Citat:
Något oväntat tycker juridkprofessorn och kommentatorn Mårten Schultz att juridiskt kön inte spelar någon roll när det verkligen gäller. Eller också tillskriver han rättsväsendet rätten att stå över lagarna de själva dömer efter:
Så här skriver han i SvD apropå att rätten använde kvinnligt pronomen på Rönningemördaren "Vilma" trots att personen juridiskt sett (och på många andra sätt) är en man:
https://www.svd.se/a/ExWnl2/marten-schultz-onodig-forvirring-kring-fornamn-och-juridiskt-kon-har-inget-med-saken-att-gora
Lite frågeställningar:
Vad är syftet med juridiskt kön om inte ens rättsväsendet bryr sig om det?
Får andra också felköna juridiskt när deras profession finner det påkallat? ("Hur detta syfte ska tillgodoses kan [valfri yrkesgrupp] bedöma bäst.")
Underlättar det brottsutredningar att alltid tilltala misstänkta med det pronomen de begär?
Om ja, gäller det även titlar och liknande, t.ex. att den misstänkte vill bli tilltalad "herr greve" t.ex?
Så här skriver han i SvD apropå att rätten använde kvinnligt pronomen på Rönningemördaren "Vilma" trots att personen juridiskt sett (och på många andra sätt) är en man:
https://www.svd.se/a/ExWnl2/marten-schultz-onodig-forvirring-kring-fornamn-och-juridiskt-kon-har-inget-med-saken-att-gora
Lite frågeställningar:
Vad är syftet med juridiskt kön om inte ens rättsväsendet bryr sig om det?
Får andra också felköna juridiskt när deras profession finner det påkallat? ("Hur detta syfte ska tillgodoses kan [valfri yrkesgrupp] bedöma bäst.")
Underlättar det brottsutredningar att alltid tilltala misstänkta med det pronomen de begär?
Om ja, gäller det även titlar och liknande, t.ex. att den misstänkte vill bli tilltalad "herr greve" t.ex?
Detta handlar väl främst om att det i gemene brottmålsrättegång är ointressant hur den tilltalade identifierar sig. Ibland vet inte ens åklagare/polis vad vederbörandes juridiska kön är, just för att det inte är en intressant fråga i målet. Om då den tilltalade identifierar sig som kvinna och vill benämnas som hon/henne, så är det ju inte särskilt respektfullt att göra det omvända. Sedan kan man ju hamna i situationer där den tilltalade kanske bytt kön/identifiering mellan brottet och rättegången, eller att folk runt den tilltalade uppfattar den tilltalade som en man, vilket gör att t ex vittnen pratar om en "han" eller "man". Då är det ju inte konstigare än att åklagaren i början av förhandlingen klargör att den tilltalade nu identifierar sig som kvinna, men att det under förhör kan förekomma manliga pronomen - och att åklagaren under förhören kommer att anpassa sig efter vad vittnet säger så att det inte riskerar att bli förvirrande.
Om det gäller vanliga benämningar i "tal och möten" så ser jag inga problem med att "andra" (t ex myndigheter) felkönar en person.
Ser man till serviceskyldigheten i 6§ Förvaltningslagen så framgår det att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Så i sådana här fall finns det ingen anledning för en myndighet att besvära den enskilde genom att kalla denne vid ett kön som vederbörande inte känner sig bekväm med. Handlar det däremot om t ex utredningar eller journalföringar där frågan om det juridiska könet är central, så är det ju självklart att den korrekta juridiska könstillhörigheten skall anges.