Citat:
Ursprungligen postat av
particulum1
Jag tror inte att kristendomen i första hand handlar om sanning i filosofisk bemärkelse, utan snarare om att vara en godhjärtad och vänlig människa.
Sanningen behöver aldrig slåss eller kämpas för, den försvarar alltid sig själv. Det är lögnen som måste slåss och kämpas för.
Om man befinner sig i en situation där man måste slåss för sanningen, är det inte sanningen man försvarar, utan en lögn.
Jag tycker du har fel. På båda punkterna. Kristendom handlar om sanning i filosofisk, vetenskaplig och logisk bemärkelse.
Det handlar inte i första hand om att vara god eller vänlig, utan om att acceptera verkligheten och bevis med ödmjukhet.
Sanningen måste alltid slåss för, det är lögnen som ofta dominerar och det här ser du ofta i historien med saker så som kommunistiska soviet, nazityskland m.m.
Det är för att folk tycker om att höra bekväma lögner istället för obekväm sanning.
Många är så fast i sin bekvämlighet och värderar den högre än sanningen att de faktiskt blir arga och går till attack om du hotar deras bekvämlighet/lögn.
Det här är vad jag tycker mig uppleva med många ateister. Du kan känna av den arga defensiva energin när du kommer med bevis. Atmosfären blir tung och attacker kommer som pilar mot dig.
Ju mer du tränger in dom i ett hörn och de får svårare och svårare att förneka bevisen desto argare blir dom.
Här har du ett perfekt exempel:
(FB) Ateister vs kristna debatt
Det var precis det här som ledde till att fariseerna korsfäste jesus när de inte längre kunde förneka de mirakel han gjorde och vägrade acceptera honom som kung. Exakt samma psykologi.