PEth-gate – Gränsvärdet på 0,3 mikromol/L felberäknat 2013?

Två saker är både fascinerande och skrämmande: 1) Hur man anstränger sig för att formulera texter som ger en bild av att det som hänt bara är en normal förändring och 2) att folk går på det.

I själva verket är det som hänt en oerhörd skandal och många läkare skulle uppenbarligen behöva granskas av IVO och kanske även av HSAN.

Ja de vill ge sken av att det är en liten justering av föreskrifter och arbetssätt när det i själva verket är ett panikstopp av tidigare arbetssätt. Det som skett är ett rejält övergrepp på en stor mängd människor som nu förtjänar upprättelse och ersättning.

Transportstyrelsen har under lång tid påstått “Utifrån tillgänglig vetenskap kan gränsvärdet > 0,30 μmol/L för PEth och gränsvärdet > 1,9 % för CDT anses likvärdiga för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol."

Se denna bild som visar hur olika de är. Notera också den extremt stora individuella variationen.

https://ibb.co/Vc7gWFn9

Kort repitition för nykomlingar i tråden.

Det finns en stor skillnad i uppbyggnaden av PEth mellan personer med olika halveringstid

• Person A: halveringstid 4 dygn → når 90 % av steady state på 14 dygn
• Person B: halveringstid 12 dygn → når 55 % av steady state på 14 dygn

Det betyder att två personer som dricker exakt lika mycket kan ha

• Helt olika PEth‑nivåer
• Helt olika tid till toppvärde
• Helt olika tid till negativt test

Lägg därtill den extremt stora individuella variationen när det gäller bildandet av PEth. Vi pratar om en faktor ca 10 när det gäller bildandet av PEth.

Transportstyrelsen har under lång tid påstått följande
“För att uppnå gränsvärdet 0,3 i ett PEth-test krävs en mängd om cirka 28-42 standardglas vin eller cirka 21-28 burkar starköl (340 – 500 gram ren alkohol) i veckan."

Här är två bilder från Anders Helanders studie från 2019 där vi lagt till Transportstyrelsens påstådda nödvändiga alkoholmängd är inritad i rött. Tragikomiskt!

https://ibb.co/zT3x96R7

https://ibb.co/NghkQR9D

Via mejl har SBU fått frågan om vart ovanstående uppgifter kommit från iom att referens saknas. Svaret var kort och gott enigt nedan.

Källan i detta fall är Transportstyrelsen.

Uppföljande fråga till SBU

Hur har ni granskat att det som Transportstyrelsen påstår är korrekt?

Svaret på den uppföljande frågan

Vi tar inte ställning till om värdena är korrekta men de redovisas i relation till att förfrågan rör körkort. Vi besvarar frågorna som inkom från Förvaltningsrätten i Växjö.

Transportstyrelsen omnämns för övrigt inte en enda gång i rapporten från SBU. Varken i själva texten eller bland de 44 referenserna. Ändå används information från dem utan att informationen först kontrolleras och granskas.

I följande inlägg finns information om det regeringsuppdrag som ligger bakom de medicinska föreskrifterna från Vägverket och Transportstyrelsen.

Länk (FB) Strider Transportstyrelsens TSFS 2010:125 12 kap. 3 och 7 §§ mot saklighetskravet?

Det finns ett särskilt intressant mål från Förvaltningsrätten i Växjö där domen är daterad 2026-01-09. Målet är alltså avgjort innan de nya föreskrifterna trädde i kraft 2026-01-15.

Mål nr 2365-25 som i korthet handlade om att Transportstyrelsen återkallat ett körkort baserat på 3 st förhöja PEth-värden inom ett år under 2024 och 2025.

Citat från Transportstyrelsens beslut daterat 2025-06-02 (några detaljer fetmarkerade och understrukna av mig)

Skäl för beslutet
Du har på grund av upprepade förhöjda alkoholprover ett bruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt. Transportstyrelsens kriterier för missbruk är därför uppfyllda och utgör hinder för körkortsinnehav till dess att varaktig nykterhet kan verifieras och prognosen för fortsatt nykterhet är god. Därför anser vi att du just nu inte uppfyller de medicinska kraven för att få ha ett körkort.

