UG - Varför tog de Malins bebis? SOC Örebro (igen)

Det är nog tyvärr fortfarande för långt. Talar från erfarenhet :P

Så socionomer är inte experter när dom gör bedömningar och utredningar. Men dom är experter när dom rekommenderar att fly landet? Gotcha.

Hon är helt klart expert på hur SOC agerar eftersom hon jobbat länge i det. I det andra är du korrekt. Bra jobbat!

Man borde undersöka de ekonomiska kopplingarna här. För utredningshem är och förblir en inkörsport till LVU: Det borde döpas om till LVU-fabrik istället.

Vartenda nytt barn som kommer in i systemet ökar omsättningen för privata bolag med storleksordningen miljoner per år.

Sanna Klarén vet nog mycket väl hur soc fungerar, men jobbar nu som ombud istället och då vet hon precis vad som kommer att hända. Har de tagit ett barn, så tar de nästa också med nästan 100% sannolikhet sa hon. Men hon hade chans att fly, men då hade hon fått lämna sonen.

Ja alltså, när kommunalpolitiker är delägare i behandling-/utredningshem har ju pilitikerna ekonomiska incitament att inte ingripa när något blir felaktigt placerad där.

Bra att veta, socionomer är trots allt experter i barnfrågor. Trodde utbildningen inte dög något till.



Tack för att du upprepar det jag redan sagt. Vill du ta ett till goddag yxskaft svar, eller nöjer vi oss här?

Det är som sagt inte konstigt att barn två hamnar under luppen när barn 1 redan är taget. Det här är något M tyvärr själv bäddat för innan barn 1 var löst.

Det handlar mer om systemkunskap än om att kunna något om barn. I det här fallet är det bra kunskap att ha och därför är det hjälpsamt med ett juridiskt ombud som varit på andra sidan och jobbat.





Problemet är att soc måste löpa linan ut, eftersom om de låter henne behålla ena barnet, så måste de erkänna att de hade fel med det andra. Det handlar alltså inte om att hon brister som mamma, utan om att soc måste försvara sitt narrativ.

Ok, låt oss säga att det fanns en oro.

Men vart går gränsen när väljer att ta barnet ifrån henne? Borde hon inte erbjudits hjälp/stöd istället då? Här handlar det ju trots allt inte om någon missbrukarfamilj. Och det finns dessutom minst två vuxna som ska ta hand om barnet (antagligen den biologiska pappan också).

Men jag misstänker att den notan blir nog för dyr för kommunen om hon ska erbjudas hjälp. Enklare (billigare) då att placera barnet hos pappan. Undrar vad de hade fattat för beslut om pappan inte hade velat ha vårdnaden?

Min egen mamma var långt ifrån perfekt.
Hon hade många brister under min uppväxt och då också ganska komplicerade sådana som även drabbat mig hårt ibland. Men aldrig, aldrig någonsin skulle jag önskat vara utan henne i mitt liv- eller under min uppväxt. Mamma är mamma!

Jag har överlevt och fått ett mycket bra liv, kanske t om bättre pga. en icke helt perfekt uppväxt? Vem vet..

Men frågan är – vart går gränsen?
VAD är barnets bästa? Och vad är en dålig mamma? Och viktigast av allt, när får någon stöd istället för att barnet ska tas ifrån mamman?

En mamma som är en karriärkvinna som knappt hinner träffa sina barn?

En 17-18 åring som råkat bli gravid och knappt är mer än ett barn själv?

En mamma som, till någras förfäran härinne, hade sex med en annan man en vecka före hon träffade sin nuvarande partner?

En mamma som sträcker sig efter något medans barnet ligger på bordet? Finns säkert tusentals föräldrar som gjort detta i någon stresad situation, men det skulle ingen självklatt erkänna.
Och före någon kommenterar om jag anser att det är lämpligt så -nej.
Men mitt inlägg handlar om de verkligen finns tillräckligt med fog för att de skulle ta barnet ifrån henne, eller om hon skulle fått stöd/hjälp istället.

Jag har ibland sett barn i kundvagnar där föräldern håller på med mobilen medans barnet är halvvägs på väg att trilla ner i golvet. Visst, otroligt ansvarslöst men ska vi ta alla dessa barn också?

För att ens få utreda ett sådant här ärende borde man ha extremt hög kompetens. Så är inte fallet idag anser jag. Soc känns lite som en sekt där det upplevs som att de hanterar sektetessen för att skydda sig själva.

Att förlora sitt barn måste vara helt fruktansvärt.
Och är detta beslutet verkligen barnets bästa?
Att de får träffas bara 3 timmar i veckan?

I detta fallet tycker jag beslutet känns helt uppåt väggarna fel faktiskt.

Exakt, oavsett om hon brister eller ej är det dumt att skaffa ett till barn då det mest troligen kommer ryka det också.
Eventuellt att sambon kan balansera ut hennes brister, eller så blir det som med första partnern, rekommenderad separation från mamman för att få vårdnaden. Dumt beslut hur som helst.

Alltså jag vet inte vad det är med dig. Soc beter sig helt ologiskt, men istället för att förstå vad som är fel och ologiskt med soc beteende så ger du dig på offret istället. Hur felprogrammerad i skallen får man vara?

jag förklarar precis hur soc logik fungerar. OM det är så att mamman bevisar att hon kan sköta om det här barnet, då faller ju hela soc resonemang med första barnet. Kommer soc låta henne bevisa det när de hållit hennes andra barn i över två års tid? Nope. Allt för att skydda sitt narrativ... Sjukt är det och extremt skadligt för barnen som råkat ut för detta.

Nej jag förklarade hur soc logik fungerar, därefter upprepade du det jag redan sagt några gånger.

Eftersom vi båda vet hur soc logik fungerar, är det då kontraproduktivt och korkat att ändå gå igenom med en graviditet eftersom någon reform av soc inte gjorts än eller är det ett smart val?

Vi vet alltså att om man har 1 barn taget från BB, så kommer mest troligt barn 2 också bli taget. Soc ringer och bekräftar detta tom.

Ska man
1. Avstå ett andra barn tills lagar ändras eller att man återfår vårdnad för sitt första barn?

2. Skaffa ett till barn trots att man vet att soc kommer ta det direkt?

Tror du att det inom 7-8 månader kommer ske någon radikal förändring som leder till att M får behålla sitt andra och eventuellt 1a barn?