Citat:
Ursprungligen postat av
Graavarg
Hänger inte helt med (tror jag), men självklart blir slutsatsen av att det finns "svenskhet" att det också finns "svenskt" respektive "icke-svenskt" beteende.
Det är en väldigt urvattnad tolkning av begreppet. Du sitter på en restaurang i Spanien och kyparen beter sig på ett sätt som får dig att viska till din fru "märkte du... han betedde sig närmast svenskt". Det betyder förstås inte att han blir svensk varken på restaurangen eller om han tar sitt pick och pack till Sverige, eftersom det är just din lilla observation i ett slags microögonblick som bygger på igenkänning och tolkning, inte av en de facto svenskhet.
Citat:
Men hur man beter sig kan inte, enligt mig, användas för att leda i bevis att man är "svensk" eller "icke svensk". Det är en lika svag definition på "svenskhet" som hur många rätt man får på ett kulturkanon-test,.
En av de mest svenska företeelser som finns är vår nationella tysta överenskommelse om passivaggressivt beteende i tvättstugan. Om någon konfronterar dig i tvättstugan eller föreslår något som går emot tvättstugans oskrivna regler, så beter du dig definitivt osvenskt. Så oskrivna regler hur man beter sig är definitivt en del av vad det innebär vad du nu är för nationalitet med tillhörande oskrivna regler. Därav fenomenet "kulturkrock".
Citat:
Dessutom ingår, enligt mig, personlig frihet i att vara "svensk", och i den friheten ingår att vara annorlunda. Det är därför vi svenskar får allegiska utslag av fenomen som försöker inskränka den friheten.
På sätt och vis kan jag hålla med. Men det är ett mer komplext fenomen än vad du ger sken av. Jag har bott på en liten ort i Sverige några år. 98,5% svenskt. När du är annorlunda benämns du med ditt "lyte" eller hur andra ser dig. Jag var "Stockholmaren", nån annan var "Rumänen". Så långt en slags geografisk benämning för att särskilja oss från ortsbefolkningen.
Men macrosamhället har gjort denna kanske till ytan grymma benämning av någons särart (Storöra, snedfot, tandlös o s v) till att vara något fult som HR ska ta tag i (i förlängningen en del av något väldigt svenskt att vara ickekonfrontativ men förvridet) och därmed ska saken vara utagerad för att "skydda den utsatte". I själva verket skapar det bara mer alienation, eftersom du nu tvingas till att acceptera någons utmärkande drag istället för att få komma till den acceptansen själv genom att ni båda har en överenskommelse om att den ene är avvikande och nu kan vi diskutera vädret som jämlikar.
Citat:
Ja, givetvis. Med avsikt. Eftersom jag inte argumenterar "för" eller "emot". Jag ifrågasätter användningen av "svensk" som ett slagträ eller argument om man inte tydligt kan definiera vad "svensk" är.
Det finns ju mer saker som pekar på att någon inte är svensk. Däruti skall du finna ditt svar.
Citat:
Och utan en sådan definition faller hela det officiella, juridiska ramverket i Sverige tillbaka till "svenskt medborgarskap". Det är den enda officiella, klara definition som finns att tillgå.
Ja, det stämmer vad du säger om det juridiska, och det är väl där man såg t ex en kulturkanon som nödvändig. Men kulturmarxismens relativism som nu genomsyrar större delen av samhället tolererar inte att vi definierar "svenskhet" som något smalare än just ett pass. Det betyder då att en ensamkommande afghan som fått pass efter ett år i Sverige, vilket ska vara praktiskt omöjligt, benämns som svensk när denne omkommer sex månader senare på ett plan i Iran.
Den typen av argument du ser här, som du klagar över, är inte ett uttryck för vad som är en godtycklig idé om svenskhet, utan att vårt samhälle gjort den typen av relativisering du försvarar till en fullständigt absurd situation.
Citat:
Om man anser att det är en dålig, felaktig eller dysfunktionell skiljelinje så MÅSTE man ju komma fram med en annan. Som är tydlig, enhetlig, klar och enkel att använda..
För det första krävs det att vi faktiskt kan ha den här diskussionen utan att the Anders Lindbergs of the world skriker nazism på förstasidan i Aftonbladet.
För det andra, hur skulle din egen definition se ut om du var ansvarig för denna enda fråga som fastslående en gång för alla av frågan?
Citat:
Vi förstår alla intuitivt att det finns nåt som är "typiskt svenskt" och att det finns "svenskar" och "icke-svenskar", men det finns ingen enhetlig fungerande definition.
Det har förstås att göra med att det är en stor skillnad på vart i Sverige du bor. Jag har rört mig i ganska många delar av landet och stöter på variationer av svenskhet. Dock kan den enkelt definieras när jag ser element i samma miljö som definitivt inte är det.
