25-årig kvinna styckmördad, Rönninge, Salem (2025-12-26)

Man har hoppat över den och gått rakt på den stora undersökningen. Detta kan man göra i fall där den misstänkte erkänt och det finns omständigheter som på att det kan finnas en allvarlig psykisk störning.

Dom större delarna av de rättspsykiatriska utredningarna är sekretessbelagda. Utredningarna i sin helhet läses upp bakom stängda dörrar under huvudförhandlingen och endast de viktigaste delarna skrivs med i domen. Det finns ju både sjukvårdssekretess, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (t ex hälsotillstånd) i 35 kap. 1§ offentlighets- och sekretesslagen samt artikel 9 i EU/GDPR-förordningen (dvs skydd för uppgifter om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning) som stödjer sådant sekretessbeläggande.

I Tove-fallet publicerades P7:a på samtliga misstänkta GM, så skillnaden här är alltså att GM har erkänt brott mot griftefriden?

Tack, uppskattar det och tack för att du nyanserar.

Du har helt rätt i att etikbrott inte automatiskt är straffrätt och att “osann partsutsaga” kräver sanningsförsäkran, så den etiketten blir fel. Du har också rätt i att “medhjälp till mord” normalt inte är grejen om allt sker efteråt.
Men du drar det för långt när du antyder att sådant här inte kan bli brott alls. Skillnaden är snack vs handling. Råd/strategi med klienten stannar ofta vid disciplin. Men om en försvarare t.ex. påverkar vittnen att ljuga under ed (det kan bli medverkan till mened), hotar/utövar otillbörliga påtryckningar mot vittnen (kan bli övergrepp i rättssak), eller aktivt undanröjer/gömmer bevis eller hjälper någon att undkomma (kan bli skyddande av brottsling), då kan straffrätt bli relevant. Bevisförvanskning kan också aktualiseras om falsk bevisning förvanskas/åberopas för att få oskyldig fälld.

Och “omöjligt att utreda pga tystnadsplikt” stämmer inte generellt, extern bevisning kan finnas även om klientmöten sker bakom stängda dörrar.

Nej precis, att den RPU:n som genomfördes för några år sedan inte ansåg att det rörde sig om en allvarlig psykisk störning är ju en viktig fingervisning här. Vi har ju också andra parametrar som att gärningsmannen har arbete, vilket talar emot en allvarligt psykisk störning eftersom att dessa personer typiskt sätt har oerhört svårt att ha ett arbete.

Ser man dessutom till vad man vet om styckmord så visar statistiken att gärningsmännen i oerhört få fall varit psykotiska eller lidit av en allvarligt psykisk störning. Finns en svensk studie som visar att det i de senaste 43 granskade styckmordsfallen endast varit fyra personer som dömts till rättpsykiatrisk vård. Statistiken visar också att en övergripande majoritet av alla styckmord varit s.k defensiva styckningar. Kopplingen mellan överrepresentationen av (defensiva) styckningar och det faktum att få styckmördare har en allvarligt psykiskt störning/döms till rättspsykiatrisk vård pekas ut som som att den defensiva (transport)styckningen i grund och botten är en rationell gärning utifrån att man begått en gärning, inte vill bli påkommen, måste göra sig av med kroppen osv. En styckning är ju också en organiserad och strukturerad gärning som kräver att man är kapabel och vid sina sinnesfulla bruk, och som t.o.m ibland sträcker sig över flera dagar, vilket generellt är svårt för en allvarligt psykisk störd person att klara av.

/Men jag vågar inte ta ut någonting i förskott. Vi får helt enkelt se vad den nya RPU:n visar...

"Du har helt rätt i att etikbrott inte automatiskt är straffrätt" - Precis..och i grund och botten handlar ju detta om att det som styr en advokats arbete är just advokatetiken. Grunden i detta är givetvis hämtat från Rättegångsbalken och EKMR artikel 6, men i mångt och mycket är det Advokatsamfundets regler om god advokatsed som styr advokaten. Ser man dessutom till Brottsbalken så finns det i princip ingen reglering kring advokaterna alls. Så det finns helt enkelt inte särskilt mycket lagstiftning att koppla dessa regelbrott till.

