Evig singel och incel

Du lägger väldigt mycket fokus på "rankning" och att du inte skulle vara "mycket värd". Men det är inte det som kärlek handlar om. Du kanske inte är den snyggaste, men du söker väl inte heller en flickvän som är nån slags supermodell? När det kommer till att en långsiktig partner och att bygga något stabilt och fint ihop så är de saker du oroar dig för inte särskilt viktiga.

Jag skulle aldrig avfärda någon bara för att han inte har tillräckligt med erfarenhet. Det kan man få tillsammans. Sen visst, att ha erfarenhet av att ha varit i en relation och veta hur man hanterar med- och motgångar och att man känner sig själv och hur man funkar är inte oviktigt. Men du är ju där du är och du är den person du är. Du kan ju bara jobba med det du har. Det är bara slöseri med din tid och energi att hålla på och gräva ned dig i saker du inte kan påverka. Fokusera istället på de saker som du kan påverka.

Ett första delmål du kan sätta upp kan vara att du ska ha ett trevligt samtal/trevlig interaktion med en kvinna som du kanske träffar via nån hobby eller liknande. Om du dessutom från början har bestämt dig för att inte försöka ta det vidare kommer du att agera mycket mer avslappnat och inte vara rädd för utfallet. Du lär dig alltså att interagera med kvinnor. När du har uppnått målet av en trevlig lättsam interaktion, då sätter du nästa mål. Det kan vara att visa mer intresse i interaktionen, kanske ge nån komplimang osv, men fortfarande utan intention att ta det vidare. Därifrån tar du det. Små steg.

Du är 40 år, ensam, gnäller på ett forum, verkar ganska passiv och misslyckad. Om du är 40 år, så vad än du har gjort fram tills nu har ju uppenbarligen inte fungerat. Dags att byta strategi.

Jag ville också ha en svensk tjej. Hade flera flickvänner, men blev dumpad gång efter gång. Jag är framgångsrik på många sätt och väldigt bra alternativ som partner. Men trots det blev jag dumpad. Jag tröttnade på det och bytte strategi. Nu har jag en utländsk fru, är lyckligt gift, och har barn ihop.

Om du tror att du har utseendet emot dig, så beter du dig som en tjej. Är inte vad kvinnor söker.

Det har du rätt i. Men jag tror att utseendet ger insidan en chans idag,
....
Kan man inte ha utseendet emot sig?

Jag har länge funderat på hur vanligt det är att man går singel och sexlös hela livet egentligen? Jag läste nyligen att Gen Z aldrig har haft så lite sex som tidigare generationer och heller aldrig funnits så många vuxna manliga oskulder som idag. Men jag tillhör inte Gen Z utan föddes på sent 80-tal.

Jag har aldrig haft ett parförhållande och har haft sex en gång i mitt liv när jag var i tidiga 20-års åldern. Jag insåg redan som barn att jag var lite annorlunda men jag hade ändå kompisar under hela skoltiden och även några år efter. Men i vuxen ålder har jag egentligen bara haft en nära vän och det var en tjej jag träffade när jag var 20 via nätet. Vi var kompisar i många år fram tills ganska nyligen när vi knappt har någon kontakt längre efter att hon skaffade barn och allt. I tidiga 20-års åldern så var jag väldigt social med henne och hennes kompisar och det blev många hemmafester och krogbesök. Det var kul men jag fick aldrig någon romans förutom med en annan tjej som var betydligt yngre jag träffade via nätet och förlorade oskulden med. Tyvärr blev det inget mer.

Jag flyttade tidigt hemifrån och har haft fast jobb sedan jag var 20 och har idag en relativt bra inkomst och en bostadsrätt relativt centralt i Stockholm. Det går väldigt bra för mig på jobbet och jag tycker om mitt jobb och kollegorna verkar tycka om mig också. Men jag har alltid haft problem med att få det där extra som leder till romans (och inte heller så lämpligt via jobbet). Jag försökte med nätdejting mellan 20-33 typ och det ledde inte till någon förutom den där enda tjejen jag hade sex med så jag släppte nätet. Jag har ägnat mina semestrar åt att resa runt på jorden och träffa folk på hostels vilket har varit bland det bästa jag gjort i mitt liv men nu börjar man bli till åren och jag börjar känna mig lite konstig som reser runt på hostels där det mestadels är ungdomar.

Jag har haft bekanta och kollegor som varit i samma situation som mig och som jag misstänker har varit oskuld i högre ålder än mig och nu när man haft dessa på sociala medier så har jag senaste tiden börjat se att alla har träffat någon senaste halvåret. Nu är det verkligen bara jag kvar.