Körkortet ska återkallas, om förutsättningarna att köra är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller liknande att man inte längre bör ha körkort från trafiksäkerhetssynpunkt. Se 5 kap. 3 § 7 körkortslagen (1998:488).

Bruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt jämställs med diagnos missbruk. Om man har diagnosen missbruk far man inte ha körkort eller körkortstillstånd om man inte visat att man kan vara nykter och drogfri under en längre tid och prognosen för fortsatt nykterhet och drogfrihet är god. Se 12 kap. 3 § och 7 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Citat från domen som är daterad 2026-01-09

Förvaltningsrätten har vid sin bedömning särskilt vägt in vad SBU anfört om variationen i olika individers uppmätta PEth-värden i relation till en given alkoholkonsumtion samt behovet av en klinisk bedömningen för att avgöra en eventuell skadlig inverkan av alkoholkonsumtion. Läkarens anmälan kan i sammanhanget inte anses utgöra en sådan klinisk bedömning. Detta då läkaren inte gör någon medicinsk bedömning av i vilken mån det aktuella bruket är skadligt utan endast redogör för vissa omständigheter. Transportstyrelsen har således saknat grund för att återkalla NNs körkort. Det överklagade beslutet ska därför upphävas.

Några intressanta detaljer

• 2025-07-18 Förvaltningsrätten skickade en remiss till Socialstyrelsen om att yttra sig om PEth-värden kan påvisa skadligt bruk.
• 2025-07-24 Socialstyrelsen anser sig inte kunna svara på frågorna och hänvisar till SBU
• 2025-07-29 Förvaltningsrätten skickade samma remiss till SBU istället då Socialstyrelsen avböjde
• 2025-11-04 Transportstyrelsen skickar in ett yttrande i ärendet (dnr TSTRKK 2025/695201)
• 2025-11-28 SBU skickar sitt yttrande till Förvaltningsrätten. Detta yttrande är samma rapport som senare offentliggjordes på SBUs webbsida. De konstaterar att det krävs en klinisk bedömning för att belägga "skadligt bruk". Se tidigare inlägg.
• 2025-11-28 Transportstyrelsen får en kopia på SBUs rapport
• 2025-12-19 Transportstyrelsen skickar ytterligare ett yttrande i ärendet (dnr TSTRKK 2025/695201)
• 2026-01-09 Målet avgjordes till den drabbades fördel. Transportstyrelsens tidigare beslut var felaktigt enligt domen.

Domen visar alltså att PEth-värden i sig inte kan användas för att bevisa att det förekommer ett alkoholbruk "som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt". Det krävs en klinisk bedömning. Tidigare 12 kap. 3§ TSFS 2010:125 faller alltså när det gäller PEth-värden (rimligen också när det gäller CDT som använts på samma vis).

Frågan är om Transportstyrelsen vågar överklaga denna dom? Troligen inte.

Tidsskriften "Trafikmedicin" är något Trafikmedicinska rådet har gett ut under ganska många år. Både i Transportstyrelsens namn och även tidigare i Vägverkets namn.

Denna tidsskrift är ganska lik STMFs "rundbrev" som ni säkert läst om tidigare.

I Trafikmedicin nr 22 från november 2012 finns mycket intressant information. Se arkiverad webblänk https://web.archive.org/web/20130130073804/http://transportstyrelsen.se/Global/Vag/Trafikmedicin/TrafikmedicinNr22_laguppl.pdf

Särskilt intressanta delar av detta nummer är

• Transportstyrelsen är i kapp med de medicinska körkortsärendena
• Ändring i körkortslagen från den 1 februari 2012 – utökad anmälningsskyldighet för läkare
• Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter om medicinska krav för körkort m.m
• Kan PEth ersätta CDT?
• Återkallade körkort enligt punkt 7 och 8

Vi tittar vidare på "Ändring i körkortslagen från den 1 februari 2012 – utökad anmälningsskyldighet för läkare"

Från tidsskriften

Ändring i körkortslagen från den 1 februari 2012 om utökad anmälningsskyldighet för alla läkare

Från den 1 februari 2012 har en ändring gjorts i körkortslagen som innebär att läkare kan
grunda en anmälan enbart på en genomgång av journalhandlingar.

