Sverige - Kvinnornas rike med en mjuk stat?

Det är väl främst typ östeuropeer inom bygg och transport.

Mena tar det som brukade vara svenska ungdomsjobb inom restaurang/krog/hotell branschen eller tidningutbud bland de som knappt har rätt att vara i landet.

Men det är av mindre vikt att gå igenom detaljerna, man måste göra en kritik mot kapitalägares brist på lojalitet.

Det var en dispyt (som så ofta) mellan Richard och Paolo Roberto, på kanalen, Paolo sa att han är positiv till kompetens som invandrar om de behöves, Richard frågade då Paolo om han tycker att svenskar ska ha städjobb på företag där det jobbar kineser och indier. Paolo nekade till det.

Det är väldigt tur att invandrargrupperna också vill ha segregering:


https://www.gp.se/ledare/gastkolumn/invandrarna-lamnar-landsbygden.35b1cb97-4ae3-415b-b587-6640cf75988a

Två frågor:
1) Vad menar du när du säger att socioekonomiska faktorer spelar roll? Vad exakt menar du?
2) Vad är en överrepresentation enligt din uppfattning? Presentera gärna uträkningen.

För jag är inte helt säker på att din förståelse kring dessa saker är korrekt.

Läs på average forskning om vad kriminalitet beror på och du kommer stöta på ordet socioekonomiska faktorer. detta är faktorer som handlar om dålig ekonomi, utanförskap a olika slag ex invandring, sociala problem som ex dåliga hemförhållanden etc etc. Detta är starka riskfaktorer för kriminalitet. Andra är ex. manligt kön, ungdom och att ex leva i s.k. utanförskapsområden vilket hör ihop med det första.

har du en ung man som tvingas leva i ett område med mycket kriminalitet ex. gängkriminalitet, som kommer från dåliga ekonomiska förhållande och kanske även dåliga hemförhållanden ex ensamstående förälder eller våld i hemmet eller dylikt...så japp...då är risken för att den personen kommer bli kriminell stor.

Överrepresentation är överrepresentation...du kan googla det själv.

Jag frågar dig om hur du tolkar saker och ting. Jag är intresserad av din tolkning, inte andras. Socioekonomiska faktorer är starka riskfaktorer för kriminalitet säger du. Enligt vem då? Dig? Hur har du dragit den slutsatsen?

Förklara dig.


Du vet alltså inte? Jag vet hur begreppet definieras. Jag frågar dig om du kan presentera formulan för att beräkna överrepresentation? För utifrån vad man kan utläsa ifrån dina kommentarer här på forumet så finns det en del som pekar på att du faktiskt inte förstår dig på detta begrepp korrekt.

Så du sitter och uttalar dig om överrepresentation utan att du ens vet om hur man räknar på det ?

Och JAG är ingen forskare eller sitter med data på området...JAG har alltså inte en chans att ha nån vettig åsikt kring vad orsakerna kring kriminalitet är, och JAG är ingev person som sitter och fantiserar helt fritt om saker som detta, jag försöker vara seriös, alltså vänder jag mig till adekvat expertis/ forskning i frågor som detta.

Socioekonomiska faktorer är enligt kriminologer en av de största faktoerna bakom kriminalitet...
för övrigt så länge nu att det är allmänkunskap.
och du kan enkelt kolla upp detta själv.
Samma med begrepp som överrepresentation för övrigt, tillhör baskunskaper som man får lära sig på lågstadiet....

Uppenbarligen har du svårt att läsa eller att åtminstone förstå vad du läser. Efter denna genomgång så vill jag att du slutar sitta och rabbla upp samma skit som har nedmonterats, fattar du? Om du inte bryr dig om sanningen så är du en propagandist och är sanningens fiende.

Ditt första påstående:


Du hävdar ovanför att socioekonomiska faktorer är en stark riskfaktor för kriminalitet. För det första så är inte sambandet starkt, det är att betrakta som svagt och detta har BRÅ gått igenom.

Här är ett citat ifrån en rätt så färsk BRÅ rapport:
''Både metaanalyser och enskilda studier visar att sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och delaktighet i brott är svagt''

https://bra.se/download/18.3808406a192bd2f0b728db2/1730801105270/2023_3-Socioekonomisk-bakgrund-och-brott.pdf (sida 8)

Så redan här kan alla se att du har gjort bort dig rätt så rejält.

Du kallar även socioekonomiska faktorer för riskfaktorer:


Socioekonomiska faktorer bedöms inte ha någon direkt kausal effekt på risken att begå brott så även här har du fel.

