Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Du får läsa förhöret med Nilsson en gång till. Han säger att han ser tjejerna rusa fram och påbörja hjärtmassagen. Och i samma sekvens ser han mannen med skinnjackan springer inne i gränden.

Jag har ett bättre förslag.

Vi låter läsarna läsa förhören och se fotot på Per Vallin, 23 år.

Det kan dom få göra. Dessutom så var inte Per Vallin särskilt mörkhårig :-)

När de har läst färdigt inser läsarna att GM inte kan vara på väg mot manskapsbodarna när Anna och Karin är framme vid Palme. Då skulle Anna och Karin ha sett honom då. Det gjorde de inte. Karin såg inte GM alls.

Kolla på Anna Hages rekonstruktionsfoton. Där syns det tydligt hur Anna upplevde det hela. När hon springer fram till Palme så är gärningsmannen påväg därifrån. Med vett och sans, så går allt ihop.

Den springande mannen hade följande signalement:

"Man, cirka 180 cm lång, cirka 25 - 30 år, ordinär kroppsbyggnad, mörkhårig."

"Han var klädd i en brun skinnjacka, ej ljus ej mörk."

Som framgår i första förhöret med Jan Nilsson den 1 mars kl 02.15 (knappt tre timmar efter mordet).

I andra förhöret med Nilsson den 8 april framgår med all önskvärd tydlighet att mannen lämnar mordplatsen när Anna Hage och Karin Johansson redan är framme vid Olof Palme.

"Just när dom kommer fram tycker jag han sticker iväg."

"Jag får den uppfattningen att när dom är just framme vid-, och börjar med hjärtmassagen här, jag ser att dom börjar med hjärtmassage."

"Då ser jag han sticker iväg."

"Jag ser den där flickan som nu håller på med hjärtmassage, jag ser karln som ligger, jag ser den stora blodpölen som ligger, jag ser kvinnan som sitt-, står vid räcket eller sitter vid räcket och i samma veva tittar jag ser jag en karl som springer."

"Jag fick den uppfattningen att han försöker följa efter någon eller någonting."

Mannen kan alltså inte vara gärningsmannen. Det är också polisens slutsats efter förhöret den 8 april. Nilsson kallas inte att vittna i rättegångarna 1989.

Däremot kan mannen vara vittnet Per Vallin, som kom springande med sin syster Christina (från den västra sidan av Sveavägen). Syskonen Vallin var bland de första vittnena som anlände till mordplatsen. Per Vallin berättade i Svenska Dagbladet den 7 april att han tänkte springa efter men hejdade sig.

Att Nilsson uppfattar mannen som möjligen varande 25 år och inte 23 och som bärande en brun skinnjacka och inte en grå tygjacka är inte konstigt. Nilsson gör iakttagelsen medan han svänger söderut på Sveavägen och ser bara mannen någon sekund.

Nilssons signalement överensstämmer väl med "den jugoslaviske taxiföraren" och finskorna. Det kan inte vara någon annan än gärningsmannen som han ser. Sen så får du dra dina slutsatser. Men jag tycker att det är direkt att vilseleda, när man vill framställa att det är Per Vallin han ser. Jag vill minnas att även Lasse Lampers också försökte med det.

Skulle herr "Lebel" vilja vara så snäll och påvisa, VAR någonstans i det enda förhöret med Per Vallin - det framgår att han har sprungit i gränden? Det enda som framgår är att han och hans syster, skyndar sig över gatan till den liggande mannen.

"Just när dom kommer fram tycker jag han sticker iväg."

"Jag får den uppfattningen att när dom är just framme vid-, och börjar med hjärtmassagen här, jag ser att dom börjar med hjärtmassage."

"Då ser jag han sticker iväg."

"Jag ser den där flickan som nu håller på med hjärtmassage, jag ser karln som ligger, jag ser den stora blodpölen som ligger, jag ser kvinnan som sitt-, står vid räcket eller sitter vid räcket och i samma veva tittar jag ser jag en karl som springer."

"Jag fick den uppfattningen att han försöker följa efter någon eller någonting."

Att Jan Nilsson såg GM är omöjligt. Det förstår alla som läser förhören. Nilsson såg mannen lämna mordplatsen och springa några steg när Anna redan satt hukad vid Olof Palme.

När Hans Johansson stannade taxin i Tunnelgatans mynning var gärningsmannen 15 - 25 meter bort (enligt förhören den 14 mars och den 15 oktober). När Anna och Karin var framme vid mordplatsen passerade GM Luntmakargatan.

Anna såg bara GM när hon lämnade Åke Larssons bil och någon sekund till.

Åkes bil var 30 meter bort. Den stannade några meter bakom Jan-Åke Svenssons BMW i den norrgående svängfilen.

Rekonstruktionsfotona är tagna för nära mordplatsen. Det första fotot är taget vid trafikljusen. Där Jan-Åke Svenssons BMW stod i den norrgående svängfilen. Åke Larssons Ford Escort närmade sig Svenssons BMW söderifrån när skotten kom. Åke släppte av Anna och Karin längre söderut än fotot visar. Det andra fotot är ännu mer fel.

Det står ingenstans i förhöret den 27 mars.

Att Per Vallin tänkte springa efter men hejdade sig berättade han i Svenska Dagbladet den 7 april, mer än en vecka efter förhöret.

Med andra ord kan den springande mannen i gränden inte vara Per Wallin enligt hans egen utsaga.

Precis. Jag vet inte hur "Lebel" får det till att Vallin "sprang som fan" i gränden. Agendan tycks vara att motbevisa att det skulle vara "Dekorimamannen" som är gärningsmannen.