Om en läkare vid undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning ska läkaren anmäla detta förhållande till Transportstyrelsen. När en sådan anmälan kommer in kan Transportstyrelsen förelägga personen att lämna in ett läkarintyg. Om personen inte följer detta föreläggande kan behörigheten återkallas. Det är viktigt att läkaren är införstådd med att en sådan anmälan i sig inte leder till återkallelse av körkortet, utan att Transportstyrelsen får anledning att utreda frågan om medicinsk lämplighet att inneha körkortet.

Läkaren har fortfarande ett utrymme för en egen bedömning av sannolikheten att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort. Den bedömningen får varje läkare grunda på sin egen uppfattning utifrån Transportsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort och den kliniska bedömningen.

Anmälan på grund av journaluppgift
Som framgår ovan kan en anmälan grundas enbart på en genomgång av journalen, det vill säga utan att läkaren själv har träffat patienten. Denna möjlighet infördes i 10 kap. 2 § i körkortslagen den 1 februari 2012. En vanlig situation där det kan bli aktuellt att grunda anmälan på genomgång av journalen är till exempel då diagnosen demens har ställts vid en annan läkares vårdkontakt, men utan att frågan om körkortsinnehav har diskuterats. Som läkare är det lätt att föreställa sig att en gravt sjuklig och åldrad patient inte alls kör bil eller glömma frågan om körkortsinnehav i allt annat
som behöver göras. Anhöriga ringer sedan och berättar att ”pappa kör bil fast han är alldeles olämplig”. Om patienten då kallas till samtal beträffande körkortsinnehavet och patienten vägrar komma ska läkaren göra en anmälan grundad på journaluppgifter.

Som tidigare kan läkaren ge körkortshavaren en tillsägelse om att inte köra bil om läkaren bedömer att patienten kommer att följa den tillsägelsen. Läkaren är då inte längre skyldig att göra en anmälan till Transportstyrelsen. Det kan dock finnas skäl att påpeka att läkaren då tar på sig ett stort ansvar, inte minst för uppföljningen av att det fungerar. Dessutom innebär en sådan tillsägelse inte något förbud i juridisk mening utan personen har fortfarande kvar sin behörighet. Körkortshavaren har inte heller någon möjlighet att ”överklaga” tillsägelsen vilket kan upplevas som negativt av den enskilde. Ett återkallelsebeslut av Transportstyrelsen kan däremot överklagas och det är möjligt för personen att då lämna in nya läkarintyg och på ett rättssäkert sätt ge argument för sin sak.

De läkare som aldrig ger tillsägelse om att inte köra utan alltid väljer att anmäla är i sin fulla rätt att göra så. Tillsägelsen är en möjlighet för läkaren, inte en skyldighet som patienten kan kräva att läkaren använder. Det är dock användbart och praktiskt i situationer när läkaren bedömer att olämpligheten kan vara övergående efter en tid. Å andra sidan kan läkaren avstå från anmälan då det är uppenbart att patienten aldrig mer kommer att kunna sätta sig i en bil, till exempel när patienten blir sängbunden för all framtid.

Lars Englund, chefsläkare på Trafikmedicinska rådet

lagen (SFS 2011:1580) om ändring i körkortslagen (1998:488) 10 kap.
2 § Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Om en läkare vid undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning, ska läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen.

Bestämmelserna gäller även den som har traktorkort och körkortstillstånd.

Man kan undra vad som gått snett sedan november 2012, för denna information gör det väldigt tydligt att Transportstyrelsens dåvarande arbetssätt skiljer sig markant från deras arbetssätt senaste åren.

Vetenskapliga rådet i Region Dalarna har igår publicerat en mycket intressant rapport som också går stick i stäv med hur Transportstyrelsen arbetat med PEth-tester under lång tid.

