Calle Halfvarsson och krisen inom svensk herrskidåkning

Jag kontrar med att be dig ge mig en expert som har negativa inställningar till någon annan specifik åkare.

Låt han åka Oberhof så får vi se hur gångbar han är i VC. Får han till någon form är han bättre än alla alternativ som finns till de 2 sista platserna. Heja Calle! Får episkt att se dig vända på det här.

Bara kolla random skidåkare .
Så kommer du se att dom får tuffare frågor / kommentarer än Calle 😉

Det enda jag vill se Callvarsson åka är Garmisch-Partenkirchen och det på längdskidor förstås.

Att svensk herrskidåkning är i kris har väl ingen kunnat undgå. Enligt mitt sätt att se är den enskild största anledningen till det svenska förfallet på herrsidan Calle Halfvarsson. Han symboliserar allt som är fel med svensk skidåkning på herrsidan. När man ser alla svenska herrar så inser man att de är mini-versioner av Calle hela bunten.

På 10 år har ledningen och åkarna i landslaget bytts ut gång på gång, men Calle består. De andra åkarna ser honom som en ledare och tar efter hans beteende. Fullständigt obegripligt, vill man bli bäst så ska man ta efter de bästa. Calle är en medelmåtta med enorm talang. Tar man efter honom utan ens ha talang avd blir man då för något - ja svaret är väl de sorgliga karaktärer vi ser i herrlaget nu.

I damlaget råder en bra träningskultur, åkarna tar eget ansvar, analyserar och anpassar sin skidåkning och leder på ett sätt utvecklingen internationellt. Framförallt inom sprintåkningen där man med stor överkroppstyrka klarar av att åka på ett annat sätt än sina konkurenter.

I herrlaget utvecklas åkarna ingenting, deras träning verkar mest gå ut på att antingen köra slut på sig genom hårt träning som man skryter om eller att bygga muskler som ser bra ut på Instagram men inte gör att man blir en bättre skidåkare. Tekniskt åker man bedrövligt som om det inte hänt något i skejt på 15 år. I klassisk åkning är fokus helt på stakning, vissa av de unga åkarna klarar knappt att diagonala på ett distanslopp. Dessutom påvisar åkarna en mental svaghet, de klarar inte motgångar utan gnäller och skyller på otur eller andra. I vissa fall konstaterar man krasst att man gjort fel men verkar inte vilja analyserar varför.

Det är en plåga att följa laget, det värsta är att Calle fortfarande verkar populär bland massorna och även åkarna trots att det bara skriker förlorare om karln. När jag kritiserar Calle brukar jag få höra att jag förföljer honom eller att hans resultat skulle motivera en landslagsplats. Men min kritik har alltid varit att han är en idiot och att han har dåligt inflytande på laget. Det är såklart åkarnas eget ansvar att ha vilka förebilder de vill men landslaget måste ge de förutsättningar att välja någon annan. Jag får kväljningar när jag hör folk i förbundet nämna Calle som en bra förebild. Nu har vi antal talangfulla åkare som Anger, Grahn, Myhlback och Lindberg. Tanken på att de kommer sabba sin talang genom att ta efter Calle precis som Thorn, Poromaa och många andra är skrämmande. Att Anger flyttar till Östersund istället för Falun är en lättnad även om det i Östersund finns dåliga förebilder som Grate (hans intervjuer den här säsongen har varit som att lyssna på Calle junior). Helst hade jag sett honom flytta till sin flickväns hemland.

Att Calle pratar om att lägga av igen får mig att hoppas men tyvärr tror jag bara han söker uppmärksamhet och vi inte vi blir av med honom på flera år. Han är den sortens loser som inte har något att hämta utanför skidorna, mardrömmen är att han efter karriären får jobb med talangutveckling inom förbundet.

Och igen, några av er kommer invända att Calle har bra resultat och är bäst i Sverige de senaste åren. Men det beror på två saker, det ena är Calles talang, det är uppenbart att den finns, han var bra som junior och ibland när han på slump gör saker rätt så kommer resultat som senior. Han har dock ingen kontroll över när formen ska komma eller hu än säsong ska bli. Den andra anledningen är såklart hans inflytande över landslagskollegerna som gjort att de presterat ännu sämre.

Problemet är ledarstaben i svenska landslaget som inte satt ner foten och vatit tydliga mot Calle. Uppenbarligen skaver en hel del hos Byström Ljung mfl som inte kan prata raka rör med Calle som trots horribla resultat ändå hoppas på OS.

Var är alla de åkare som kommer före honom i resultatlistorna på Sverigecupen och dessutom är 15 år yngre? Ser hellre en junior göra bort sig än delusional Calle 37 år gammal.

Nej svagt ledarskap öppnar förhoppningar hos en åkare som borde avpolleterats redan för veckor sedan. Burman har självinsikt nog att fatta beslutet åt sig själv. Calle lever i sin egen värld.

Det är väl alldeles självklart att Halvan ska till OS. Han kommer vara formtoppad då, vänta bara. Given fanbärare då också, men nog säkrast att ha en ersättare redo om han inte orkar hela vägen.

Tittar man på dagens resultat
Leo Johansson 0. 1999
Calle Halvarsson +5,5. 1989
Eric Rosjö +7,9. 1998
Johan Häggström +13,6. 1992
Fredrik Andersson +24,4. 1998
Emil Danielsson +29,8. 2001

Fredrik och Emil kom 19-24 sekunder efter Calle men har ju åkt betydligt jämnare under säsongen.
Fredrik blev exempelvis 2á i Bruksvallarna.
Emil har fina placeringar i världscupen.

De är 10 år yngre och kan utvecklas.