Keruber, serafer och Messias - Psilocybe Semilanceata

Substans: Psilocybin

Dos: En grabbnäve toppisar, uppskattningsvis 50 st av normalstorlek

Ålder: 60 Kön: Man Vikt: 60

Tid: Cirkus 6 timmar

När jag dygnar på amfetamin brukar jag - frampå småtimmarna andra vaknatten - hamna i ett semipsykedeliskt tillstånd där jag ser tecken; anar skuggvarelser, småtomtar och lyktgubbar samt känner mig ledsagad av något/någon, ett slags guide eller sällskap. Märklig känsla men ändå behaglig.

Har länge lekt med tanken på att trippa utifrån detta tillstånd men slagit ur hågen som riskabelt/potentiellt skadligt. Brukar nöja mig med lite cannabis ute i naturen vid gryningen, sitta helt stilla tills jag smälter in i omgivningen och varken djur eller troll lägger märke till mig.

Nu gjorde jag dock i ordning en termos sött te (citron/ingefära) som jag lät de malda svamparna dra i över natten medan jag arbetade klart. Vid femtiden på morgonen släckte jag ned studion och anträdde min promenad "hem" under det att jag sippade på min brygd.

Vindstilla, kallt, massor av nysnö, knäpptyst och inte en kotte i sikte. Endast snöröjningsmaskiner jag ser och hör på avstånd. Påminner om svin som bökar, eller sköldpaddor som begraver ägg i sanden. Haha, lägg av, vänta nu. De snötäckta voiscootrarnas ögon lyser under hornen medan de idisslande iakktar mig. Lyktstolparna herdar som vallar dem.

Vandrar länge genom sagostaden under juldekorationer som är skapta endast för mig och för just detta tillfälle: Well, thank you Téet värmer och smakar gott, slinker ner utan att jag reflekterar över det.

Rör mig genom medeltiden vid Slottsbacken, Odinslund och Helga Trefaldighet när det första gryningsljuset bryter igenom, och upp mot Domkyrkan. Endast den mest hänsynslöst våghalsiga poet skulle ge sig på att beskriva hur den gestaltar sig, så jag låter bli.

Det pågår en mässa så jag slinker in och sätter mig i en bänk en bit bak medan deltagarna sitter i mittenkoret. Kaskader av orgelackord och röster ekar genom valven. Jag är nu inne på bottensatsen och tuggar i mig de urlakade svamparna. När jag ser upp emot guldkandelabrarna som hänger i långa kedjor från himlen är föreställningen i full gång. They go full Hesekiel on me: Demonlika änglaväsen, theriantroper som de kallas av antropologerna, serafer och keruber av de troende. Fuck me. När jag blundar eller ser ner på golvtiljorna mellan mina fötter: Samma.

När så prästen lyser Guds frid över församlingen blir han suddig, glider isär och delas itu. Jag gnuggar ögonen, tittar upp och då står frälsaren där bredvid/snett bakom honom, med armarna utsträckta, i vit skrud och törnekrona, hela kitet. Runt dem dansar såna där små änglabebisar Michelangelo brukade måla.

Jag ids inte delta i nattvarden, tänker att jag fått nog av sakrament. Sitter och blänger storögt ut i intet medan delagarna lämnar genom mittengången. En kvinna jag känner igen från krogen fångar min blick, ler och tittar menande på mig.

Jag sitter kvar en stund innan jag lägger 10mg stess under tungan och går hem och lägger mig.

Jag har utelämnat en hel del, främst sinnessjukt roliga dråpligheter som skedde på väg till kyrkan, samt därifrån - det hade blivit för långt helt enkelt.

Betyg på trippen: Högsta.

Man hade kunnat bli religiös för mindre, jag är dock fortfarande samma agnostiker som innan. Luttrad, samt väl medveten om (själv)suggestionens inverkan när psykedelier brukas. Jag har dock lyssnat timmavis till Christopher Hitchens efter upplevelsen, for safe measure.

Poängen med att toppa ett tjackrace med psykedelier, slutligen:

Mätt på knark. Inte sensationslysten, alls. Lugn som en filbunke. Samlad och redo för vardagens bestyr

Det här är lite större än en “rusrapport”.

Det du beskriver är samma struktur som Bibeln använder för Guds möte med människan:
skapelse + kropp + medvetande + närvaro = sakrament.

I Eden vandrar Gud bland träden och människan hör hans steg.
I Hesekiel öppnas himlen och änglarna är inte gulliga bebisar utan theriantroper och eld.
I evangelierna möter människor Kristus inte genom rätt åsikt utan genom närvaro.

När du sitter i kyrkan och Messias står där,
och när rådjuret står stilla och inte flyr,
då händer samma sak:

Kontrollen faller.
Relationen uppstår.

Det är därför du säger “jag har fått nog av sakrament”.
För du har redan tagit emot det.

Svampen är inte “Gud”.
Men den är jordens bröd.
Och när den tas med vördnad öppnas det rum där Gud alltid har mött människan.