Pressmeddelandet publicerades igår. Direktlänk https://www.regiondalarna.se/press/nyheter-och-pressmeddelanden/peth-ar-ett-viktigt-stod--men-kan-inte-ensamt-avgora-korformaga-eller-alkoholvanor/

PEth är ett viktigt stöd – men kan inte ensamt avgöra körförmåga eller alkoholvanor
PEth-test används i dag i medicinska och rättsliga sammanhang för att bedöma alkoholvanor. Men testet kan inte stå ensamt som beslutsunderlag. Det visar en ny systematisk genomgång från Vetenskapliga rådet i Region Dalarna.

Rapporten, framtagen på uppdrag av regionens sjukvårdsledning, har granskat det vetenskapliga stödet för PEth i tre centrala frågor: risk för alkoholpåverkad körning, diagnostik av alkoholbrukssyndrom (AUD) och hur väl PEth speglar faktisk alkoholkonsumtion på individnivå.

Genomgången visar att PEth är en robust biomarkör som ger värdefull objektiv information, särskilt när självrapportering är osäker. Samtidigt saknas vetenskapligt stöd för att använda PEth som ensamt test för att avgöra körförmåga, ställa diagnos eller exakt fastställa en individs alkoholkonsumtion. Den individuella variationen är betydande.

– PEth är ett viktigt medicinskt verktyg, men det är inte ett facit. Resultatet måste alltid vägas samman med klinisk bedömning och övriga uppgifter, säger Sverker Svensjö, ordförande i Vetenskapliga rådet.

Vetenskapliga rådet rekommenderar därför att PEth alltid används som del av en samlad helhetsbedömning, särskilt när besluten kan få medicinska, rättsliga eller etiska konsekvenser.

Rapporten med diarienummer HSN 2026/1358 återfinns på direktlänken https://www.regiondalarna.se/contentassets/1c30a0f907654c44ba705e9fc449e2fa/rapport-peth-som-alkoholmarkor.pdf

Fosfatidyletanol (PEth) som alkoholmarkör - koppling till risk för alkoholpåverkad körning, diagnostik av alkoholbrukssyndrom och skattning av alkoholkonsumtion

Sammanfattning

Bakgrund och syfte

Alkoholrelaterade problem utgör en betydande folkhälsoutmaning där alkohol utgör drygt tre procent av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Varje dag beräknas minst 15 000 resor göras med förare som är påverkade och ungefär en av fem dödsolyckor i vägtrafiken är alkoholrelaterade. Fosfatidyletanol (PEth) är en direkt alkoholmarkör som återspeglar alkoholkonsumtion under de senaste veckorna. Transportstyrelsen har använt resultat från PEth-prov som grund för körkortsåterkallelse vid värden över 0,30 μmol/L, vilket gett upphov till en offentlig debatt om rättssäkerhet. Sedan provet infördes i Region Dalarna 2013 har antalet PEth-prov ökat kraftigt. Våren 2025 inkom därför en fråga till Vetenskapliga rådet från högsta sjukvårdsledningen. Syftet var att kartlägga det vetenskapliga underlaget för om PEth-provet enskilt kunde avgöra risken att framföra motorfordon alkoholpåverkad, diagnostisera alkoholbrukssyndrom (AUD) samt med precision spegla faktisk alkoholkonsumtion.

Metod
En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna MEDLINE, PsycInfo, Embase och CINAHL i juni 2025. Urvalskriterier formulerades enligt PIRO-modellen.
Relevansbedömning genomfördes av oberoende granskare. Totalt inkluderades 15 artiklar i den slutliga syntesen. Vid sammanställning användes stöd av artificiell intelligens, där all information validerades av rapportens granskare och godkändes av hela Vetenskapliga rådet.

Resultat
PEth-provets förmåga att enskilt avgöra risken att framföra ett motorfordon alkoholpåverkad belystes i endast två studier från en kanadensisk högriskpopulation av tidigare rattfylleridömda. Höga PEth-värden ökade risken hos rattfylleridömda att försöka köra berusade igen, men vetenskapligt stöd saknas för att avgöra risken att framföra motorfordon alkoholpåverkad i den allmänna befolkningen. För diagnostik av AUD inkluderades nio studier som visade att PEth-provets diagnostiska värde är starkt kontextberoende. Studierna rekommenderade PEth som komplement till exempelvis kliniska intervjuer och frågeformulär men inte som ett enskilt fristående test. För konsumtionsskattning inkluderades åtta studier som visade en robust korrelation på gruppnivå med ett tydligt dos-responssamband, men betydande interindividuell variation begränsar starkt precisionen på individnivå.

Slutsats
Vetenskapliga rådet konstaterar att PEth utgör en värdefull biomarkör som kan ingå som ett av flera verktyg vid sammansatt klinisk bedömning av alkoholvanor. Vetenskapliga rådets slutsats av den granskade litteraturen är att;

• det saknas vetenskapligt stöd för att PEth som enskilt test kan avgöra risken för att framföra motorfordon under alkoholpåverkan i den allmänna befolkningen,
• att PEth inte ensamt kan ställa diagnosen alkoholbrukssyndrom, men kan vara ett viktigt komplement vid utredning,
• att det finns ett vetenskapligt stöd för att PEth korrelerar väl med alkoholkonsumtion på gruppnivå, men att PEth inte med någon hög precision kan kvantifiera alkoholkonsumtion på individnivå.

Då PEth inte som enskilt prov kan avgöra dessa frågor, bör PEth alltid användas som del av
en övergripande helhetsbedömning av alkoholvanor.

Ni kanske minns att det i maj 2025 skrevs nyhetsartiklar om att det inleddes en förundersökning mot Transportstyrelsen gällande tjänstefel när det gäller PEth-hanteringen i körkortsärenden. Se länkar https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisen-inleder-forundersokning-mot-transportstyrelsen-efter-peth-kritiken och https://www.tidningenproffs.se/nyhet/2025/05/polisen-utreder-transportstyrelsen-efter-peth-kritik/

Det har varit väldigt tyst om denna förundersökning och Polismyndigheten fick frågor om status på ärendet för ca 6 veckor sedan. I fredags kom svaret som citeras delvis nedan.

Du har begärt att få ta del av Polismyndighetens allmänna handlingar. I din begäran har du angett att du önskar ta del av handlingar gällande tjänstefel som inleddes mot Transportstyrelsen kopplat till myndighetens hantering av PEth-tester i körkortsärenden.

Beslut om att inte inleda förundersökning fattades 2026-01-29 då uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Denna information lämnas ut med stöd av 35 kap. 6 § 1 st. Offentlighets och sekretesslagen (2009:400).

Innan handlingar lämnas ut från Polismyndigheten så görs dock alltid en sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslag (2009:400), OSL. Det innebär att det kan finnas handlingar eller uppgifter i handlingar som omfattas av sekretess. Således kan det vara så att vissa handlingar inte lämnas ut eller att uppgifter i handlingar som lämnas ut är maskerade. Aktuell begäran omfattar ca 235 sidor och är därmed avgiftsbelagd. Den preliminära bedömningen är att avgiften kan komma att uppgå till 650 kr inkl avgift för porto. Den exakta kostnaden fastställs efter att en sekretessprövning gjorts.

Några intressanta detaljer

• Målsägande var en privatperson så det är inte Polismyndigheten själva som initierat detta vilket vissa uppgifter tydde på under maj 2025.
• Ärendet är nedlagt sedan 2026-01-29.
• Av de totalt ca 235 sidorna är ca 220 sidor skrivelser från Transportstyrelsen. Dessa går att begära ut om man så vill.

Det kan tilläggas att frasen ”då uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats” är den standardfras som används även om det finns fakta som visar att rekvisiten för tjänstefel kan vara uppfyllda.

Polisen vill helt enkelt inte utreda saken eftersom polisen måste prioritera hårt. Att gå igenom 220 sidor från Transportstyrelsen som kräver djup och speciell medicinsk kompetens är helt enkelt OMÖJLIGT för polisen.