"Men du drar det för långt när du antyder att sådant här inte kan bli brott alls. Skillnaden är snack vs handling. Råd/strategi med klienten stannar ofta vid disciplin. Men om en försvarare t.ex. påverkar vittnen att ljuga under ed (det kan bli medverkan till mened), hotar/utövar otillbörliga påtryckningar mot vittnen (kan bli övergrepp i rättssak), eller aktivt undanröjer/gömmer bevis eller hjälper någon att undkomma (kan bli skyddande av brottsling), då kan straffrätt bli relevant" - Absolut, det råder det inga tvivel om! Det var dock inte det jag uppfattade att du berörde och heller inte det jag bemötte i mitt svar till dig.

"Och omöjligt att utreda pga tystnadsplikt stämmer inte generellt, extern bevisning kan finnas även om klientmöten sker bakom stängda dörrar" - Det jag menar är att utredningsmöjligheterna, underlaget för domstolen att bedöma samt möjligheten för den tilltalade att försvara sig eller få en rättvis rättegång i princip blir noll - eftersom advokaten ifråga varken kommer kunna bekräfta eller dementera, eller erkänna eller neka. Men syftar du på ovan nämnda gärningar/misstankar så finns det ju såklart extern bevisning man kan åberopa och vinna gehör för även om man inte kan visa vad som sagts i mötena med klienten.

Man ska inte heller glömma att missbildade tänder kan vara ett tecken på FAS. AI säger:

Common Dental Problems in FAS/FASD:
Tooth Structure: Thin enamel (enamel hypoplasia), pits, grooves, or oddly shaped (conical, notched) teeth.
Tooth Count & Size: Missing teeth (hypodontia) or abnormally small teeth (microdontia).
Arrangement: Misaligned, crowded, or widely spaced teeth (diastemas).
Jaw & Bite: Underdeveloped jaws, malocclusions (bad bites), and potential cleft palate.
Eruption: Delayed emergence of teeth.

Jag tycker du förenklar situationen. Det är inte alltid så svartvitt som att tala om “monster” och “offer”. Ingen utväg fanns längre, Vilma behövde göra det han gjorde oavsett hur fruktansvärt det kan låta. Att jämföra med Ed Gein blir missvisande. Det här handlade inte om sjuk besatthet utan om desperation och en väg ut ur något outhärdligt.

En tidigare RPU/bedömning om allvarlig psykisk störning (APS) är relevant bakgrund, men det är inte avgörande för ett nytt fall eftersom APS är en juridisk term, tillstånd kan förändras över tid, och domstolen avgör utifrån underlaget vid den aktuella gärningen.

Vidare hänger APS-begreppet ofta ihop med psykotiska tillstånd och tydligt nedsatt funktionsförmåga, så stabilt arbete kan tala emot svår psykos, men är inte säkert. Människor med allvarliga psykiska tillstånd kan ibland ändå jobba trots symtom (kan vara periodvis, med stöd. Någon tidigare arbetsgivare nämnde i media att han varit sjukskriven en del, väl?)

Studien jag tror du hänvisar till var enligt statistiken 5 av 38 (13%) med "severe mental disorder" som dömdes till RPV, rätta mig gärna om jag har fel.
Guggenheimer m.fl. (2021): “Criminal mutilation in Sweden from 1991 to 2017

Forskarna själva beskriver defensiv mutilation som kopplad till att undvika upptäckt, och i KI:s genomgång sägs också att “lagens APS/psykos” typiskt är mer desorganiserande och därför inte passar lika bra med just defensiv styckning som syftar till undanröjande. Men att något är “organiserat” utesluter inte APS i alla fall, et blir ändå en bedömning i det enskilda fallet
Små tal i statistiken tillsammans med stora individuella variationer leder således till att man bör vara försiktig med att dra säkra slutsatser.

Många långa inlägg i tråden. Håll er kort. Angående P7:a. Blir ingen P7:a här då GM kommer genomgå fullständig rättspsykiatrisk undersökning. Eller det är så det borde fungera. Finns liksom ingen poäng med P7:a här.

Jamen P7:an är ju den lilla sinnesundersökningen (som inte kommer göras i detta fallet), utan jag pratar ju om den stora RPU:n.

Ja, det är erkännandet av Grovt gravfridsbrott (inte "brott mot griftefriden") som gör att man kan gå direkt på den stora RPU:n. Det ligger ju dessutom i brottets natur, i kombination med gärningsmannens historik, att det kan röra sig om en allvarlig psykisk störning...