Citat:
Ursprungligen postat av
Baheera
Frågeställningen riktar sig främst till er som är 40-50, om ni börjar träffa en jämngammal man, och det visar sig att han spelar dataspel som intresse, är det något som ni lägger vikt vid?
Jag är själv i den åldern, och spelar en del som fritidsintresse, och känner relativt många i min egen ålder som också gör det. Men noll kvinnor, tror det är extremt ovanligt. Är gift så är inte ute på marknaden, men mest nyfiken på hur det uppfattas.
För mig är det inte konstigare än att titta på tv-serier varje kväll, men jag misstänker att många kvinnor inte ser det så.
Så, hur reagerar ni på det?
( Och för frågeställningarna skull, vi pratar inte sjukligt intresse nu som tar upp all tid, utan intresset som sådant, jämfört med tex att skruva på hojar, fågelskådning eller bowla 2-3 kvällar i veckan)
Normalt spelande, på tider som är typiska för fritid, hobby är helt ok. Att spela är avkopplande, och ger säkert avstånd till stressande tankar på jobb, barn etc.
Det jag skulle vara uppmärksam på är om spelandet konkurrerar med tid i soffan, middagsbordet, då man som par vill, bör umgås.
Samt att när man spelar, så brukar det vara svårt att få kontakt med personen. Den är ofta i ett kritiskt läget och vill spela klart scenen innan denne svarar. Då får den andre stå och vänta och glädjen att säga något till sin partner försvinner. Där är det väldigt långt gap i förståelse mellan den som spelar och den andre, hur det känns att vilja säga något till en som spelar.
Spela på, försök vara tillgänglig ändå, så blir det bra.