socialt efterbliven vuxen man? hur fan går det till

så jag är ju extremt isolerad som individ, mina enda vänner just nu är online vänner och vi har väl rätt så bra konversationer och det är ingen större kritik från deras sida att jag är barnslig eller socialt efterbliven, det är bara när jag visar mitt ansikte i offentliga / sociala sammanhang utanför hemmet där det framgår att jag är en extremt bizzarr och känslomässigt omogen personlighet.

Jag kan liksom få för mig att säga något ett barn skulle säga, ett skämt som är på en otroligt barnslig nivå, typ, "åh det är nästan som i minecraft" men jag är snart 30. Liksom hur går det till? alla andra, särskilt män verkar vara väldigt allvarliga i beteendet, kritiska, och seriösa människor som fokuserar endast på att vara kompetenta och dominanta. Uttrycker man sig spontant och fånigt får man en iskall blick och man känner sig som en idiot. Därför väljer jag nu mer att agera som en psykopat i offentliga sociala sammanhang, men det är endast för att skydda mig själv, jag inser att man inte kan öppna upp sig själv till vem som helst, och inte på vilket sätt som helst heller. vad jag menar med psykopat är att jag tänker stänga av mitt känsloliv helt och hållet, maskera mig som om jag vore som dom andra.

kanske en bättre strategi än att vara en fånig jävla pajas?

Man formas av sin omgivning.

Låter som du kunnat vara avskärmad från resten av världen på nåt vis? Har du någon annan som möjliggör din isolering eller hur lyckas du skramla ihop till detta? Låter som att nyckeln till din omogenhet finns i detta.

Jag gillar att gå runt och va en fånig pajas. Ganska underhållande liv faktiskt.

Ta din medicin, så fungerar du bättre. Finna många med diagnosen schizofreni som är ytterst välfungerande.

(FB) schizofren aldrig jobbat

extremt isolerad. har ingen riktig person i mitt liv förutom föräldrar, som jag sällan har kontakt med. Hur jag ens kunnat uthärda denna isolering så länge är nästintill mirakulöst. Ja, jag anser väl att mycket ligger bakom det som du säger, att jag varit långt ifrån samhället så länge och vet inte riktigt hur jag ska bete mig.

Men jag har också varit på detta vis sedan ungdomen också, socialt fobisk, udda personlighet, utesluten från sociala sammanhang, mobbad. Och idag är jag väl schizofren enligt psykiatrin.

Men jag är på väg att delta mer i sociala sammanhang, fixa arbete och så vidare. Som jag nämnde, min intention är att bli en krypto-psykopat. Nackdelen: får inga vänner om jag inte bjuder på mig själv.
Fördelen: Jag skyddar mitt inre känsloliv från yttre hot.

"åh det är nästan som i minecraft", är det ens ett skämt? Varför skulle någon skratta åt det? Den genomsnittlige vuxne har inte Minecraft som referenspunkt.

Med det sagt, hitta andra vuxna att umgås med. Det finns människor av alla sorter. De där seriösa personerna du beskriver låter rejält osköna.

tog bara ett litet exempel från en situation. dom tänkte väl att jag var lite barnslig när jag sa det, jag gjorde någon liknelse med att vi satt och grävde jord eller något. dom var i min ålder också som dom förstod det men, jag har en tendens att säga sådana barnsliga saker och till slut var det en som kommenterade om mig "han är från en annan planet"
......

Intressant, och roligt för dig. Jag personligen pendlar mellan att inte tro på jesus och att tro på jesus fullt ut. Om det får dig att må bra är det givetvis en bra plan, hur som helst. Jag kan inte sluta tänka på om det är sant eller inte, och jag kan inte 'surrender' så att säga utan jag är i en konstant debatt i mitt huvud om vilken religion, livsåskådning som är sann. Därför jag alltid kommer ha svårt med sociala sammanhang, jag tänker för mycket, känner för lite....

Delvis detta som gör att jag är som jag är, en person med god abstraktionsförmåga med väldigt dåligt (infantilt) socialt samspel.

Som jag ser det, är religion en ursäkt för att hitta personer att enas med. Vare sig jesus är riktig eller inte, spelar ingen större roll.

Som så många unga av idag är du extremt självupptagen, särskilt med tankar och funderingar kring hur du framstår för andra. Det hör till dagens ungdomskultur, och är väl inget nytt, men med alla sociala medier blir det mycket mer in your face, så att säga. Ingen tänker på hur du är, alla tänker bara på sig, är väl trösten.

Försök hitta en adventskyrka, deras medlemmar är väldigt trevliga och rättar sig efter Jesus som predikade Gudtrogenhet, icke-våld och evigt liv.

Kan du tänka stort och abstrakt är Jesus ett oändligt samtalsämne och evigt relevant. Det är något helt annat att kunna träffas regelbundet en eller två gånger i veckan och diskutera Jesus, studera Bibeln och äta tillsammans efteråt.

Med Bibeln blir du mer som Jesus, mogen, Gudaktig, och seriös, och så kommer du kunna träffa någon i kyrkan du kan starta familj med.

Låter som en god idé, jag vet inte om jag någonsin kommer lyckas bli en genuin följare av Jesus dock...Jag ser det som en charad, Jesus sätter tonen för en stämning som åstadkoms sedan. Vad skiljer bibeln och mytologi från någon annan historia (typ Sagan om Ringen / Star Wars) dessa andra sagor, formar även dom sociala grupperingar och det är som jag säger, en ursäkt att träffa någon, jag hade lika gärna kunnat bli en furry/goth/cosplays figur och träffa folk under en annan typ av religion.

Jag ser igenom alla illusioner. Jag kan inte hjälpa det.

Ifall du inte vill att någon ska skada eller döda dig eller andra, eftersom du själv inte vill någonsin behöva skada eller döda andra, d.v.s. att du har en själ, så bevarar du enbart din själ i all evighet med Jesus. Evigt liv är det ingen annan som kan erbjuda dig och förklarar varför Jesus har titeln som frälsare.

Jesus ord i Bibeln går inte att förminska till "bagkrundsbrus", det är något helt annat än "mytologi", något helt äkta och mänskligt, och ingen har lyckats bortförklara Jesus på de tusen år som passerat sedan han predikade på jorden, men hans ord hålls dolda i ett "sociopatiskt" samhälle där din överlevnad ska bero på pengar och våld i motsats till att bevara din eviga själ.

Läs några rader så märker du snabbt att det inte är en illusion som går att "se igenom". Jag föredrar "gammelengelskan" i King James Bibeln, så får man tänka till mer abstrakt:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=John%201&version=KJV

Det jag förstod av Jesus innan jag läste hans ord var tidigare enbart väldigt ytligt, det jag förstår nu med hjälp av diskussion med kyrkans medlemmar är något ständigt mycket större som kommer vägleda mig tillsammans med andra kristna genom det eviga livet.