Citat:
Ursprungligen postat av
Konrad
Jag kan inte annat än hålla med dig. Visst förändras vi alla på sju år men det där är faktiskt en remarkabel skillnad. Det är den där grå "ihåligheten" i de nytagna fotona på ansiktet som väcker mina misstankar.
Hon var rent vacker och såg trevlig ut för sju år sedan. Idag skulle jag nog reagera och fundera om jag fick henne till bordsgranne vid en middag. Vad har den kvinnan varit med om?
Mmmm....sedan detta med bilkörningen. Det är som du skriver att man får en känsla av handlingspanik och ökad riskbenägenhet som torde finnas där i bakgrunden.
- Lång helg framför mig. Jag måste ha tag på mer så att jag klarar mig. Tar bilen, det går fortast och har fungerat det senaste halvåret.
Jag kan ärligt säga att när jag såg den ena bilden från 2018 där hon log stort, så fattade jag inte först att det var samma människa. Hon såg så söt och trevlig ut. Ett ansikte med personlighet och värme. Katja nu är som en mask man tar på sig på Halloween. Stirrande, tomma ögon och ett ansikte som har stelnat.
Ja, det brukar vara så med de som missbrukar. Polisen står vid Systembolaget på lördagsförmiddagen för att plocka de som kört fulla dit. För istället för att ta taxi eller uber, så kör de dit själva.
Katja har råd med ta taxi. Och hon bor inte i en avkrok på landet. Ändå valde hon att köra själv. Då är man på väg utför. Då är det inte längre bara ett bruk. Då är man fast.