Lagliga våtmarker?

Kanske bodde han i en gammal samisk by. Eller var en överbliven kraftverksarbetare som flyttat ut på mossen. Stockholm Environment Institute www.sei.org skriver rapport om samerna.

Men tanken leder till rikets närmaste mosse, Bromma flygplats. Och nu har de chansen att bekänna färg, de som kedjar fast sig. Ska Bromma flygplats återställas till mosse, eller blir det en till betongstad åt intelligentian! Vad säger ni?

Nej, absolut inte. Den ska återställas till vad den vad innan den blev mosse: En grund sjö. Ta dän kåkjävlar, landningsbanor, ledningar, rör allt vad som minner om civilisation och mänsklig utveckling och börja skotta en stor grop med stora grävmaskiner och dumprar. Dumpa massorna och skrotet i en vall kring bara. Inte nåt noga alls.

Sen ska det vara tipp för latrin och och rötslam och slamsugningsbilar där tills man får en riktigt myllrande biologiskt rik slättsjö där.

Spruta goja upp på vallarna kring gölen så det blir ordentlig fart på lövsly och ris och lägg gärna på lite extra handelsgödsel om så skulle behövas.

På 3-4 år kommer det att bli ett grönskande paradis med flera meter hög och tät lövsly.

Sen kan Brommabarnen kan ha exkursioner in i snåren och titta på ödlor och ormar och insekter där.

Sen är det alla små privata initiativ som vi som har skog gör själv. Vi har återställt en våtmark (om än väldigt liten, endast 2,3 hektar). Detta för det är för blött att plantera skog. Har använts som bete för 40 år sen men för ca 100 år sen var det en sumpmark med lite vattenspegel. Dikades ut för att skapa mer bete. Nu återfår den till vad den var innan dukning och vi får fint område där vildsvin kommer trivas bra och även bra bete för älg och hjort.
Dessutom finns det bidrag för detta från bland annat Skogsstyrelsen. Så tack alla ni som betalar skatt för jag fick hjälp med att återställa våtmark. Hoppas det gör att någon inte behöver sitta på E4 utan kan vara nöjd med att andra gör jobbet redan 😉

Bra där! En vardagshjälte! Ett sånt här skogsskifte kör man förbi på en minut utan att ägna nån tanke. Och jag tror att våtmarkerna och skogarna hänger ihop på nåt naturligt sätt. Även om de klassificeras till olika biotoper. Kanske nån systemekolog vet hur mikroklimatet funkar i en skog.




Jaa varför inte en sjö, i Bromma? Och Pripps Bryggerier måste haft en vattenkälla i närheten. Stockholms universitet ska ha gjort en geologisk undersökning av Bromma, kanske står där.

I någon avlägsen framtid måste städerna skaffa egna bryggerier. Stolta stad! Så tills dess kan man märka ut vattenkällan på kartan och bevara nån plätt för framtiden, innan betongstaden byggs. Och kanske bygga upp dragontorpet igen, som stod på flygplatsens mark.

Men man kan ju börja att med återvinna asfalten, så den inte hamnar på soptippen.

Varför ej höja vattenståndet i Hjälmaren med två eller tre meter, så får villaägarna och sommarstuguägarna flytta sina hus några hundra meter, och bönderna får sluta odla mat, eller sluta låta sina kor beta på den nu vattendränkta marken som den var förr ? För kor, de fiser ju och rapar bara metan hela tiden.

Eller varför ej tömma Sourvamagasinet , eller stora Lulevattnet på vatten och låta älvarna flyta på som vanligt ?

Elström, det kan man tillverka med vindkraftverk eller solceller och lagra i batterier från t.ex. NorthVolt eller Biltema.

Förr fanns ett träsk i norra Stockholms innerstad. Återupprätta detta träsk och sätt gatorna under vatten, med miasmor och myggplågor, så får vi höra vad de boende har att säga om den saken.

Låter eländigt, men jag förstår vad du menar.

Och Lulevatten syns på Homanns karta från tidigt 1700-tal, och Sauna också. Finns här:
https://en.wikipedia.org/wiki/Johann_Homann

Således ingen kraftverksdamm, om än reglerad. Utan en historisk sjö, långt innan kraftverken.