Jag har ju utseendet emot mig då 90% av männen i Sverige är längre än mig och jag har också en väldigt tanig kroppsbyggnad. Om jag på sommaren går runt med shorts och T-shirt så ser jag ut som en 16-åring i kroppen och det är tyvärr ingen överdrift. Jag klandrar inte kvinnorna över att dom inte attraheras av mig. Det är tyvärr såhär jag är byggd. Min mamma sa också att hon tror det är min kroppsbyggnad och längd som gör att jag aldrig träffar någon.

Jag har många gånger tyckt om att leva ensam och jag är ju van vid det. Jag har ju liksom bott ensam i 17 år nu sedan jag flyttade hemifrån. Men att bli gammal och ensam känns väldigt tråkigt. Man vill väl ha någon att dela livet med? Eller iallafall ha fått upplevt det någon gång i livet. För mig vore det en dröm att bara få ligga i soffan och hålla om en tjej, vilken mysig upplevelse. Sexet tänker jag egentligen inte på då jag varit utan så länge att jag lärt mig leva med det.

Jag ägnar mig ju en del åt mina intressen men där träffar jag inga kvinnor heller och jag kan inte vardagsflirta heller. Hur tycker ni att jag bör göra framöver? Kan jag träffa någon?

Det du behöver göra är att få lite muskler. Gärna rumpa och axlar och lite armar.

Sen kommer den svåra biten. Du behöver bli bättre på det sociala. Framförallt vad gäller hur en är social på rätt sätt med kvinnor.
Mitt tips är att du läser på om mating inom evolutionär psykologi. Och attraktion inom psykologin.

Kanske en kvällskurs eller engagemang i en förening där det finns lämpliga kvinnor. Danskurs , keramik yoga matlagning.

Bra tips, och som kommer göra honom gott oavsett, i både kropp och själ. = win-win.



Bra tips, och som också kommer göra honom gott, då fokus är på att bli en bra och självsäker man, med driv, fokus, stabilitet, o.s.v. = win-win.



Även detta väldigt bra råd som jag också ofta föreslår i dessa trådar. Om man har låga skills med kvinnor kommer det i praktiken aldrig fungera att ragga upp någon på krogen om man aldrig gjort det tidigare. Däremot att placera sig i icke-pressade sociala sammanhang med kvinnor och bara lära sig att umgås med dem är ett otroligt viktigt steg i processen.

Det gäller att skapa en positiv spiral. Där en kan se tydliga framsteg.

Är med största sannolikhet inte kört för dig.
Låter som att du är en stabil person med grundläggande social kompetens. Låter som att du har en intellektuell förmåga som är någonstans medel medel till hög. Och det låter som att du har en god ekonomi. Det är en bra grund som gör dig till ett kap.

Ser personligen inte din längd som ett hinder.
Mer av en utmaning. Att du är slankt byggd är Inget problem. Har själv varit byggd som en tonåring rätt många av mina vuxenår och har intr varit ett problem.

Det du behöver göra är att få lite muskler. Gärna rumpa och axlar och lite armar.
Se till stt ligga runt 15 procent i kroppsfett.
Genom att göra det här så kommer du vara bättre än 50 procent av männen i din ålder. Se till att få en färganalys så att du vet vilka färger du ska ha på dina kläder för att se så attraktiv ut som möjligt.

Sen kommer den svåra biten. Du behöver bli bättre på det sociala. Framförallt vad gäller hur en är social på rätt sätt med kvinnor.
Mitt tips är att du läser på om mating inom evolutionär psykologi. Och attraktion inom psykologin.

Misstänker att du inte är speciellt extrovert och jobbet kan vara fel plats att träffa någon på.
Kanske en kvällskurs eller engagemang i en förening där det finns lämpliga kvinnor. Danskurs , keramik yoga matlagning.
Du behöver helt enkelt bli en del av sociala sammanhang där det finns kvinnor som skulle kunna passa dig.
I början är det inte fel om det är tidsbegränsade aktiviteter. Tex en termin.

Ja jag har ett ordnat liv. Men jag är dålig på det där med kvinnor och allra värst ett uselt självförtroende. En sak gällande färger är att jag har lärt mig att färgglada färger inte klär mig.

Och nej jag är inte extrovert men ibland kan jag tvinga mig själv att vara det. T.ex när jag rest runt på utomlands och bott på vandrarhem har jag tvingat mig själv att gå fram och prata med främlingar.

Vart jag ska hitta dessa kvinnor i Sverige är väldigt svårt...

Vart jag ska hitta dessa kvinnor i Sverige är väldigt svårt...

Ja jag har ett ordnat liv. Men jag är dålig på det där med kvinnor och allra värst ett uselt självförtroende. En sak gällande färger är att jag har lärt mig att färgglada färger inte klär mig.

Och nej jag är inte extrovert men ibland kan jag tvinga mig själv att vara det. T.ex när jag rest runt på utomlands och bott på vandrarhem har jag tvingat mig själv att gå fram och prata med främlingar.

Vart jag ska hitta dessa kvinnor i Sverige är väldigt svårt...