Nya Luleå-klassen: Fyra nya svenska ytstridsfartyg

Inköpet av nya fregatter kan eventuellt ske i samarbete med Danmark.

https://www.kristeligt-dagblad.dk/danmark/troels-lund-afsoeger-svensk-samarbejde-om-nye-fregatter

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/01/inbjudan-till-presstraff-med-forsvarsminister-pal-jonson-och-danmarks-forsvarsminister-troels-lund-p oulsen-i-goteborg/

Så VLS celler bara för luftvärn?
Ah nu var ju lufvärnsförmågan väldigt prioriterad iofs.

Saab har nog lärt sig väldigt mycket med de halvtidsmodifieringar som de gjort på de befintliga ubåtarna - de är ju i princip Blekinge-klass i äldre skrov nu.

I fallet med franska FDI ja.

Typ 31/Wicher och Alfa 4000 har däremot Mk41 Strike Length, så de kan skjuta både luftvärnsrobotar från korthållsrobotar, till exremlånghållsrobotar, ABM och ASAT-robotar, sjömålsrobotar, kryssningsrobotar och ubåtsjaktsrobotar.

Tyvärr så är urvalet av olika robotar för de olika VLS-systemet (Mk41, Sylver, MiDLAS och K-VLS) begränsat, eftersom man sällan låter utländska tillverkare integrera sina robotar i systemen.

På samma sätt så har NATO (ja eller snarare USA) missat en chans med att göra MFOM (kapseln till MLRS-systemet) till standard, med sin vägran att släppa in ickeamerikanska raketer och robotar.

Således så sitter NATO på på i.a.f. 3 snarlika raketartillerifamiljer, som inte kan använda samma raketkapslar.

Är det dock inte "slöseri" att nyttja fasta VLS-celler till sjömålsrobotar, om man ändå kan integrera dem till positioner på däck? För ytstrid behöver du ju antagligen hela batteriet på 8 sjömålsrobotar, samtidigt som du kan behöva de "extra" 8 st luftvärnsrobotarna för att försvara dig själv samtidigt.

Jag kan inte måtten på grejerna, men robot 15 har två startraketer på undersidan och jag tror inte att det underlättar montering i VLS-system. En nackdel med VLS är att roboten riskerar att flyga onödigt högt, och därmed exponeras, vid avfyrning. Handlar det om luftvärn eller ballistiska saker så spelar det ingen roll, men robot 15 ska helst smyga fram strax över vattenytan. Stämmer mått i övrigt så borde det vara tekniskt enkelt att utveckla en VLS-variant av robot 15.

Det skadar aldrig att ha flexibiliteten. Särskilt om man vill kunna genomföra en mera offensiva ytattackuppgift. Men för defensiv ytattack, så har box-launchers en fördel i att roboten inte stiger så högt upp vid robotskott, vilket minskar risken för att man röjer sin för fienden, när roboten vid uppskjutning stiger upp över fiendens sensorhorisont.


RBS 15 har (när det gäller VLS-avfyrning) flera nackdelar:

1. En stor diameter på robotkroppen (50cm vs. mera vanliga 35-40cm).
2. Utstickande luftintag.
3. Boosters på sidan av robotkroppen.
4. Vingar som inte fälls in en robotkroppen.

För att RBS-15 ska fungera i VLS, så skulle man (givet att man måste behålla robotkroppens diameter) behöva ha ett infällt luftintag a la t.ex. Tomahawk eller LRASM, boosters längst bak och vingar som fälls in helt och håller a la Tomahawk eller LRASM. Detta skulle innebära att man i praktiken bara kan återanvända målsökare, elektronik, verkansdel och motor och i slutändan få en längre robot. Detta skulle i sin tur kunna innebära att roboten inte går att använda från Visbyklassen.

Men vi borde ändå påbörja projekteringen av en eller två helt nya tunga robotar.

A- Överljudsrobot för defensiv ytattack från box launchers från ytstridsfartyg, som även skulle kunna tas fram som en antiradarrobot från flygplan.

B - Underljudsrobot med större skottvidd för användning mot ytmål och markmål för användning från VLS från fartyg,som markavfyrad robot och som en flygfälld robot.

Eller se på hva som allerede finnes og som lages i Europa, eller å se på de prosjektene som allerede har startet i andre land i Europa. Vi må slutte å lage mer eller mindre samme produkt i flere land og heller dele på prosjekter og produksjon.

Japp. Det var därför jag skrev om projektering, snarare än egen utveckling. F.f.a. så ser jag ett stort värde i att de nordiska länderna samarbetar på materielområdet. Så vi får hoppas att det blir samma fregatt för Sverige och Danmark och att Norden i framtiden kan satsa på likadana fartyg. Detta skulle kunna underlätta inköp, egen produktion, underhåll och reparation, utbildning, uppdateringar, samt möjligheten att koordinera underhållscykler och kanske t.o.m. att kunna hyra enskilda fartyg under begränsad tid, när underhållscyklerna inte taktar perfekt.

I detta fallet har NSM och JSM lyckats bättre inom Nato. Med även framtida möjlighet att kunna avfyra den från VLS. Med även en tänkt ubåtsversion som släpptes av Norge. Men som Spanien och Nederländerna vill vidareutveckla. Samt även utvecklingen med JSM för F35 etc.

Vill Sverige konkurrera bör det bli en mindre variant med stridsdel på ca 150 kg. Men vi får hoppas att den tyngre RBS15 mk4 kan intressera en del med dess markmålsförmåga. Med kombinationen som dels en light kryssningsrobot.

ELSA projektet visar väl delvis problemet med enlighet och samarbete i Europa. Då fyra av sju länder som är med i projektet väljer att titta på egna lösningar. Sverige tittar på en drönare som kan liknas vid en kryssningsrobot för längre räckvidd.

Og vi skal ikke glemme Super Sonic Strike Missile (3SM) Tyrfing som Norge og Tyskland jobber med, og som planlegges klar i 2035. Den vil støtte MK41 VLS.

Den franske FDI fregatten Amiral Ronarc'h (D660) la til kai i Göteborg kl 09:20 i dag. Blir spennende å høre hva som blir sagt i morgen.