Från integritetsskydd till kontrollpolitik

Sverige har under de senaste åren rört sig i riktning mot att bli en totalitär övervakarstat i klass med bananrepubliker. Befolkningen hålls i skräck av medierna, och i “trygghetens” namn har vi fått mer övervakning, fler tvångsmedel, hårdare straff och en ström av nykriminaliseringar. Allt har sålts in med samma slagord: att stoppa gängkriminalitet, skjutningar och sprängningar.

Den personliga integriteten är som bortblåst. Och med tanke på vilka makthavare vi har är det knappast en fråga om verktygen kommer att missbrukas, utan när och hur.



2009 lät det såhär i riksdagen:
“Ytterligare åtgärder för att förhindra integritetskränkande lagar.”
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ytterligare-atgarder-for-att-forhindra_gx02k421/


Idag är jargongen en helt annan..
Från 2023:
"Det råder ingen tvekan om att tyngdpunkten mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet nu flyttas"
https://www.regeringen.se/tal/2023/01/anforande-av-justitieminister-gunnar-strommer-vid-folk-och-forsvars-rikskonferens-2023/

Så frågan är: har svenskarna fått nog nu?

Särskilt med tanke på att i princip alla brottskategorier gått stadigt ned de senaste 10 åren och att även de senaste trenderna för skjutningar ser ut att vara på väg att dö ut. Hur mycket frihet ska egentligen offras tills befolkningen sätter stopp?

Först och främst, man ska inte stirra sig blind på att skjutningarna gått ner och jubla över det, orsaken bakom det är att det är väldigt problematiskt att utrusta en påtänd 15 åring med en fulladdad automatkarbin och få honom att lyckas utföra dådet, under 2025 såg vi en övergång till bomber och sprängningar av portar/fasader där det under en period skedde på nattlig basis, så länge Sverige håller fast vid sin misslyckade narkotikapolitik kommer de kriminella ha ekonomiska incitament att fortsätta strida och sprida terror i samhället, brottslighet upphör inte förrän kriminella slutar tjänar pengar!

I Sverige har vi haft en övertro på att polisen ska lösa detta bara vi höjer straffen några månader och låter polisen begå övergrepp på befolkningen utan konsekvenser, svensk polis är inkompetent och misslyckas gång på gång med utredningar, att skydda vittnen, det är inte så konstigt i en myndighet som under några få år fostrade chefer som Kapten Klänning, Kapten Jäv och Kapten Koppleri, skit rullar nedför kullen och svensk polis är skit och förtjänar inte att kallas något annat än glorifierade lapplisor med våldsmonopol.

Ovanpå den värdelösa polismyndigheten har vi en om möjligt ännu sämre rättsapparat, åklagare och domstolar klarar inte av att dela ut straff och att bemöta mördande tonåringar, allt som oftast får redan grovt kriminella tonåringar springa in och ut från slag på fingrarna i form av ungdomsvård tills de når 18 årsgränsen och börjar få riktiga konsekvenser, som kommer för sent när individen redan är förlorad och förstörd för all framtid då en kriminell 18 åring ofta varit brottsaktiv 4-6 år och anammat livsstilen fullt ut.

Idag får en svensk polis sparka in din dörr utan någon vidare brottsmisstanke, dom får tvinga av dig blod & piss under förnedrande former vilket är världsunikt och något vi måste titta mot diktaturer för att hitta, de får övervaka dig på lösa grunder, de får lagra ditt DNA, det ligger t.o.m förslag om brottsprovokation nu, motivet är att sätta dit pedofiler men vi som varit med vet att det bara är en ursäkt för att släppa lös brottsprovokation på samma sätt vi ser i USA, allt detta ska skötas och hanteras av en illa skött myndighet som gång på gång uppvisat brister, missförhållande och indikationer på jäv/korruption i flertalet utredningar, Kevin-fallet och Sture Bergvall är 2 exempel av många där ute.

I Sverige har vanligt folk straffats medans de kriminella lever lyxliv, det är kriminaliserat med kontantkort, att handla med kontanter anses suspekt/kriminellt och du riskerar en stämpel bara för att du använder appen Signal när du kommunicerar via telefonen, vi måste sluta jaga vanligt folk och kräva att rättsväsendet gör sitt jobb, men ja, jag har fått nog av att det råder en övertro på att ett inkompetent rättsväsende ska rädda upp detta.