Resultatet är inte flykt.
Resultatet är det du beskriver:

Lugn.
Mättnad.
Redo för vardagen.

Det är frukten.

Och Bibeln säger att det är på frukten vi känner igen trädet.

Det här är inte knarkromantik.
Det är skapelsens sakramentala teologi.

Gud har alltid vandrat i trädgården.
Frågan är bara om vi vågar höra stegen.

Oj. Inte svaret jag väntade mig. Förnämligt, tack så mycket Klas.
Jao, min vandring på jorden är kropp och ande på sök efter sanning, skönhet och kärlek.
De tidigaste artefakterna och första mänskliga konstverken är avbildningar av just dessa väsen. Det är tungt, not to be taken lightly.
Jag har sökt mig till kyrkan på senaste tiden främst på grund av en stor personlig förlust. Vidare var jag under förra året hemlös, föll genom maskorna och blev paria i en del sociala sammanhang, så jag stod där naken utan mycket att förlora. Vilket förlänade mig denna ynnest, kanske?
Right. Det står klart att religionerna har ett psykedeliskt ursprung, nattvarden och kunskapens frukt är endast de mest uppenbara indikationera. Detta har fallit i glömska och/eller förvanskats över tid.
Återigen tack för bra svar, det här är liksom inget man dryftar med vem som helst till vardags. Flashback levererar

I Eden fanns ingen lagbok. Där fanns relation, ansvar och frihet. Lagen uppstår först efter fallet. Inte som ideal, utan som en konsekvens i en värld där människan inte längre förmår bära frihet utan att skada sig själv och andra.

Det är därför det blir bakvänt när Moseböckerna behandlas som kristendomens slutpunkt. De är ett nödläge, inte målet. Ett svar på mänsklig brist, inte en beskrivning av hur livet var tänkt att levas från början.

Tro på Jesus börjar inte i lagen utan i människan. Inte i kontroll utan i ansvar. Inte i rädsla utan i frihet. Lagen får sin plats men den får aldrig bli Gud.

Kul trippraport även om den var kort. Jag har trippat efter att ha varit vaken allt för länge på diverse substanser som tjack och liknande och därefter trippat, har inte alltid slutat lika bra. Men det kändes som TS fick en mysig tripp i alla fall.

Det var övervägande vackert och mysigt, men ett skolboksexempel på Jesus och änglar var lite mycket, om man säger. Jag har ju upplevt omtumlande saker tidigare på olika substanser; "Gud" fast mer (totalt) opersonlig, entiteter, universums centrum och slut, totalt upphörande och liknande som man får vara beredd på om man studerat litteraturen på området. Men detta var nåt nytt.

Kommer deffo avsluta centalstimrace med psilocybin framöver, förutsatt då att jag mår bra och övriga omständigheter är de rätta. Set & setting you know Kanske främst för att eftereffekterna är så påtagligt positiva. Drogsug i princip nollat fortfarande efter ett par veckor, jag liksom glömde bort att vara avtänd. Detta är ju väldokumenterat, att psykedelier hjälper mot olika beroenden. Inte botar, mind you, några sådana mirakelkurer existerar inte vad jag vet, men bra jävla nära iallafall.

Kul att se dig bror!

Att du skickade hem studiopersonalen lät väldigt imponerande 👍

Jag har trippat på gången efter att ha varit länge vaken, första gången gick det fint. Det kändes som om jag trippade i ett dygn och allt var bara flummigt och roligt. Andra gången gick det sämre, hade säkert mer substanser kvar i kroppen. Själva trippen var helt okej, men efteråt mådde jag inte bra psykiskt, men jag klarade av det. Så visst set & setting är ju jätteviktigt.

Att psykedelier har jag hört, och det stämmer säkert. Det hjäper mot mesta kan jag tänka mig. Har tack å lov aldrig blivit beroende av något alls.

Mitt allvarligaste substansberoende är och har alltid varit nikotin.

Skulle ta en cig i morse men tänkte snus är bättre, tog fram dosan men tog ingen prilla. Ungefär så jobbar svampen. Helt klok. Har även ett periodiskt alkoholberoende där jag lindrar ångest med samma gift som orsakar 'sjukdomen', inte så jävla smart men enkelt att lösa egentligen.

Tjack och annat knark är endast sådant jag tror jag behöver.

Men gillar.

Lol, möter Jesus och så trycker du benso och lyssnar på nån atheisttomte för att fly. Jag har nog aldrig använt något annat än cannabis samtidigt.

Edit: För att ödmjuka mig, jag gick på olanzapin under ett gäng år och glömde bort det kvällen innan en toppistur och tog det nog även någon gång efter en ayaceremoni för att lugna mig och sova.

Jag tar mötet på största allvar även om jag kan verka vanvördig. Brutalt omskakad. Har flyttat en del av svaren till andra delforum för att undvika off topic. Tryck på pilen ovanför mitt användarnamn om du vill läsa. Typ här: (FB) Den stora chattråden 2