Citerar från en längre intervju i Expressen som åtminstone i skrivande stund inte ligger bakom betalvägg:
” Det har berättats förr om hur Bea Uusmas intresse för Andrée-expeditionen började. Om den där tråkiga festen någon gång på 1990-talet där hon på måfå drog ut en bok ur bokhyllan och hittade ”Med Örnen mot polen”, en bok från 1930. Hon började läsa och ja, sedan gick det som det gick.
Tidigare har den svenska polarfärden mest varit en angelägenget för män med olika teorier om trikiner i isbjörnskött. Men efter att Bea Uusma dokumenterade sin egen besatthet i ”Expeditionen” började en ny typ av människor intressera sig för vad tre män dog av för jättelänge sedan. På bokmässan uppstod spontana signeringsköer när hon stannade för att skriva i någons bok. Förlåt, men varför bryr sig folk så mycket om en gammal expedition?
– Jag vet faktiskt inte. Men så här, forskning är råsegt. Folk kanske tror att det är att labba och komma fram till något, som professor Balthazar. Men det är att sitta och titta och vänta och skriva listor. Och jag har ju kokat ihop det till en berättelse så att man slipper allt det där med att sitta och vänta. Man får allt det spännande serverat av mig.
Är det inte störigt att du bara får jobba med antaganden, att du inte kan få säkra svar på ditt livs stora gåta?
– Jo men så är det ju med forskning. Att utifrån det forskningsläge som finns i dag så är detta den bästa hypotesen. Alla bra studier slutar ju alltid med: ”mer forskning behövs”. Det borde stå så på min gravsten.”
https://www.expressen.se/kultur/bea-uusma-ingen-skulle-fraga-bjorn-borg-detta/