Ett citat:
''Gemensamt för förklaringsmodellerna är dock att individens socioekonomiska bakgrund inte anses ha någon direkt kausal effekt på risken för brott, utan att brottsrisken påverkas av en kedja av andra faktorer, vars styrka och inbördes relationer varierar mer eller mindre systematiskt mellan individer som befinner sig vid olika delar av den socioekonomiska skalan''.

https://bra.se/download/18.3808406a192bd2f0b728db2/1730801105270/2023_3-Socioekonomisk-bakgrund-och-brott.pdf (sida 9)

Vad din förvirring beror på:
Varför blir du förvirrad? För att du inte kan skilja på kausalitet och association. Du har trillat ner i en av de vanligaste statistiska fällorna - du har blandat ihop association med kausalitet. Det är två olika saker.

Varför är troligen så många förvirrade för? Svaret beror troligen på att vissa inte förstår att kontrollvariabler inte behöver vara orsaksvariabler (kausalitet) utan kan vara proxy/surrogatmarkörer (association) av underliggande orsaker.

Illustration:
Ponera att du har ett samband mellan två variabler: X och Y, och du ser att sambandet försvagas när du kontrollerar för Z, då kan vi inte automatiskt anta att Z har en kausal effekt på Y.

När BRÅ exempelvis har gjort statistiska analyser och tittat på sambandet mellan att vara utrikesfödd och brottslighet såsom skäligen misstanke för brott så ser man att sambandet blir svagare när man justerar för socioekonomiska faktorer, detta tolkar många som att socioekonomiska faktorer ökar risken för brottslighet men det är inte så det fungerar givetvis utan samvariationen kan minska även om kontrollvariabeln inte är en orsaksvariabel. Detta förstår alla som kan något om statistik men du är uppenbarligen en av de personer som inte förstår detta.

Du har även skrivit:


Och trots att överrepresentation har en formula som ligger på grundskolenivå i matte så är du oförmögen att producera formulan för detta? Ja, det säger ju en del om dig.

Du verkar ha tolkat överrepresentation, åtminstone tidigare, som att det räknas ut genom att titta på vilken grupp som står för en viss % av brotten eller de flesta brotten men det är inte så man räknar.

Att en grupp begår 90 % av en viss brottskategori eller liknande är totalt intetsägande utan kompletterande information för det tar inte hänsyn till hur stor gruppen är. Det är teoretiskt möjligt att en grupp står för 90 % av alla brott men trots detta är en underrepresenterad grupp när det kommer till brott. Så man behöver ta i beaktning hur stora olika grupper är. Detta har jag påtalat för dig flera gånger. Du har begått detta misstag flera gånger på det här forumet.

En rå överrepresentationsuträkning säger ingenting om kausalitet och inte heller ger det oss någon förståelse för varför en överrepresentation finns.

Sedan gör du misstaget att du tror att bara för att någon säger att en viss variabel samvarierar med brottslighet, exempelvis hudfärg, så antar du att de antyder kausalitet, detta är en halmgubbe och gör bara att du ser ut som en idiot.

Så ja, det var inte många rätt här inte. Du har oerhört svårt för abstrakta koncept har jag märkt. Det här med logik och statistik är jättetufft för dig.

Ett tips är att fråga om du inte förstår men nu kan du sluta sitta och upprepa samma dumheter om och om igen.

Fortsätter du hålla på så vet alla snart på det här forumet att du inte är en seriös debattör. Mer och mer tyder på att du är en propagandist snarare än en genuin sanningssökare.

Tips läs igenom den studien från BRÅ du använder dig av här....ex. s. 39 Sammanfattning.
Detta är en studie som snarare nyanserar sambandet mellan socioekonomi och kriminalitet.
Vidare när jag i allmänt tal på flashback, använder mig av begreppet "socioekonomiska faktorer" så slår jag ihop det mesta av just yttre faktorer som forskare tagit upp, jag kan inte sitta och rabbla allt detta varje gång detta kommer på tal.
Jag avser alltså inte enkom utbildningsnivå, yrke eller inkomst, utan även dåliga sociala relationer, utanförskap, hamna i utanförskapsområden med närkontakt med just kriminalitet, utsatthet för trauman i barndomen etc etc....social och ekonomisk miljö kort sagt.

Du hade fel, punkt slut. Ditt mål verkar bara vara att vilseleda, sprida propaganda, distrahera etc. Smoke and mirrors som man säger på engelska.

Beskrivs socioekonomisk bakgrund som en riskfaktor? Nej, längst nere på sidan 39 så står det ju också:
''Gemensamt för samtliga förklaringar är dock att socioekonomisk bakgrund inte anses ha någon direkt kausal effekt på risken för brott, utan att brottsrisken påverkas av en kedja av andra faktorer, vars styrka och inbördes interaktioner varierar mer eller mindre systematiskt mellan individer som befinner sig vid olika delar av den socioekonomiska skalan''.

Inte heller är sambandet starkt. Vad du lägger in i ett empiriskt begrepp för att distrahera skiter jag i. Det som gäller är det som står.

Nu kan du sluta sprida dumheter. Bra!

Hur du har tänkt fel går jag igenom i inlägg #956.

Två dundertabbar ifrån din sida. Det är bra att folk kan nu tydligt se vad du är för någon. Du är oärlig och inkompetent.

