Värt att försöka rehabilitera?

Ursäkta. Tyckte hela inlägget var bra

Menar du att du tycker att det är bra att vi ska lägga ännu mer pengar på de kriminella ungdomar som inte går att återanpassa, med de medel som står till buds idag?
För det är vad som sägs i artikeln. Dagens pengar som går till bl.a LVU kommer inte att räcka.
Läs gärna artikeln.

Vad är alternativet?

Och var är länken till artikeln?

Fortsätter du skriva skitinlägg i ämnen du kan inget om?

Inget land i västvärlden har lyckats skapa en modell för att få individer mellan 15-28 att sluta med brott.
Hur många ggr måste jag skriva det? Det finns ingen rehabilitering som fungerar.

Ingen rehabilitering i världen kan få någon mellan 15 och 28 år att sluta med brott.

Det baserar jag på den vetenskapliga litteraturen.

Den glada nyheten är att efter 28 års ålder slutar de flesta med brott av sig själv.

Brott är nämligen genetiskt betingat. Det kan finnas fler faktorer som miljö, kultur, föräldrar men IQ är den mest avgörande faktorn för brott. Det är tyvärr så den vetenskapliga litteraturen ser ut.
Därför kommer 30% av alla negerpojkar i USA att sitta i fängelse någon gång i sitt liv (afrikaner slår bara ihjäl kriminella och uppvisar därför inte samma höga siffror).

ingen artikel i världen kan övertyga mig om att man ska satsa pengar på de som har goda förutsättningar oavsett detta satsande

Men självfallet är det en dryg situation. Kan inte vanliga samhället sluta vara så tråkigt? Där borde resurserna hamna, till gagn för precis alla (utom de inbitna flashbackarna då)

Norge anser sig ha mycket bra siffror att undvika att de som suttit i fängelse återfaller sedan många år men deras metoder är så pass dyra att inga politiker i Sverige lär vilja införa liknande system.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/yvgOMR/har-ar-varldens-basta-fangelse
16 år gammal artikel så ev har svenska återfallssiffran på dubbelt mot Norges 20 % efter två år blivit än sämre.


Angående 28 år som brytpunkt när brottslingar börjar överväga "svensonliv" kan det handla om första barnet men även att de inser hur destruktiv för deras framtid nuvarande ekorrhjulet är.
Lite som en missbrukare som bryter med den livsstilen.

Att man återfaller betyder inte att man återfaller vad de flesta tolkar som återfall, man gjorde en paus och den pausen tog slut.

Ordet återfall missbrukas rejält i missbruksvård och kriminalvård.

Har man varit drogfri eller ifrån kriminalitet en lite längre tid och styrt upp med kanske jobb och annat i minst 5 år och sedan igen går tillbaka till den livsstilen kan man prata om återfall men personligen tycker jag man ska undvika det ordet helt då det inte längre säger något av informativt intresse.

Klart det värt att försöka rehabilitera men finns intresset där bör man inte lägga mer energi än att erbjuda hjälp och om den hjälpen inte är av intresse ska man lägga ner. Samma sak som med att erbjuda någon som dricker hjälp, om den som dricker inte intresserad inte värt lägga mer energi på det.

Meningslöst att försöka hjälpa någon som inte är intresserad. Det är först när den egna viljan finns som det går att göra något.

Håller inte med, den existerar men intresset är lågt att delta för att man själv vill, inte för att en tant på socialstyrelsen vill.

Sen är det inte lätt att bryta kriminalitet, det är inte en frimärksklubb man avsluta medlemskapet i. Att sluta med kriminalitet innebär ofta risker. Många kommer inte bli glada. Du riskerar att bli skjuten om du bara drar dig ur.

Det du hittar på är dina alternativ:
"Är det inte då enklare och för samhället i stort bättre allt låsa in patrasket för alltid, när det ändå inte går att få ordning på dem?
Enkelbiljett till Gulag?"
Att något är svårt betyder inte att det är omöjligt.
Att det inte lyckats tidigare betyder inte att det måste misslyckas framöver.
Min uppfattning är att
- det kostar att ha folk inlåsta ca 3500 per dag exklusive de fastigheter som måste byggas. Det är 50 miljoner på ett enda återstående liv. 50 miljarder på tusen pers.
- extra resurser som används på annorlunda sätt borde prövas
- finansieringen av dessa resurser kan vi börja med att ta från dessa 50 miljarder det innebär att ha folk inlåsta på livstid.
- det går att finna bra lösningar på rehab me3d betydligt lägre återfall än institutionsplacering, t ex Multisystemic Therapy. Inte s.k. tuffa bootcamps som vi sett i tv och som verkar få pli på kriminella men som har motsatt effekt
------------
Det som ser tufft ut fungerar sällan.
Det som fungerar ser ofta mesigt ut.
Det passar inte de arga männen(-iskorna).

TS ställer frågan på sin absoluta spets. Sverige har en pengapåse som ska räcka till Sveriges kärnuppdrag; skola, migration, vård, omsorg, infrastruktur, försvar osv.

Pengarna räcker inte till allt - inte ens om alla "rika" skattar 100% (vilket man ibland får uppfattning att både S, MP och V önskar).

Så mitt förslag för extra åtgärder inom specifika områden är att öppna frivilliga skattekonton dit skattebetalare kan sätta in pengar (utöver nuvarande skattesatser) för extra åtgärder, t.ex.

-ta emot fler flyktingar
-brottsofferfonden
-pensionärer i Sverige
-sjukpensionärer
-återvandring
-rehabilitera kriminella ungdomar (mer än nuläge)
-"gratis" lokaltrafik
-medborgarlön
-sänkt arbetstid
-kärnkraft
-vindsnurror
-vattenkraft
-SIDA
-Gaza
-Internationella katastrofer
- etc

Vips, så får vi facit på var skattebetalarna önskar att pengarna ska gå till.

Ni som vill satsa skattepengar på alla möjliga insatser får nu möjlighet att bidra.

Alternativet är att låsa in personerna på betydligt längre tid och att göra det till in betydligt lägre kostnad.
På Svd kan man söka på artiklar om man t.ex får artikelrubriken som den i min trådstart.
För att förenkla för dig, så var så god.
https://www.svd.se/a/pBL8Pw/kriminella-ungdomar-ar-de-mojliga-att-ateranpassa-skriver-bengt-daleflod

Jag tror att många kan rehabiliteras med rätt typ av rehabilitering. Vad som behövs är att skicka dem till något liknande det shaolinkloster Jan E och grabbarna åker till i en tv-serie nu. Vad som behövs är stenhård fysisk träning kombinerat med disciplin och att det blir en statusmarkör att man har genomgått något brutalt under en längre tid. Det blir som en ersättning för den manliga initiationsriten som har försvunnit helt och hållet efter att obligatorisk militärtjänstegöring togs bort.