25-årig kvinna styckmördad, Rönninge, Salem (2025-12-26)

Han har bara bytt namn till ett könsneutralt namn. Det finns fler män som heter Vilma i Sverige

Råkar faktiskt känna till en kille som hade dödslista på skolkamrater. Det blev pådrag och BUP. Han fick diagnosen autist och exempel i utredningen var just det med ögonkontakt.

Ju mer man lär sig om människan desto märkligare blir det. På bilderna från FUP:en 2019 ser han rätt normal och vältränad ut som vilken kille som helst. Någon sa att han var lite skelögd och halvudda men ändå snäll. Idag ser han däremot rent ut sagt förjävlig ut: mager, obehaglig. Man undrar hur hans liv sett ut de senaste åren? Var har han varit bosatt?! Det måste finnas många som nu i efterhand inser att de haft honom i sin närhet.

Det är också svårt att bortse från att han tidigare gjort ett kidnappningsförsök mitt på blanka dagen i ett bostadsområde. Det tyder på total brist på konsekvenstänk eller en fullständig likgiltighet inför att åka fast. Jag tror att han denna gången var så mån om att lyckas och att offret inte skulle kunna fly igen att han använde hammare eller på annat sätt såg till att My inte var vid medvetande när han kidnappade henne.

Bara i Sverige kan en dömd pedofil få skyddade uppgifter och bosätta sig i områden fulla av barnfamiljer. Ekerö och Ingarö är väl dessutom välbärgade familjeområden? Meningen är väl att livet för en våldsam pedofil ska vara över när han kommer ut från fängelset, inte att han ska kunna bosätta sig mitt i en familjeidyll i Skärgården och gå på caféer och köra runt i området i samma bil som han använde vid kidnappningsförsöket. Grannarna på Ingarö gjorde ju helt rätt som försökte kartlägga hans rörelser så pass att han flyttade därifrån men det är ändå helt bisarrt.

Rättssäkerheten? Det är en karjävel med en kuk mellan benen.

Håller med. Hade dessutom hellre sett en insamling till Boden-flickorna som både var offer och fick sin mor mördad. Men det fallet är väl inte lika intressant för influencers, Vilma skapar större rubriker.

Är det ingen mer än jag som tycker det känns olustigt att han jobbade på ett ställe där man hackar grönsaker?

Håller med. Men vilken lösning finns på problemet?

Uppenbarligen är denna person inte så sjuk/personlighetsstörd att man kan tvångsvårda honom. Ska vi sänka gränsen för när samhället kan låsa in någon på obestämd framtid pga deras psykiska tillstånd? I det här fallet kan vi ju alla vara överens om att just han inte borde gå fri men ändrar vi synen på psykisk ohälsa kan det ju leda till att vi låser in mängder av folk som faktiskt inte utgör någon fara för andra.

Eller ska vi för alla våldsbrott bestämma att det inte döms ut enbart tidsbegränsade straff utan att alla som döms för misshandel, våldtäkter, mord, mordförsök osv även måste få ett OK från någon utskrivningsenhet som avgör hur stor risk för återfall det finns och är den hög, så släpps man inte ut? Isf skulle vi säkert behöva tredubbla antalet fängelseplatser.

Så hur fan gör man?

I det aktuella fallet tycker ju många att Robin fick ett för lågt straff för sitt första grova brott. Det tycker jag också. Ponera att han hade fått 7 år istället för de 28 månader som han fick. Då hade han suttit inne drygt 4,5 år istället för de 1,5 han nu satt. Och m a o hade han alltså varit ute i frihet i god tid för att kunna mörda någon i december 2025 även med det straffet.

Nu får man väl hoppas att man antingen ger honom livstid och inte så länge han utgör en risk, släpper ut honom. Eller att han döms till vård och även då hålls inlåst så länge han utgör minsta fara för andra.

Hur visste grannarna att det var han när han hade skyddade uppgifter?