Legalisera och utvisa direkt vid grova brott så är vi en bra bit på vägen, ställ sedan polisen mot väggen, de måste få konsekvenser om du inte sköter eller klarar av ditt jobb, inte ett enda huvud har rullat sedan UGs granskning om poliser som lägger ned anmälningar utan att utreda så fort anmälan fått "lega till sig" ett tag.

Verkligen synd att inte denna tråd fick större uppsving. Personligen tycker jag det är fruktansvärt att se hur inskränkningarna i den personliga integriteten bara blir fler och fler, samtidigt som ingen bryr sig.

Undra vad Katja Nyberg kommer ha för åsikt om detta när/om hon hamnar under luppen för polisen efter en eventuell dom.

För 10–15 år sedan fanns det generellt en högre grad av institutionell skepsis och principiellt tänkande kring personlig integritet, rättssäkerhet och statens maktutövning. I dag accepteras långt mer långtgående inskränkningar nästan reflexmässigt, ofta under paroller som ”har man inget att dölja…” eller ”vi måste stoppa kriminella”.

Det ironiska är att brottsligheten i stort har minskat stadigt de senaste 20 åren. Även skjutningstrenden verkar börja avta, vilket jag tog upp här: https://www.flashback.org/t3713892

Sammantaget tror jag utvecklingen främst beror på:

1. Teknologisk avtrubbning
Smartphones och sociala medier har normaliserat konstant datadelning och övervakning. När människor redan kartlägger sig själva och varandra upplevs statlig övervakning som mindre dramatisk. Normen förskjuts gradvis.

2. Kognitiv förenkling och syndabockstänkande
Komplexa samhällsproblem som ekonomi, bostäder, skola, globalisering, pressas ihop till en enkel förklaringsmodell. ”Invandrare” blir en bekväm syndabock. Det liknar ett narcissistiskt försvar: man flyttar skuld och ansvar utåt för att slippa självrannsakan och systemanalys. Logiken blir ”det är inget fel på mig, felet är hos dom”, en känslomässig genväg som ersätter verklig problemlösning. Det här är också exakt den typen av förenkling som karriärpolitiker kan kapitalisera på: det är lätt att sälja en syndabock, svårt att ta ansvar för strukturella reformer. Därför eldar man på ilskan och förstärker ”vi mot dom”, vilket leder mig till punkt 3.

3. Trollfabriker
Det finns gott om belägg för att organiserad opinionspåverkan, både inhemsk och utländsk, förstärker polarisering och driver narrativ som spelar på affekt snarare än analys.
Poängen är att även om man skickade ut varenda invandrare skulle problemen bestå. Man riskerar att lösa ingenting och sedan bara leta nästa fiende. Att vissa gäng har skjutit på varandra förklarar inte att din ekonomi blivit trängre, att världspolitiken dramatiskt förändrats, att institutioner inte klarar sina uppdrag eller att korruption blivit vardag.
Jag skrev ett inlägg tidigare som belyste hur lätt människor trillar in i villfarelser och reduceras till pjäser på ett spelbräde: formbara, lättmanipulerade och användbara för andras syften snarare än sina egna.
https://www.flashback.org/sp94062175

Ja sverige har verkligen blivit en polisstat, håller med om att det är skrämmande men nu är det så och det lär bara bli värre och värre

Vad hände med Piratpartiet egentligen? Deras guldläge att göra karriär nu.

Sverige fälldes för fra lagen redan 2021
https://www.arbetsvarlden.se/debatt/den-nya-fra-lagen-borde-ha-stoppats/

Hur ser folket/politikerna på massövervakning/kartläggning med AI?



https://www.aftonbladet.se/ledare/a/n1WGEd/varldens-ondaste-foretag-finns-nu-hos-svensk-polis


Snart i Sverige?

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-overvakas-kineser-i-sin-vardag-forlorar-poang-om-de-gar-mot-rod-gubbe

Klassisk betingning och förslavning. Du ska inte vara kreativ och tänka själv utan bara vara en nyttig idiot.