Men din idiot.
Hela studien är en enda lång genomgång av kunskaperna kring socioekonomiska faktorer (hädanefter SF) som bakgrund till kriminalitet.
ingenstans! förnekas SF som en delorsak bakom kriminalitet.
utan det man gör är att nyansera komplexiteten.


Läs detta ex.från s. 36.
Jag fetar vitala delar...

Riskfaktorperspektivet
Ett perspektiv inom kriminologin som bland annat tar hänsyn till betydelsen
av både individens genetiska förutsättningar och områdesegenskaper är
riskfaktorperspektivet, som bygger på en utveckling av Bronfenbrenners
(1979) utvecklingsekologiska teori. Enligt detta perspektiv utvecklas risken
för delaktighet i brott över tid i ett komplext samspel mellan en mängd olika
faktorer rörande både individen och individens miljö (se t.ex. Farrington och
Welsh 2007, Andershed och Andershed 2019, Morales m.fl. 2019).
Sannolikheten för brott påverkas av ett samspel mellan såväl risk- som
skyddsfaktorer kopplade till individens genetiska och psykologiska
förutsättningar, hemmiljön, föräldrarnas förutsättningar och beteenden,
skolgången, umgängeskretsen, risker och möjligheter kopplade till
närsamhället samt även samhällsnormer och hur samhällets institutioner
agerar gentemot individen (t.ex. Andershed och Andershed 2019, Morales
m.fl. 2019).
Mot bakgrund av riskfaktorperspektivet har forskning visat att ju fler
riskfaktorer (och färre skyddsfaktorer) och ju fler ekologiska nivåer (individ,
närmiljö, närsamhället) där det förekommer riskfaktorer för brott, desto mer
sannolikt blir det att individen utvecklar och fortsätter med ett brottsligt
beteende.18 Utifrån detta perspektiv kan individens socioekonomiska
bakgrund förstås som en faktor som bland annat inverkar på de miljöer som
individen rör sig i (familjen, skolan, umgängeskretsen, närsamhället), och
som således påverkar sammansättningen av de risk- och skyddsfaktorer som
individen har att förhålla sig till.
Forskning har visat att det finns tydliga kopplingar mellan familjens
socioekonomiska förutsättningar och flera andra etablerade skydds- eller
riskfaktorer for brott, framför allt faktorer kopplade till familjen, skolan och
bostadsområdet.19 Till exempel finns tydliga korrelationer mellan
socioekonomisk bakgrund och faktorer som psykisk hälsa bland föräldrar,
vilket i sin tur påverkar föräldraskapet och relationerna inom familjen, samt
skolprestationer, vilket är faktorer som konsekvent har funnits ha samband
med delaktighet i brott.20 Vidare finns forskning som visar att negativa
livshändelser hos föräldrar, exempelvis i form av fängelsestraff, drabbar barn
från de mest missgynnade familjerna hårdast, vilket bland annat kommer till
uttryck i både försämrade skolresultat och en ökad risk att själva lagföras för
brott under tonåren (t.ex. Dobbie m.fl. 2019).


Huruvida man vetenskapligt kan mäta direkt kausalitet mellan nu SF och kriminalitet eller om
SF behöver interagera med andra faktorer för att få det negativa resultatet kriminalitet...
är faktisk skitsamma för det vi debatterar i denna tråd. Kontentan är fortsatt att det ett samhälle bör göra för att förhindra hög kriminalitet i samhället är att jobba på att dåliga socioekonomiska förhållande inte drabbar människor.
Övriga riskfaktorer såsom ex. gener, manligt kön, psykiska sjukdomar m.m. går liksom inte jobba bort.
visst vi kan införa nazisternas "lösning" och ex mörda eller låsa in alla människor som råkar fötts med "fel" gener...
då ryker över 30% av alla män som idag besitter den genvariation man allmänt kallar för "krigargenen" ex.

Just det, inte nån bra taktik...

Alltså.....ett samhälle som motverkar att människor i onödan drabbas av dåliga socioekonomiska faktorer är att föredra...det bör satsa på att alla lätt kan få tillgång till utbildning, att alla har rätt få sina grundläggande ekonomiska behov tillgodosedda, det bör prioritera möjligheter för människor ...istället för detta äckliga pisk- och straff samhälle som extremhögern förordar.

Ni avslutar jag denna diskussion.

Sverige förser allt ovan. Egentligen satsar man mer på invandrarbarn än svenska barn:

https://www.gp.se/ledare/pengar-ar-inte-alltid-svaret-pa-skolans-problem.1363f310-d1a6-4a60-b5e8-8b586620b564

45 000 kronor mer i utbildning per elev i utsatta områden än andra områden i Stockholm, hur mycket mer pengar vill du spola bort? Fritidsgårdar och annat därutöver.


Lyxkläder och ps5 är dock vad som lockar unga att rekryteras av gängen, ska staten förse armani och ps5 till alla medborgare?