Evolution - "Rank theory of depression" och andra hypoteser

Råkade stöta på den här artikeln, oerhört intressant
Varför diskuteras inte depression ur ett evolutionärt perspektiv?

Jag har grunnat på det, varför arbetade slavar ihjäl sig? Vi är ett flockdjur!
Det är därför de finns fördelar med att vara egoist/narcissist med en apatisk flock

Rank theory - en slags stop gamble damage control
https://en.wikipedia.org/wiki/Rank_theory_of_depression
The function of this depressive adaptation is to prevent the loser from suffering further defeat in a conflict.

In the face of defeat, a behavioural process swings into action which causes the individual to cease competing and reduce their ambitions.

https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Evolutionary_approaches_to_depress ion&wprov=rarw1
Några andra teorier
Psychic pain hypothesis
Behavioral shutdown model
Analytical rumination hypothesis
Possibilities of depression as a dysregulated adaptation
Rank theory
Social risk hypothesis
Honest signaling theory
Bargaining theory
Social navigation or niche change theory
Depression as an incentive device
Prevention of infection
The third ventricle hypothesis

Vilka teorier har mest stöd?
Vad tror ni?

Psykiatrisk sjukdom är ett fenomen som givetvis bör betraktas darwinistiskt.

Jag kan inte säga så mycket om den ena och den andra teorin gällande olika diagnoser, bara något om ansatsen i största allmänhet.

Det finns förmodligen adaptiva funktioner i vissa tillstånd som betraktas som psykisk sjukdom och några sådana förslag har till och med viss evidens. Men det mesta sådant är spekulativt och bär i värsta fall historieberättandets prägel (man identifierar ett mänskligt drag och totar ihop en historia hur det selekterats fram).

Mer brett bör nog psykiatrisk sjukdom utvecklingshistoriskt betraktas på kanske främst tre sätt.

- Psykisk sjukdom kan betraktas som kontinuerligt fördelade psykologiska och neurobiologiska drags ytterlighetslägen. En mindre dos av de egenskaper som betraktas som patologiska är eller kan ha varit adaptiva.

- Den miljö mänsklig evolutionär historia utspelat sig i är väsensskild från den som råder idag. Det mänskliga genomet har till stor del formats av förutsättningar och selektionstryck som inte längre är fallet. Om hur interaktionen mellan mänskligt genom och miljö såg ut i psykiatriskt hänseende i förhistorisk tid såg ut går inte att veta så mycket mer än att den inte såg ut som idag.

- En förmodligen mycket relevant och kanske till och med avgörande faktor gällande utveckling av psykiatrisk sjukdom är de infektioner och nya typer av sjukdomar som introduktion av bofasthet, allt tätare bebyggelse och hållande av djur innebar.

Om en större grupp är godtrogna och god-görliga så tar psykopaten eller narcissisten över. Nu är det inte så att alla är god-görliga och tillmötesgående.

Nej, den tar förmodligen förmodligen inte över, eftersom psykopatiska drag och andra liknande "strategier" som fusk är som parasiterande på stabila sociala strukturer frekvensberoende.

"För mycket" av strategin psykopati innebär att det system av tillit och samarbete den är beroende av undermineras.

Evolutionärt stabilt blir ett läge med frekvenser av samarbete - fusk som pendlar kring jämvikt och som inte kan invaderas av alternativa "strategier".

Håller inte med dig.

Ok, då tackar vi så hjärtligt för den informationen.

Det där är intressant. Man kan väl säga att människan är genetiskt programmerad för att fungera optimalt i en stenåldersmiljö.

Det moderna samhället är fel miljö för oss, i alla fall onaturlig. Vi feltolkar naturliga funktioner som att det är sjukdomar. Feber är ett bra exempel på en sådan funktion. Dom flesta tror att feber bara är ett symtom som man ska medicinera bort. Samma med smärta och ångest som är naturliga larm i hjärnan. Medicinerar man bort dessa funktioner så får man en smärtfri/ångestfri patient som är stålmannen men som sannolikt dör ganska snabbt (i alla fall om man lever ute i det fria).

Som sagt, de adaptionistiska spekulationerna är spännande förströelse, men kanske inte så mycket mer än så.

Man kan ändå tillåta sig att tänka något om den depressiva mekanismens djupaste evolutionära rötter och utgå från den bilaterala urmodern, det vill säga en kanske riskkornslik organism som levde för 600 -700 miljoner år sedan och från vilken alla djur med fram- bakaxel och höger-vänster -symmetri härrör.

Redan den varelsen var utrustad med signalsubstanser likt serotonin och dopamin och förmodligen även med ett opioidsystem. Med neuroner, receptorer och dessa signalsubstanser rörde den sig koordinerat framåt (en innovation) mot mat, rätt temp, rätt pH osv och bort från obehag som fel temp och hot.

Om man tar en organism liknande den bilaterala urmodern och som finns idag och placerar den i en stressande miljö så kommer den att försöka ta sig undan från dessa omständigheter. Undkoms inte stressen, kommer den lilla maskliknande saken till slut att dämpa inflödet av "upplevelser" om hot och belöning från omvärlden för att istället dra sig tillbaka. Ge upp. En energibesparande adaptiv respons.

Depression och anhedoni är en inte särskilt långsökt analogi till detta och det är samma evolutionärt konserverade signalsubstanser som reglerar beteendet i båda fall.

I listan torde det vara "Behavioral shutdown model" som ligger närmast detta sätt att se på saken.

Intressant men vad menar du? Hur ska vi angripa ångestepidemin?

Tja, det är en annan miljö än den som råder som i huvudsak har selekterat mänskliga egenskaper. Även om den mänskliga civilisatoriska processen likaså inneburit starka selektionstryck och även om människan samevolverat med den kulturella evolutionen.

Men, evolutionen är ingen hedonistisk utilitarist som utvecklar organismer i syfte att dessa ska trivas i sin tillvaro. Selektionen är blind för allt utom reproduktiv framgång (och därmed också för överlevnad). De motivationssystem detta har byggt är främst negativa. Ångest, oro, stress, obehag, otillfredställelse. Hunger, törst, förfrysning. Faror överallt hela tiden selekterar för detta.

Det människan åstadkommit i den här väldigt udda miljön historiskt sett hon befinner sig i idag är en där de flesta kan ha det ganska behagligt, tryggt och tillfredsställt. Det innebär inte på något vis att vi undkommer de djupt rotade tendenser som selekterats för i en helt annan miljö. Och det blir ofta till psykisk ohälsa idag. Och som faktiskt blir lite av lyxproblem om man höjer blicken.

Det var bara ett resonemang gällande depressionens tänkbara djupaste evolutionära rötter. En generell och ursprunglig mekanism i djurriket.

Det säger inget om vad man kan göra åt saken. Evidensbaserad psykiatri med symtomfokus. Det går knappast att omforma civilisationen på något vis som skulle utradera för överlevnad så grundläggande biologiska mekanismer som ångest, oro och obehag. Inom några generationer blir det kanske möjligt att genetiskt designa individer där sådana system är nedtonande, vilket vore önskvärt.

Ja den metadiskussionen är intressant, vad ska vi bota, ångest eller orsaken till ångest?

Kommer vi kunna designa oss bättre än evolutionen?
evolution vs intelligent design :P