Du har tyvärr väldigt bristfälliga kunskaper i hur rättssamhället fungerar. Det är oerhört svårt att i Sverige bli dömd till rättspsykiatrisk vård. Fram till millenieskiftet var det lättare, men efter mordet på utrikesminister Anna Lindh blev det mycket svårare. Krav ställdes på att brottslingar skulle straffas med fängelse istället. Och det har vi facit av nu. Många som skulle behöva rättspsykiatrisk vård döms till fängelse istället och vid korta straff hinner de inte rehabiliteras och som det fungerar idag så måste den dömde släppas. Hade hen dömts till rättspsykiatriksk vård istället hade hen fått sitta till hen var rehabiliterad istället.

Fredrik Sjöshult skriver om det i Expressen.

"Kraven för att klassas som allvarligt psykiskt störd är extremt höga i Sverige.

Under årens lopp har jag ofta häpnat över hur till synes djupt störda personer slipper att dömas till sluten psykvård efter extremt störda brott – och i stället får fängelse.

Jag skriver ”slipper” eftersom sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för det mesta innebär längre inlåsning. En tvångsintagen släpps nämligen först ut när det inte längre finns risk för återfall i allvarlig brottslighet.

Värdet av det samhällsskyddet blir extra tydligt i fallet med Rönningemannen.

Om han dömts till sluten psykvård hade möjligheten att undvika framtida brottslighet varit betydligt större.

Straffet efter barnkidnappningsförsöket blev fängelse i två år och fyra månader. Han var 19 år när brottet begicks och därför fick han drygt ett års ungdomsrabatt. Om han varit över 21 år skulle straffet blivit 3,5 års fängelse.

Ett fängelsestraff för brottet han begått hade inte ens med dagens straffskärpningar kunnat bli så långt att han fortfarande varit inlåst julen 2025.

Han var inte heller tidigare dömd så det hade inte varit aktuellt med någon form av förvaring, eller säkerhetsstraff, som nu är på förslag från regeringen."

https://www.expressen.se/kronikorer/fredrik-sjoshult/kriminalvardens-misslyckande-med-ronningemannen/

Kriminalvården kom fram till att han hade hög återfallsrisk i sexualbrott, men kunde inget göra och var tvungna att släppa honom.

Och därför har vi alla med den diagnosen en dödslista någonstans menar du?

Hur är ditt klappkassa resonemang annorlunda från nazister och foliehattar som låtit sig själva förblindas lite väl mycket utav jude-paranoia?

Håller med. Men vilken lösning finns på problemet?

Uppenbarligen är denna person inte så sjuk/personlighetsstörd att man kan tvångsvårda honom. Ska vi sänka gränsen för när samhället kan låsa in någon på obestämd framtid pga deras psykiska tillstånd? I det här fallet kan vi ju alla vara överens om att just han inte borde gå fri men ändrar vi synen på psykisk ohälsa kan det ju leda till att vi låser in mängder av folk som faktiskt inte utgör någon fara för andra.

Eller ska vi för alla våldsbrott bestämma att det inte döms ut enbart tidsbegränsade straff utan att alla som döms för misshandel, våldtäkter, mord, mordförsök osv även måste få ett OK från någon utskrivningsenhet som avgör hur stor risk för återfall det finns och är den hög, så släpps man inte ut? Isf skulle vi säkert behöva tredubbla antalet fängelseplatser.

Så hur fan gör man?

I det aktuella fallet tycker ju många att Robin fick ett för lågt straff för sitt första grova brott. Det tycker jag också. Ponera att han hade fått 7 år istället för de 28 månader som han fick. Då hade han suttit inne drygt 4,5 år istället för de 1,5 han nu satt. Och m a o hade han alltså varit ute i frihet i god tid för att kunna mörda någon i december 2025 även med det straffet.

Nu får man väl hoppas att man antingen ger honom livstid och inte så länge han utgör en risk, släpper ut honom. Eller att han döms till vård och även då hålls inlåst så länge han utgör minsta fara för andra.