Citat:
Det gör hela diskussionen om "svensk" oförståelig. Den är inte oväsentlig, och inte heller omöjlig. Men utan en klar och tydlig definition på vad "svensk" är så blir den uttryckligen oförståelig.
Den här typen av argument är egentligen bara en föresats att förkasta alla förslag, eftersom du redan föresatt dig att det är omöjligt
för dig att vara överens med dina grannar.
Se förfrågan ovan.
Citat:
Och vad politikerna anbelangar så anser jag att det är förkastligt att medvetet försöka utnyttja begreppet "svensk" just för att det är så oklart, och på så vis hetsa upp hela frågan för egen politisk vinning. Och du har helt rätt i att det är en form gaslighting.
Eftersom frågan hållts tabu så länge, har den förstås bordlagts alltför lång tid.
Citat:
Så om jag anser att det är väldigt osvenskt att hata andra människor pga. deras hudfärg eller religion, kan jag då använda det för att dela in alla svenska invånare i "svenskar" och "icke-svenskar"?
Det är en kristen moral du anammat, inte en svensk. Svensken är generellt sett nyfiket misstänksam mot folk från andra byar, och måste få närma sig dem med kommentarer om lyten för att se deras avsikt, för att kunna acceptera dem. Det betyder att den främling som kommer in måste accepteras av hela byn innan den blir en del av byn. Vi vill inte ha förändring, människan i stort är naturligt skeptisk till det vi inte kan kontrollera. Vad som ska kontrolleras styrs av social kontext och av biologisk impuls.
Citat:
Eller om jag anser att det är "osvenskt" att fatta beslut som skadar landet (som Tidö-regeringens beslut att ta statslån för att dela ut skattelättnader, aka "valfläsk"). Är Tidö-gänget då inte "svenskar"?
Det kanske helt gått dig över huvudet, vi lever i en global postdemokrati. Inget som sker i politik idag är svenskt eller har svenska intressen.
Citat:
Eller om man sitter vid datorn och skriver en massa skit om Sverige, om vårt EU-medlemskap, om vårt politiska system, om vår lagstiftning etc. etc., är det "svenskt"? Eller att avguda Putin, det kan väl för fan inte vara "svenskt"?
Märkligt resonemang. Att ha en åsikt är svenskt. Hur den diskuteras avgör om du är svensk eller inte. Att vara högljudd anonymt på ett forum är en postmodern förlängning av tvättstugelappen.
Citat:
Och hur skiljer man "äkta svenskar" från norrmän, finnar, danskar, tyskar, amerikaner, polacker etc. etc. på utseendet? För att inte tala om att de mest ursprungliga svenskarna faktiskt var "skogsfinnar", och alla äkta svenskar har 10-20% kvar av de generna, också gällande utseendet (mörkt hår men klarblåa ögon kommer därifrån, verkar det som).
På vilket sätt skulle skogsfinnar vara det svenskaste som finns? De kom under Vasaättens tid.
Citat:
Och bara så att det är kristallklart: jag ifrågasätter INTE konceptet, men det kan ALDRIG fungera om man inte tydligt kan definiera det. Så att det med säkerhet och klarhet kan tillämpas på varenda människa på planeten. Är han/hon "svensk", eller är han/hon "inte svensk". Först när man har en sådan definition kan man börja använda "svensk" som grund i lagstiftning och förvaltning, dvs. för att separera människor i "äkta svenskar" och "icke svenskar".
Du gör inget annat än ifrågasätter konceptet eftersom ingen tycks definiera det på ett för dig tillfredställande sätt, vilket bevisas av nästa stycke:
Citat:
Fram tills dess, att man har en sån definition, så är HELA den har "debatten" bara vansinne och fnatteri och kommer aldrig att leda nånstans över huvudtaget. Den är bara ett allmänt "skrikrum" på dårhuset där man kan skrika ut vansinnigheter och svordomar och dra till med några primalskrik när den inre pressen blir för stor. Och den är precis allt vad den är.
Se ovan.
Citat:
Kultur dyker ofta upp i diskussioner om vad som är "svenskt". Och det är, precis som med ett flertal andra svårgripbara områden (språk, religion, utseende etc.) både självklart och korkat. Det beror på att vi svenskar självklart har en egen kultur, precis som alla andra har sin. Men vår kultur (och vårt språk, och vår religion, och vårt utseende) består dels av en massa olika kultur-"nuggets", som både ändras och försvinner och kommer till över tid. Och det är vi tillsammans som definierar vår kultur, det är INTE vår kultur som definierar oss. Därför är det i praktiken omöjligt att använda "svensk kultur" som ett mått på "svenskhet".
Din definition av kulturen är det felaktiga i ditt resonemang.
Jag ber om ursäkt för att dina citat är kraftigt nedskurna, då inlägget blev för långt och jag har inte tid att detsljeditera.