Hur skiljer sig YH-ingenjör från vanlig högskoleingenjör?

Ska snart bli färdig med en tvåårig ingenjörsutbildning på YH som jag tycker var extremt slapp och lallig. Många av lärarna saknade samordning, så samma stoff repeterades på de flesta föreläsningarna. De flesta eleverna var frånvarande och lyckades ändå ta sig igenom utbildningen. De som höll i utbildningen var onåbara under praktiken som ändå var utbildningens viktigaste moment.

Teorin var också bristfällig då det ungefär motsvarade det jag lärde mig på gymnasiet. Även praktiska övningar var också mycket briställiga då vi endast hade en labbsal för endast en kurs trots att nästan alla kurser vi läste var märkta som "praktiska".

Är H-ing. mindre lallig på valfri högskola/uni? Eller är det samma skit?
Undrar eftersom jag håller på att komplettera betygen inför våren och vill inte slösa mer tid.

Den är allt det som en YH-utbildning inte är. Och längre.

Civilingenjör och Högskoleingenjör är skyddade titlar. Det är inte ingenjör.

Arbetsgivare tar alla dagar hellre någon som gått en YH.

Min upplevelse är att många anställer högskoleingenjörer för arbetsuppgifter som en yh-ingenjör hade klarat av(i städer), exempelvis att jobba som ett rit-plank.

På mindre orter är det vanligare yh-ingenjörer, man har ett mindre urval.

Anställningsbarhet för nyutexaminerade är i regel högre för ingenjörer från yrkeshögskola, eftersom de inte examineras som gröngölingar med avseende på praktik. Å andra sidan är YH-utbildningar nischade, i jämförelse med universitetsutbildningar. Du får en annan bredd i de senare, och mer teoretisk kunskap än vad som egentligen krävs för att utföra jobbet, medan en YH-utbildning snarare fokuserar på den smalare nischen som du har valt, och de praktiska tillämpningarna inom densamma. Du får ej heller högskolepoäng på en YH-utbildning, och kan därmed ej räknas som akademiker (om det nu skulle vara viktigt).

/AI

Kan man verkligen kalla sig ingenjör om man inte har läst någon matte? YH-ingenjör fungerar bara eftersom det i Sverige, till skillnad från många andra länder, inte finns någon form av licensiering eller kvalificering för att få kalla sig ingenjör. Egentligen är dessa typer av utbildningar mer vad man skulle kalla för tekniker, laboratorieassistenter och liknande.

Inget fel med det, det kan vara bra och intressanta jobb, men det är stor skillnad mot ens en ödmjuk högskoleingenjör. Visst, högskoleingenjörsutbildningar är mer avslappnade än t.ex. civilingenjör, men inget man kan navigera i sömnen. Det krävs fortfarande att du läst natur/teknik eller kompletterat, och de första åren är mer och tyngre matte än många klarar av, och som extremt få kan glida igenom.

Förr kallades de ”femöresingenjör”.
Borde vara svar nog.

Nej, Civilingenjör och Högskoleingenjör är inte skyddade titlar.

Kanske borde vara det. Men så är inte fallet.

Motbevisa mig gärna! (Borde rent generellt vara förbjudet att använda falska titlar)

LL

YH-ingenjörer motsvarar i dag de gamla gymnasieingenjörerna. Alltså, majoriteten av de ingenjörer som byggde Sverige under rekordåren. En nära vän till mig studerade till YH-ingenjör en gång i tiden, och hon satt större delen av utbildningen och räknade på bärlaster m.m. Har för mig att hon i dag är verksam inom konstruktion.

/AI

Precis.
Kortare utbildning. Mindre teoretisk, mer praktisk. Oftast - oftast - mindre ansvar. Men fältet är enormt stort så det beror mycket på inom vilket område man utbildat sig och verkar inom.

Har man valt "rätt" inriktning/område kan livslönen för en femöresingenjör bli långt högre än för en civilingenjör. Det gäller att tänka till. Innan.

Sant. Och sant.
Farfar t.ex. var en femöresingenjör och han gick jävligt långt.
Benämningen lärde jag mig av morsan, dvs om hennes styvfar…

Sedan är det väl så att Sverige kallar det civilingenjör, för att specificera att det inte är en militär dito? Vet inte om andra länder har det annorlunda?

Jupp, de tjänade bra och "fick resa". Slips på jobbet, varken uniform eller blue collar där inte där och då. Fint folk.
Titeln existerar bara i Sverige. För den längsta, mest teoretiska utbildningen. Utomlands har man påbyggnad, typ master. Ävenså här numera.

Civilekonom är svenskt påfund likaså. "I am a civil in ekonomicks"