Citat:
Ursprungligen postat av
KlasLund
Det intressanta här är inte om silvermynt är ”bättre” än kontanter eller tvärtom, utan vad vi egentligen menar med beredskap.
Kontanter handlar inte om apokalyps eller total kollaps. De handlar om friktion, de där tillfällena när systemen inte fungerar som tänkt: strömavbrott, nedstängda betalnät, tillfälliga störningar, eller bara situationer där digital infrastruktur inte är tillgänglig.
I ett sådant läge är kontanter inte perfekta, men de är omedelbara. Silver och guld har värde, men kräver tolkning, acceptans och ofta bytesrelationer som inte är självklara i vardagen.
Samtidigt är det uppenbart att inget betalmedel fungerar isolerat. Beredskap handlar snarare om redundans än om att hitta ”det bästa” alternativet.
Frågan är därför kanske inte vilket betalmedel som vinner vid kris, utan varför vi har byggt ett samhälle där så många saknar marginaler överhuvudtaget. Ekonomiskt, praktiskt och mentalt.
Är inte det den egentliga sårbarheten?
Håller helt med om att den egentliga sårbarheten är den låga förberedelsen och det stora beroendet av "någon annan" speciellt i halvstora orter och mindre. Grovt kan man väll säga att alla som tycker att priset på drivmedel är intresant är rykta vid en kris längre än några dagar, då de flesta av dessa personer är ensama.
Vist beredskapen i stan är inte så bra den heller men beroendet är lägre.
För att gå tillbaka till frågan men om vi ska höja beredskapen varför ska vi göra det genom att slösa resurser på ett system där en majoritet av befolkningen inte har någon tilllit?