Hanna Theorin

HUR kan en tvååring ha BEHOV av en baddräkt som varken är gjord för att ha badblöja under eller skyddar mot sol?

HUR kan en tvååring ha BEHOV av en baddräkt som varken är gjord för att ha badblöja under eller skyddar mot sol?

Jag vet inte hur länge du följt henne men att skydda barnet mot sol har aldrig varit prioritet. Ute i solljus utan hatt m.m även som bebis. Volanger och gulligull är mycket viktigare.

Jo men precis. Menar att när Hanna hävdar att barnet ”behövde” denna baddräkt visar ju bara återigen att hon inte har någon förståelse för vad barnet behöver.

Dont forget.


Hanna:

"Nu ska jag berätta så tydligt och ärligt som möjligt kring operationen som jag ska göra inom kort. Den här operationen jag ska göra heter alltså endometrieablation eller endometrieablation. Jag vet inte hur man uttalar det och det är alltså en operation där du går in i livmodern och fäller ut som ett typ paraply och sen så bränner det bort slemhinnan i livmodern för att den ska hjälpa dig mot rikliga blödningar. Den här operationen ska man inte göra om man vill ha fler barn. Det här är en fråga som jag får väldigt ofta att så här, hur går våra tankar där? Har du varit med för att vi alltid har varit extremt tacksamma och glada och nöjda över att ha fått Lara. Det har aldrig varit en självklarhet för oss att vilja ha syskon eller så. Att jag har behövt ha hjälp med mina blödningar har ju varit på tapeten redan innan Lara ens kom. Och jag har ju haft problem med min mens sedan jag var 14. Detta har påverkat min vardag något fruktansvärt mycket. Det handlar inte bara om att det blöder mycket utan det handlar om att man går i princip konstant blodbrist. Min kropp hinner inte återställa sig mellan mina blödningar vilket gör att jag ofta får blodbrist. I och med att vi alltid har känt att vi faktiskt är väldigt nöjda med Lara. Även om vi har varit inne i tankarna och även aktivt försökt att få ett syskon. Vi blev gravida förra året och sen genomgick vi en missabortion. Det kommer aldrig vara självklarhet för oss att få ett syskon. Vi har gått igenom mycket för att den skulle vara. För oss har det aldrig varit det. Även om vi har varit inne i tanken om det. Jag kan inte vara den bra mamma till Lara. Jag måste leva mitt liv efter min menscykel, alltså hur mina blödningar är, när mina blödningar är. Och när jag har mens så kan jag inte leka med henne för jag kan inte sätta mig på golvet och tumma upp med henne. Alltså man mår fruktansvärt dåligt. Även under åren när jag har haft mina blödningar så har jag fått vara hemma från skola, jag har fått vara en från jobb. Och jag känner att för att jag ska kunna vara den absolut bästa mamman till Lara så måste jag kunna vara det när som helst. Så vi har varit igenom mycket och det handlar inte om att bara för att vi sätter in ett det så betyder det inte att vi kommer automatiskt att få barn. Vi gjorde ju IVF-försökningar innan Lara fastnade. Någonstans måste man sätta stopp. Man kan inte ständigt leva i ett jagande efter någonting som eventuellt inte ens kommer. Ska jag ödsla tid och energi på någonting som eventuellt mest troligtvis inte ens kommer att komma, då känner jag att jag har tagit bort så mycket tid och energi från den tiden och energin som jag faktiskt ska ge till det barnet jag har här. Så där sätter vi stopp. Det är klart att jag ska göra den här operationen, dels just nu så väntar jag bara på min operationstid eftersom att jag redan har testat alla möjliga olika preventivmedel som jag kan ha och ingenting fungerar för att det enda som händer det är att jag antingen blöder hela tiden vilket ändå ger mig blodbrist eller så hamnar jag i jättejupa depressioner och vissa preventivmedel får jag inte ens använda för att jag har i grunden högt blodtryck. Det är som jag har fått testa på, det har jag testat på och under vissa av dem har jag även testat på flera gånger. Det här är det som känns så rätt i min mage och det här är någonting som jag och Kevin har pratat om och diskuterat såklart jättejättemycket. Det känns som absolut det finaste och bästa vi kan ge för vår familj, för mig själv och för vårt barn efter den här operationen. Sedan så har jag sett att folk faktiskt ska bli gravida. Jag kan fortfarande inte förstå att jag inom kort kommer att vara helt mensfri och jag blev så jävla glad. bara att prata om det får mig att bli blödig. Jag har levt med grova blödningar som har rubbat hela mitt vardagsliv under så många år. Alltså det här känns så rätt i min mage att jag ska göra detta. Det känns verkligen som att jag kommer få ett nytt liv."



En vecka senare

"Operation inställd. Jag har ångrat mig. Läkaren sa att det finns spiral"


Insättningsdagen

"Nej vi ska till Malmö så det går inte. Jag har mens så då vill jag inte sätta in den"



- besöker Lidl, leker med barnet på golvet, nämner inga besvär


Sån faker hon är😅😅

Alltså jag såg hennes senaste inlägg och kunde inte låta bli att reagera lite 😅 hon skriver att vi är många som vabbar just nu och samtidigt försöker få ihop jobb och vardag. Därför blir det lite märkligt när hon verkar jämföra sin situation med föräldrar som faktiskt går till jobbet varje dag. Snälla ge dig du är en hemmasittare.
Och det där med att inte ha tid att städa eller få ordning hemma… jag vet inte, men när man är hemma större delen av tiden känns det som att förutsättningarna ändå är annorlunda Hanna! Sen det där med att “kämpa” och försöka motivera andra — Hahaha tror inte någon där ute blir inspirerad av dina ord faker.

Hinner inte plocka undan lite hemma men Kan ta fram kameran och redigera ahhaha