ökad molnighet (som dels inte stöds av observationer och dels skulle få motsatt effekt gällande ASR, dvs. ju mer moln desto högre reflektion och desto lägre ASR).
2. I princip samma argument som i punkt 1. Den minskade reflektansen av solljus beror på att planetens reflekterande funktioner minskat (sic), vilket också stöds av (massvis av) direkta observationer av över tid kontinuerligt minskande (reflekterande) snötäcke och (reflekterande) havsis, både när det gäller areell och temporal omfattning. Om den reflekterande molnigheten hålls någorlunda konstant kommer denna arellea och tidsmässiga "avsmältning" att resultera i ökad absorbans av solljus. Dvs. den motsvarande förändring som syns i ASR-mätningarna. Att aerosolmängder och "solmagnetisk styrning" potentiellt påverkar på något sätt är inte uteslutet, men det finns absolut inga belägg för att de skulle kunna orsaka en förändring av den magnitud som de facto pågår. Och Occams rakblad, varför överhuvudtaget ta till sådana förklaringsmodeller när det uttryckligen är fråga om mer solljus absorberas av (flytande) vatten och (inte snötäckt) land?
- - -
Passar på att rekommendera den senaste DQ:n för CERES, som i praktiken samtidigt är en kortfattad "resumé" av de problem som finns (och de korrigerngar som gjorts över tid: (https://ceres.larc.nasa.gov/documents/DQ_summaries/CERES_EBAF_Ed4.2_DQS.pdf.
Joint NASA, NOAA Study Finds Earth’s Energy Imbalance Has Doubled
https://www.nasa.gov/centers-and-facilities/langley/joint-nasa-noaa-study-finds-earths-energy-imbalance-has-doubled/
Kommentar: Notera att artikeln är från 2021 och innan det stora ASR-steget runt 2023/2024 som momentant påtagligt ökade energimängden enligt CERES mätdata.
Norman Loeb säger såhär:
It’s likely a mix of anthropogenic forcing and internal variability,” said Loeb. “And over this period they’re both causing warming, which leads to a fairly large change in Earth’s energy imbalance. The magnitude of the increase is unprecedented.Det handlar alltså om en mix av olika faktorer som saknar motstycke (unprecedented) i historien och i modellerna.
Den stora knäckfrågan är VAD detta kan bero på. Studier visar att minskad molnighet har en stor betydelse eftersom det släpper in mer solenergi som orsakar mer uppvärmning. Detta är något som bland annat James Hansen försöker påtala:
Large Cloud Feedback Confirms High Climate Sensitivit
https://www.columbia.edu/~jeh1/mailings/2025/CloudFeedback.13May2025.pdf
En så hög klimatkänslighet innebär dock en fysikalisk och matematisk paradox eftersom det skulle gett en mycket större uppvärmning på 1900-talet än vad som observerats.
Det är allt detta jag vill diskutera i tråden ur ett strikt vetenskapligt perspektiv där observation föregår attribution.
Citat:
Large Cloud Feedback Confirms High Climate Sensitivit
https://www.columbia.edu/~jeh1/mailings/2025/CloudFeedback.13May2025.pdf
En så hög klimatkänslighet innebär dock en fysikalisk och matematisk paradox eftersom det skulle gett en mycket större uppvärmning på 1900-talet än vad som observerats.
Det är allt detta jag vill diskutera i tråden ur ett strikt vetenskapligt perspektiv där observation föregår attribution.
Varför då?Large Cloud Feedback Confirms High Climate Sensitivit
https://www.columbia.edu/~jeh1/mailings/2025/CloudFeedback.13May2025.pdf
En så hög klimatkänslighet innebär dock en fysikalisk och matematisk paradox eftersom det skulle gett en mycket större uppvärmning på 1900-talet än vad som observerats.
Det är allt detta jag vill diskutera i tråden ur ett strikt vetenskapligt perspektiv där observation föregår attribution.
Du har ju själv kommit fram till:
Citat:
Det är ju allt du presenterat att jämföra med.
Ursprungligen postat av Totius
Före år 2000: 0,12 W/m2 per dekad
Och samtidigt menar du att uppvärmningen därifrån (från den period du valt) är linjär:
Citat:
Det du argumenterar för borde alltså vara att uppvärmningen borde ha varit lägre under den tidigare perioden, eftersom energiobalansen var lägre. Och inte större, som du skriver här.
Ursprungligen postat av Totius
Ur ett klimatperspektiv (25-års rullande medelvärde) ser temperaturkurvan sedan slutet av 1800-talet ut såhär:
https://www.woodfortrees.org/plot/gistemp/mean:300
Från 1970 är lutningen i princip linjär fram till nutid.
https://www.woodfortrees.org/plot/gistemp/mean:300
Från 1970 är lutningen i princip linjär fram till nutid.
Så återigen. Paradoxen finns bara hos dig när du samtidigt menar att:
Citat:
det skulle gett en mycket större uppvärmning på 1900-talet än vad som observerats.
Ursprungligen postat av Totius
det skulle gett en mycket större uppvärmning på 1900-talet än vad som observerats.
Varför?
C dT/dt ∝ N.
I verkligheten ser vi dock en acceleration i uppvärmningen senaste decennier. Fullt förenligt med en större energiobalans. Det är förklaringen till din paradox. Den finns inte.
(Temperaturteenden är inte linjär. Men det är ju din egen premiss att den skulle vara det)
__________________
Senast redigerad av MrArtur 2026-03-30 kl. 14:57.
Senast redigerad av MrArtur 2026-03-30 kl. 14:57.
Det är precis vad jag (flera gånger upprepat) har förklarat för dig. Om ΔN vid millennieskiftet ökat från 0,12 till 0,44 W/m2 skulle det gett en ökning av temperaturderivatan som inte har motsvarighet i den observerade verkligheten.
https://www.woodfortrees.org/plot/gistemp/from:1990/to:2010/plot/gistemp/from:1990/to:2010/trend
Att temperaturtrenden för 1990–2010 framstår som linjär trots en markant ökad drivning kräver en osannolikt perfekt samverkan med något ännu inte identifierat och kvantifierat fenomen. En linjär trend indikerar en mer konstant nettoenergiöverföring än vad den ökade drivningen ger.
https://www.woodfortrees.org/plot/gistemp/from:1990/to:2010/plot/gistemp/from:1990/to:2010/trend
Att temperaturtrenden för 1990–2010 framstår som linjär trots en markant ökad drivning kräver en osannolikt perfekt samverkan med något ännu inte identifierat och kvantifierat fenomen. En linjär trend indikerar en mer konstant nettoenergiöverföring än vad den ökade drivningen ger.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera