Citat:
Ursprungligen postat av
paltbalt90
Sitter hemma nu en fredagskväll medan sambon är ute med en vän på stan. Med undantag för julafton har jag varit helt nykter sedan slutet på november förra året.
Det känns såklart lite jobbigt att inte kunna vara med min sambo på hennes utekväll, men vill att hon ska kunna ha kul och leva "normalt" trots att jag kämpar med att lägga ner. Jag hade en relativt normal alkoholkonsumtion fram tills för några år sedan, när kokain kom in i bilden. Det greppade tag i mig hårt och förde sakta ned sina klor i min hjärna, tills jag blev av med jobbet pga det.
Gick redan då på en beroendemottagning men hade svårt att släppa alkoholen, vilket var triggern för kokainet. Började med antabus vintern 2024 och höll mig nykter i flera månader, under samma tid träffade jag min sambo. Jag provade lite försiktigt igen med alkoholen, tänkte att jag hade ju inte haft alkoholproblem, det var ju kokainet som var problemet.
Men något hade hänt under de där åren. Min relation till alkohol hade blivit rubbad. Min hjärna skrek hela tiden efter mer, och när jag nekade den kokain försökte den stilla den hungern med mer sprit. Det resulterade sällan i något bra.
Varje gång jag blir sugen tänker jag på den ångest och sorg jag utsatt min partner för när jag blivit för full (har aldrig blivit våldsam eller något sånt dumt, bara typ däckat eller försvunnit iväg för att kunna dricka mer osv), och då blir det kristallklart att jag måste fortsätta min nykterhet.
Sen att man mår mycket bättre fysisk och psykiskt, har mer pengar över till annat kul och finner njutning igen i vanliga saker som att läsa böcker m.m. är såklart ett enormt plus.
Va kul att du varit nykter så länge! Grattis till det!
Känner igen det där med att man exkluderar alkoholen från drogerna. Att "man aldrig haft problem med just alkoholen", så vafan skulle det vara problematiskt att dricka lite måttligt för... Sen kan det funka några gånger tills en folköl blir till starköl, som blir till starksprit och sen vips så sitter man där i nåt sunkigt kök i närförort med massa ladd, omgiven av människor man egentligen hatar.
Det här med att känna sig utanför är ju ingen kul känsla, men som du skriver så är ju helheten av att vara nykter ofta väldigt positiv. Sen när du kommit längre kanske du kan va med tjejen ute och dricka alkoholfri bira och ändå känna att du är med socialt! Man behöver ju faktiskt inte sluta leva helt bara för man är nykter, ofta är det ju precis tvärtom bara det att man själv är så inriktad på det faktumet "att leva" är att dricka sprit och knarka!
Hoppas det känns bättre för dig idag! Själv har jag varit helt nykter i 2 veckor idag och tänkte fortsätta med det även fast Stockholm är regnigt och grått. Ska fira med att måla om köksluckorna härhemma, får se hur det går. Lättare att måla rakt och fint när man inte är packad iaf, haha!