Spot on! Fast träsken var snarare sanitära, än naturliga. Låt vara att Brunkebergsåsen ännu var intakt.

Hwila vid denna källa och Ulla Winblad har gett en röst åt Norra Stockholm, och satt platsen på kartan.
Men nu ska allt bort. Jo, de tusenåriga träden ska huggas ner, landets största ekskog ska bort. Och pengarna ska användas till den nya österleden. Det står här, hemsidan uppdaterad i november 2025:
https://privat.bahnhof.se/wb155265/hjorthagen/

Vart är Greta?

Hav hopp! Det finns en väldig mängd med stora våtmarker i Sverige, och många av dem är skyddade. Tillsammans täcker de en yta som nog är stor som halva Götaland. Några exempel:

- Södra Sverige: Store Mosse har redan nämnts, men där finns även Dumme Mosse, Falla Mosse och ett stort antal mindre mossar (där ”mindre” fortfarande innebär en storlek på en kvadratkilometer eller mer.

- Uppland: Där finns t ex de stora naturreservaten Florarna (53,5 kvadratkilometer), Hjällstaviken (8 kvkm) och Saxmarken (7 kvkm). Eller varför inte det lilla Ekebysjöns Naturreservat i Danderyd, bara några kilometer från Stockholm: En mycket växt- och fågelrik sjö. Jag har besökt den. Växtligheten är så hög och tät att det är omöjligt att ta sig fram till stranden, men man har anlagt några spänger och bryggor för besökare.

- I Dalsland, Värmland och Dalarna finns enormt mycket våtmarker, men det är ändå inte så mycket jämfört med de enorma träsk- och myrmarkerna i Norrland. Sjaunja är förvisso stort, men den totala ytan på Norrlamds våtmarker är mångdubbelt större.

Det lönar sig att ha ett litet annat angreppssätt:

Huvuddelen av Sveriges våtmarker är orörda, och ingen är intresserad av att exploatera dem. Därför kan man med fördel rikta in sig på de våtmarker som riskerar att exploateras, samt känsliga våtmarker som torrlagts men inte exploaterats.

Jag tycker att de sistnämnda (torrlagda men inte exploaterade) är mest intressanta. Det handlar ofta om våtmarker som torrlagts genom landhöjningen, eller genom sänkning av vattennivåer i insjöar. De är viktiga för många fisk- och amfibiearter och andra djur. T ex utgör de lekvatten för gäddor.

De senaste 20-30 åren har man börjat återställa en hel del sådana våtmarker, och det finns många fler att leta upp.

Fisk, grodor mm kommer tillbaka, och med dem fåglar och andra arter. Men så länge arter som säl och skarv tillåts expandera fritt spelar det just ingen roll, eftersom de utan vidare sätter i sig den ökande mängden fisk.

Fast det där är ett rent stolleförslag som ingen tar på allvar och som aldrig kommer att gå att genomföra eftersom området ligger i Nationalstadsparken.

Sen är det så att det inte växer särskilt många ekar där. Det är huvudsakligen mager mark med mest tall, gran samt en del mindre lövträd. De stora ekbestånden finns på annat håll.

Handelskammaren säger att Lill-Jans skogen ska säljas för 27 Miljarder, fördelat på tio-tusen bostäder. Det blir 2 miljoner 7 hundratusen per bostad, bara i kostnad för själva marken. Sen tillkommer markarbeten, anslutningsavgifter och byggkostnaden. Säg tio miljoner per färdig bostad, jaa, inte alldeles omöjligt. Alltså 100 miljarder i värde på fastighetsbeståndet.

Skogen utgör en procent av parken. Alltså är hela parken värd 2.700 Miljarder. Minus de 27 miljarder man säljer av. Kvar blir 2.673 miljarder i behållning. Svindlande affärer!

Handelskammaren håller bara på med rena fantasier och svammel. Alla siffror saknar kontakt med verkligheten. Dom är stollar som inte har någon som helst möjlighet att ordna en försäljning. Inget kommer att hända.

Ta ett par djupa andetag och slappna av.