25-årig kvinna styckmördad, Rönninge, Salem (2025-12-26)

Det vet vi inte. Men som jag skrev tidigare är jättekonstigt- jag reagerar alltid på sånt när jag hör klockan 1 på natten. Speciellt om man bor i ganska lugn området. Man brukar reagera på skrik.

Det är ingen som har räknat bort honom. Den initiala frågan var "var det inte under samma period som han var utan körkort". Svaret är "vi vet inte eftersom det inte framgår när han fick tillbaka körkortet. Det vi vet är att han köpte en V70 en månad före den där artikeln kom ut i tidningen"

(.......)
2022-05-14
1. Vårdslöshet i trafik
2. Vållande till kroppsskada: vid 2 tillfällen
(vad menas, körde han på personen 2 ggr?)
(........)

Hur är det tänkt att ett barn ska kunna leva ett någorlunda normalt liv när föräldrarna hamnar hos Kronofogden? Ekonomiska problem leder inte bara till siffror på ett papper, utan till konkret utanförskap – flyttar, trångboddhet, skam och begränsningar i vardagen.

I Sverige pratar vi ofta om barns bästa, men samtidigt kan familjer med barn bli vräkta från sina hem på grund av skulder. Det känns motsägelsefullt. Barnet har inget ansvar för föräldrarnas ekonomi, men får ändå bära konsekvenserna fullt ut.

Många psykiska problem grundläggs i just otrygghet och utanförskap tidigt i livet. Det här ursäktar inte vad Robin gjort – han har mördat någon och bär själv ansvaret för det. Det måste vara glasklart.

Men samtidigt måste man kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt: individen är ansvarig för sina handlingar, och samhället formar människor. Om vi systematiskt skapar miljöer där barn växer upp med ständig stress, skam, rotlöshet och känslan av att stå utanför, då ska vi inte bli förvånade om fler utvecklar allvarliga psykiska problem och antisociala beteenden.

Frågan är om det verkligen är rimligt att ett samhälle som säger sig värna jämlikhet accepterar att barn straffas ekonomiskt för sina föräldrars misstag. Borde inte reglerna se annorlunda ut när barn är inblandade – om målet faktiskt är att förebygga snarare än att reparera i efterhand?

Det går alldeles utmärkt att köra bil utan körkort. Det är det många som gör!

Håller med, vi har inte ens på allvar försökt att förstå vad denna typ av uppväxten gör med människor.

Håller med, vi har inte ens på allvar försökt att förstå vad denna typ av uppväxten gör med människor.

Utan att ta ställning i enskilda fall kan man ändå ifrågasätta hur systemet resonerar. Samtidigt som vissa situationer bedöms som oförenliga med föräldraansvar finns det många barn i Sverige som växer upp i långvarig misär – vräkningar, fattigdom och brist på grundläggande trygghet – där barnen ändå förväntas bo kvar utan undantag.

Självklart blir inte alla barn som växer upp under sådana förhållanden kriminella, och självklart blir inte heller alla utsatta för eller inblandade i grovt våld. Samtidigt är det välkänt att långvarigt utanförskap, otrygg uppväxt och ekonomisk stress ökar risken för psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet längre fram. När allt fler barn växer upp utan stabila föräldrar, mat på bordet eller realistiska framtidsutsikter är det rimligt att anta att problemen kommer att öka över tid om inget förändras.

Det är aldrig barnens fel att de inte får den trygghet de behöver. Frågan är därför varför systemet i praktiken accepterar detta, varför problemen ofta stannar vid ord och utredningar, och hur våra skattepengar faktiskt prioriteras.

Det var likadant för mig till att börja med, vem fan hittar på något sånt? Det som fäller honom är att en privatperson inte kan kliva in på ett bårhus hur som helst. Och absolut inte få tillgång till en kropp för att klippa av hår. Det kan nog ske under ordnade former med personal på plats och med godkännande av andra anhöriga men jag håller det högst osannolikt. Han kanske bara beskrev det hela lite slarvigt, vem vet.

Utan att ta ställning i enskilda fall kan man ändå ifrågasätta hur systemet resonerar. Samtidigt som vissa situationer bedöms som oförenliga med föräldraansvar finns det många barn i Sverige som växer upp i långvarig misär – vräkningar, fattigdom och brist på grundläggande trygghet – där barnen ändå förväntas bo kvar utan undantag.

Självklart blir inte alla barn som växer upp under sådana förhållanden kriminella, och självklart blir inte heller alla utsatta för eller inblandade i grovt våld. Samtidigt är det välkänt att långvarigt utanförskap, otrygg uppväxt och ekonomisk stress ökar risken för psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet längre fram. När allt fler barn växer upp utan stabila föräldrar, mat på bordet eller realistiska framtidsutsikter är det rimligt att anta att problemen kommer att öka över tid om inget förändras.

Det är aldrig barnens fel att de inte får den trygghet de behöver. Frågan är därför varför systemet i praktiken accepterar detta, varför problemen ofta stannar vid ord och utredningar, och hur våra skattepengar faktiskt prioriteras.

(......)
röstar sd
(.......)