Citat:
Ursprungligen postat av
TUK
Håller med till 100%.
De yngre generationerna blir oerhört sköra psykiskt då de blir söndercurlade och inte får en rent biologisk naturlig uppfostran. Människan är faktiskt ett djur och därför bör vi uppfostra våra avkommor så att de ska få de bästa förutsättningarna ur ett biologiskt perspektiv. En djurunge som tagits om hand av människor och inte fått en naturlig uppfostran klarar sig inte i naturen.
Det var väl formulerat. Och bra jämförelse med djurungar.
Givetvis förtjänar varje unge en sjyst och lyhörd förälder, men de senaste trettio åren har det ju gått åt fanders. Föräldrar har levt i en tro att ju snällare, mer medgörlig och ju färre nej man delar ut ju lyckligare blir ungen (ja, för stunden), men det stjälper ju i längden, vilket vi sedan många år sett. Föräldrar är livrädda för att ungar ska få ett trauma, av att vara ledsen (för att hon inte får som hon vill, eller får allt hon pekar på, vill göra. osv). Sorglig utveckling.
En del av allt detta, tror jag även har att göra med den lavinartade ökningen på könsdysfori. Dels är ungarna mer förvirrade än på evigheter, eftersom de inte fått några gränser, ej heller att de blivit sedda. Lägg till att ingen drar i handbromsen när de får sina (normala) tonårs funderingar och förvirringar. Jävla soppa det blivit. Men det är mina tankar, jag kan ha fel.