Citat:
Ursprungligen postat av
Smeso
Jo, problemet är att Paulus skriver mycket som inte stämmer med vad Jesus själv sagt enligt evangelierna:
Frälsning genom gärningar kontra tro
Jesus: Betonar ofta att vi ska dömas efter våra handlingar. I liknelsen om fåren och getterna (Matt 25:31–46) är det de som gett mat åt hungriga och besökt sjuka som ärar Gud. Jesus säger: "Gör detta, så får du leva."
Paulus: Argumenterar kraftfullt för att människan blir rättfärdig genom tron allena, utan lagens gärningar (Rom 3:28, Gal 2:16). Han ser "gärningar" som ett försök att muta Gud, snarare än en naturlig frukt av lagen.
Synen på Lagen
(denna ursprungliga diskussion)
Jesus: Säger uttryckligen: "Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla" (Matt 5:17). Han skärper till och med lagens krav (t.ex. räcker det att se med begär för att ha begått äktenskapsbrott).
Paulus: Kallar lagen för ett "dödens ämbete" inristat i sten (2 Kor 3:7) och säger att "Kristus är slutet på lagen" (Rom 10:4). För Paulus är lagen en tillfällig väktare som vi nu är fria ifrån.
Matregler och renhet
Jesus: Även om Jesus utmanar fariséernas handtvättningsregler, lever han som en praktiserande jude. När han säger att inget som går in i munnen gör människan oren (Mark 7:15), tolkas det av vissa som att han upphäver matlagarna, men i sitt historiska sammanhang diskuterade han rituell renhet, inte att börja äta fläsk.
Paulus: Tar steget fullt ut och säger att "ingen mat i sig själv är oren" (Rom 14:14) och att man kan äta allt som säljs på köttmarknaden så länge man inte skadar någons samvete. Detta är ett direkt brott mot de judiska kostlagarna i Tredje Mosebok.
Kvinnans roll i församlingen
Jesus: Bröt radikalt mot sin tids normer genom att ha kvinnliga lärjungar, tala till kvinnor och låta kvinnor vara de första vittnena till uppståndelsen. Han gav inga specifika förbud mot att låta kvinnor tala eller undervisa, och kvinnor var centrala i Jesu tidiga följarskara och viktiga för spridningen av hans budskap.
Paulus: Även om han samarbetade med kvinnor (som Febe och Junia), skrev han också de beryktade raderna om att "kvinnan skall tiga i församlingen" (1 Kor 14:34) och att han inte tillåter en kvinna att undervisa (1 Tim 2:12). Många ser detta som att Paulus återinförde de patriarkala strukturer som Jesus hade luckrat upp.
Synen på äktenskapet
Jesus: Jesus lyfte fram äktenskapet som en gudomlig och oupplöslig enhet ("Vad Gud har fogat samman..."). Jesus deltog i bröllop och framhävde bröllop som en positiv bild för Guds rike och Guds avsikt för människan.
Paulus: I Paulus skrifter framhäver han snarare att det var bättre att förbli ogift än att gifta sig och ger en ganska krass syn på varför man trots allt bör gifta sig. Alltså, för Paulus handlar det om att den som saknar självkontroll och inte kan kontrollera sina sexuella drifter bör gifta sig.
"Men kan de inte leva avhållsamt skall de gifta sig; det är bättre att gifta sig än att brinna av lusta." (1 Kor 7:9).
Här målar han upp äktenskapet nästan som en sorts nödlösning för mänsklig svaghet snarare än den positiva skapelseordning som betonas i de judiska skrifterna och som Jesus beskriver.
Stränga regler för änkor
Jesus: Jesus visade en gränslös omsorg om änkor utan att ställa upp kravlistor (t.ex. änkan i Nain). Han kritiserade de skriftlärda som han menade "äter änkorna ur husen" (Mark 12:40).
Paulus: I de senare breven ställer Paulus upp mycket detaljerade regler för vilka änkor som församlingen ska hjälpa. Dessa regler är dessutom emotsägande i och med att "En änka måste vara minst 60 år, ha varit gift bara en gång och vara känd för goda gärningar", men unga änkor säger han hellre ska gifta om sig eftersom deras "begär" annars kan få dem att överge Kristus, men om de då gifter om sig och blir änkor igen så skulle de inte vara berättigade till hjälp från församlingen.
Skilsmässa
Jesus: Jesus var strikt gällande skilsmässa: "Den som skiljer sig från sin hustru... och gifter om sig, han begår äktenskapsbrott" (Matt 19:9).
