Ateister vs kristna debatt

Du fick ju reda på religionen av någon annan, eller var det Gud som talade till dig direkt? Du hörde röster i huvudet?

På min tid hade vi kristendomskunskap på lågstadiet men jag var helt ointresserad. Jag kommer aldrig att tro på kristendomen eftersom jag förstår dess världsliga väsen. Jag har läst i evangelierna utan världslig vägledning.

Ledsen men jag kan inte dela din verklighetsuppfattning. Det som du skriver känns som sagor och önsketänkande, inte som sant. Jag kan inte släppa mitt sunda förnuft som säger att det du påstår stämmer inte. Jag tror inte att vi kan övertyga varandra, vi funkar helt olika.

Jag tror inte mera på något allsmäktigt och behöver inte en allsmäktig väsen. När jag var riktigt liten behövde jag tro på att mina föräldrar var allsmäktiga, jag hade inte orkat med en sanning att de är bristfälliga. Genom tron att de var allsmäktiga kunde jag skaffa mig en känsla av grundtrygghet och när jag nått det stadiet kunde jag gå vidare och börja förstå att mina föräldrar var bara människor med sina brister. Mitt behov att tro på något allsmäktigt försvann när jag inte mera behövde känna mig trygg med hjälp av fantasin om någon allsmäktig som tog hand om mig.

Jag tror att tron på gudar handlar mycket om behov som inte blev tillfredsställda, som att man saknar grundtrygghet. Vi tillfredsställer vissa behov med hjälp av fantasin så länge vi upplever att det funkar. Om fantasin slutar fungera som ett sätt att få det man behöver/vill ha blir vi tvungna att möta verkligheten.

Men Bibeln innehåller ju bara berättelser om Jesus. "Guds son", med sina "övernaturliga förmågor", ville eller kunde tydligen inte själv skriva något avsnitt i Bibeln. Trots att han enligt myterna var skrivkunnig. Hur förklarar du det, om Jesus skulle ha varit ett sändebud från Gud? Det är naturligtvis inte rimligt att tro att han var någon väldigt speciell person. Kanske var han en halvkänd muntlig profet, en slags forntida influencer, men tydligen inte så duktig att han blev publicerad i Bibeln.

Exactly my point. Du hade kristendomskunskap, och där blev du systematiskt hjärntvättad. Jag är inte lika gammal och vi hade religionskunskap. Men jag hade en mycket kristen fröken i lågstadiet och det sjöngs nog lite fler psalmer än vad som var rekommenderat i läroplanen. Men det var inte tillräckligt för att hjärntvätta mig

Jag är inte säker på att Jesus ens kunde läsa. De flesta i hans ålder hade lärt sig lagen och profeterna genom undervisningen i synagogorna. När man "läste" ur rullorna så berättade man det levande ord som man hade inom sig.

I himlen har man varken bokstäver, skrifter eller datorer.

Nej, jag hatade kristendomskunskap, fick underkänt och det enda som intresserade mig av det som lärdes ut var Moses i vassen och med den brinnande busken.

Sagan om abiogenes med blixturladdningar i en gasblandning är förstås desto mer trovärdig? Livet uppstod i vattenpölar, då förhållandena var exakt "de rätta".

Att förlita sig på slumpen är givetvis "objektivt" och har inget med önsketänkande att göra?

Med andra ord tror du som mig då att Bibeln är bara ett påhitt av människor och att den inte innehåller "Guds ord" som vi ska leva efter. Om Bibeln skulle innehålla Guds ord då hade man sett till att Jesus, "Guds son" fick vara med och skriva Bibeln. Men det hände ju inte.

Din "metodik" för att tro är alltså att du har cherry-pickat ett fåtal intressanta stycken från Bibeln?

Bibeln är skriven av människor och är ett litet bibliotek av böcker med skiftande innehåll. Profeterna skrev inte heller sina böcker och en hel del kan ha blivit fel. Att vara profet är att komma med Guds ord.

Att de som lät korsfästa Jesus skulle sprida hans läror är förstås uteslutet.

Vad praktiskt att byta ämne när vi har kommit fram till att Bibeln inte alls förklarar någonting om vår värld.