Asperger och borderline är narcissister?!

Nej folk sätter inte diagnoser på mig. Inte vad jag vet . Jag berättar heller inte vad jag har. Ingen undrar om jag har något heller. Det kan komma fram i något mindre skämtsamt sammanhang, t ex ”nej jag är inte trevlig, jag har autism haha!”. Kompisar/kollegor, träffar inga killar.

När jag var ung och dejtade sa jag hade ADHD. (Det var det enda jag hade fått då, autism kollades aldrig eftersom jag var socialt kompetent). Orkar inte höra att jag inte alls hade det, det hade inte de märkt osv. Fast de visste ju om att misslyckades i skolan hoppade av och hamnade i missbruk. Vad är det som inte märks…?

Så det är allt. Jag tjafsar inte med andra. Jag är en vägg att tjafsa med, det är ingen idé. Det är tydligen väldigt mycket mer provocerande...? 🤨

*Så det är inget jag skulle säga om det inte är relevant

Haha, underskatta inte vad folk säger bakom din rygg! Men sådant är skit samma. Det är vad de har stake till att säga framför en som räknas.

Ja, det kan säkert uppfattas som provocerande om du inte påverkas av tjafs. Det är provocerande för många. För min del gillar jag lugn och ro, så det är en personlighet som passar mig. Jag är normalt sett väldigt fridfull.

Vi tog ungefär samma bana i livet då även om jag undvek missbruket med en hårsmån. Läste igen skolan senare. Mycket tror jag det beror på att det tog några år extra för mig att behärska det sociala. Var vad man ska säga? Rätt klumpig socialt sett som yngre. Hamnade i mycket trubbel.

Du måste ju lyckats rätt bra med att byta bana i livet som jag förstår?

Nä det måste vara att man klarar av att behålla lugnet. Eller hur…?

Jag var inte socialt klumpig men blyg. Vågade bara inte prata med folk som jag inte kände. Kunde undra något men vågade inte fråga. jag bröt den där spärren för ett antal år sedan nu.

Alltså jag satt mest hemma själv för 20 år sedan också, trivs bättre med det. ändå vill folk tro att man var helt galen känslostyrd bimbo eler ngt på den riden.

Nej vill man nu stifta bekantskap med mig får man börja med att tro vad man ser framför sig. Sedan får man fortsätta vara den enda som tar alla initiativ osv .

Jag är exakt likadan nu. Ointresserad av andra människor. Känner lite mindre hat nu mot dem.

Skulle säga att autism är mer likt psykopati då de saknar theory of mind likt psykopaten.

Nu är jag ju ingen expert, men jag fick höra något i stil med att en autist har låg kognitiv empati. Dvs förmågan att förstå sociala spel. Men de har hög affektiv empati. De blir stressade och mår dåligt när någon är ledsen.

Psykopaten har ofta hög kognitiv empati men låg affektiv empati. De förstår det sociala spelet, det är så de manipulerar. Men de saknar den affektiva empatin. De bryr sig inte om du har ont.

Jag har båda. Vilket egentligen är lite motsägelsefullt. Men jag tror att det varit till min fördel. Eller dubbel otur beroende på hur man ser det.

Är ju sådan som också gillar att vara i min borg. Fast jag är ute en hel del också. Tycker mycket om att vara i naturen, och är där en hel del. Men du hittar mig inte på krogar o så. Är det något ställe där jag verkligen suger på socialt umgänge så är det där. Gillar inte ens att dricka. Blir bara trött och vill gå hem.

Känner att vi håller på att sväva iväg! Ser att du är ny här på forumet, men jag håller koll på dig tills dörrarna öppnas!

Ja jag undrar ju vad det här kinderägget tlll tråd initialt var menar att diskutera om.

Alla människor är as. Bryr sig bara om sig själv. Som image. Bild. Man tittar på nån bild. Av sin idol. Odjurets bild.
Blott Gud är god.
Till och med Jesus säger det. Han utblottade sig. Tömde sig.

Det här är bara blaj.

Flashback står fö typ alla diagnoser ni snackar om. Det skulle inte funka om inte alla snacka ur mellan skinkorna här. Alla gör så. Det är vidrigt.

Inte bara asperger och borderline. Alla är det där. Om sanningen ska fram. Världen är sån.

Det är uppochnedvänt här. Det är en falsk gud. Antikrist.

Autister varken förstår något av det sociala spelet eller känner någon empati på grund av avsaknad av theory of mind.

Okej, jag tror att du får uppdatera den kunskapen. Eller låta bli. Du väljer själv. Jag lever med detta i vardagen och vet att det du säger inte alls stämmer.

Den som påstådde saken för mig var sakkunnig och jobbar med saken. Men en snabb sökning på nätet indikerar att du inte verkar ha öppnat en bok på 30-40 år eller så. Vilket är okej. Men det kanske vore bra att vidga vyerna om du ska hålla föreläsning om saken?

Jösses, du uttalar dig som om du tror dig vara ensam i universum om att vara kring autister och ensam om att arbeta kring dem. Något jag för övrigt starkt ifrågasätter då alla idag besitter kunskapen om avsaknaden av theory of mind ergo kan de ej känna empati för andra. Detta är en kunskap som funnits en tid nu och därför kallades även autism "den lilla psykopatin" förut.

Att du ej är bekant med något av begreppen påvisar hur illa insatt du är i saken och får mig att undra om det inte förhåller sig så att du själv är autistisk och därför i förnekelse om just hur illa det faktiskt är?

Sanningen svider. ...men det är du troligtvis bekant med.