Paulus: Paulus luckrar upp denna syn på giftermål genom att introducera en regel om att om en kristen är gift med en icke-kristen, och den icke-kristna parten vill skiljas, så är den kristna parten "inte bunden" (1 Kor 7:15). Detta är ett tydligt exempel på hur Paulus gör ett eget tillägg till Jesu undervisning.
Bön och offentlig religiös utövning
Jesus: Kritiserade dem som bad långa böner för att synas och uppmanade folk att gå in i sin kammare och stänga dörren (Matt 6:5–6). Han betonade innerlighet framför att följa en specifik form.
Paulus: I sina brev ger han ofta strikta order om hur gudstjänsten ska gå till, vem som får tala, att kvinnor ska bära slöja när de ber eller profeterar (1 Kor 11:5), och hur ordningen ska upprätthållas. Han skapar en religiös struktur som Jesus kritiserade.
Motsättningen mellan Jesus och Paulus uppstår främst om man läser dem utan att ta hänsyn till sammanhang och tidpunkt. Jesus verkade inom det gamla förbundet, medan Paulus skriver efter korsfästelsen och uppståndelsen, när det nya förbundet redan trätt i kraft. Jag förstår inte hur du kan missa det. Men nåja, då tar vi det i samma punkter du ställde upp.
Frälsning genom gärningar kontra tro
Jesus talar ofta om att dömas efter gärningar, t.ex. i Matt 25. Men han lär också att det ytterst handlar om relationen till honom och tro: "Detta är Guds verk: att ni tror på den han har sänt (Joh 6:29)
Liknelsen i Matt 25 beskriver gärningar som uttryck för hjärtat, inte som meriter som förtjänar frälsning.
Paulus säger inte att gärningar är oviktiga, utan att de inte är grunden för rättfärdighet. Han talar tvärtom om "tron som verkar genom kärlek" (Gal 5:6). Därför motsäger de inte varandra: gärningar är frukt, inte grund.
Synen på lagen
I Matteusevangeliet 5 säger Jesus att han inte kommit för att upphäva lagen utan för att uppfylla den. Att uppfylla innebär inte bara att bekräfta den utan att fullborda dess syfte.
Paulus förklarar just detta i Galaterbrevet: Lagen var en fostrare fram till Kristus, när tron kom står vi inte längre under fostraren (Gal 3:24–25)
Att Paulus kallar lagen ett "dödens ämbete" (2 Kor 3:7) handlar inte om att lagen var ond, utan om att den inte kunde ge liv, den kunde bara visa synd.
Matregler och renhet
Jesus sade att det inte är det som går in i munnen som gör människan oren (Mark 7). Markusevangeliet kommenterar dessutom att därmed förklarade han all mat ren (Mark 7:19). Men du skriver att det inte handlade om mat utan om rituell renhet.
Paulus utvecklar samma tanke som Jesus: inget är orent i sig självt (Rom 14:14). Det är alltså inte ett brott mot Jesus utan en konsekvens av hans undervisning.
Kvinnans roll i församlingen
Jesus inkluderade kvinnor på ett radikalt sätt för sin tid som du skriver. Paulus samarbetade också med kvinnor, Febe, Priscilla och Junia nämns som ledande medarbetare. Så det är vi helt överens om.
Men de restriktioner som finns i vissa brev handlar sannolikt om ordning i specifika församlingar, inte om att kvinnor saknar värde eller kallelse. Paulus skriver också:
"Här är inte man eller kvinna, alla är ni ett i Kristus" (Gal 3:28)
Synen på äktenskapet
Jesus talar positivt om äktenskap absolut, men du kanske glömt att han också nämner att vissa lever ogifta "för himmelrikets skull" (Matt 19:12). Paulus säger samma sak: ogift liv kan vara en fördel för den som vill ägna sig helt åt Gud, men äktenskap är gott och legitimt (1 Kor 7).
Han förbjuder inte äktenskap, han säger uttryckligen att det är bättre att gifta sig än att brinna av begär, precis som du skriver. Jag ser inte det som motsägelsefullt, men visst, han skönmålar inte äktenskapet här kan man tycka.
Bön och offentlig religiös utövning
Jesus kritiserade hycklande offentlig fromhet, att be för att synas. Vi är överens. Men han förbjöd inte gemensam bön eller organiserad gudstjänst, han deltog själv i synagogan.
Paulus ger instruktioner för ordning i kristna sammankomster, inte för att ersätta innerlighet utan för att undvika kaos (1 Kor 14:33). Jag håller dock med om att den religiösa strukturen är för skarp kontra Jesus tillåtande attityd.
Om Paulus verkligen lärde något annat än Jesus är det svårt att förklara varför de övriga apostlarna accepterade honom och varför hans brev bevarades som auktoritativa i den tidiga kyrkan.