Citat:
Ursprungligen postat av
iesho
Jag tycker att allt talar för att detta var mycket större. Att hela våldsmonopolet vändes mot landets statsminister efter åratal av infiltration, kultivering och planering.
Det finns så mycket information ute nu pga internet och de senaste avslöjandena kring Epstein-nätverket som går tillbaka till Iran-Contras ger en framework med vilket vi kan bygga upp en rimlig hypotes kring palmemordet.
Givetvis är inte det samma sak som att bevisa vem mördaren var.
En person som Mike Benz har nyligen gått igenom hur Epstein-operationen fungerade och dess rottrådar tillbaka till Iran-contras. Mike Benz stödjer MAGA - men i stort sett finns samma information tillgänglig från vänster-influencers. Vänstern har alltid varit de som visat på det angloamerikanska imperiets dolda verksamheter i mellanöstern och Latinamerika. Den som kan sin historia vet så klart också om hur britterna styrde sitt imperium i Asien genom avancerad subversion och kulturimperialism. Det finns mängder med bevis i form av dokument och mainstram historieskrivning som idag visar hur amerikanerna mördat och avsatt mängder med politiker i asien, mellanöstern, afrika och latinamerika. Man vet också att man var djupt involverade att stödja och infiltrera både höger- och vänsterrörelser i efterkrigs-Italien för att (kanske med rätta) förhindra ett kommunistiskt maktövertagande genom demokratiska val.
Så det man måste fråga sig är huruvida palmemordet kan passa in i en geoploitisk strategi och därmed vara ett politiskt mord snarare än ett privat initiativ. Svarar man ja på denna fråga blir nästa att klargöra vilken av stormakterna som ville bli av med honom. Där tror jag det är ganska enkelt att komma fram till ett motiv. Oavsett vad man själv har för politiska preferenser.
Utifrån detta skulle jag anse det relevant att övergå till en metaanalys av den information som kommuniceras till oss. Man frågar sig då: "Vem säger vad till vem och varför?". Analysen bygger på att aktörer kommunicerar till allmänheten för att skydda sina intressen och för att påverka opinionens perception.
Bo Theutenburg är en intressant aktör i detta fall - som långt efter sin pension kvarstår som en aktör där han påverkar perceptionen. Theutenburgs position i efterkrigstidens geopolitiska nätverk kan klargöras genom hans medlemskap i malteserorden - som är en tydlig NATO-op som övertogs av USA inför invasionen av Sicilien under WWII. Dessa gamla ordnar var en gång i tiden koordineringsorgan för den gamla sydeuropeiska landägande aristokratin som utgjorde ryggraden i "den gamla regimen". Men de kom att kvarstå just som "oligarkins förhandlingscentraler" - en typ av institutioner som är viktiga att ha kontroll över eller inblick i för ett stabilt maktövertagande.
Contra drev ju en lång kampanj mot Palme - förmodligen med pengar från just Stay Behind - som särskilt fokuserade på Palmes utseende och förmodade mentalsjukdom. Appropå Alf Enerström så var han ju delaktig i dessa kampanjer. Hans änka Gio Petré gifte sig efter hans död med Enerströms gamla handler bankdirren Thunholm som var direkt involverad i Stay Behind nätverket. Mer om detta nedan.
Alla som studerat CIA:s "regime change operations" vet att just detta stadium med att skapa folkliga opinioner mot den icke önskvärda ledaren är legio. På senaste åren har Soros bedrivit detta arbete med sina "färgrevolutioner" från vänster men som enligt Mike Benz är lika väl koordinerade med CIA för att avsätta oönskade ledare. Pussy Riot är ett tydligt exempel. Ofta lyckas man orsaka regime-change bara genom "opinion-management" - så det är egentligen bara om detta misslyckas som man behöver gå vidare och mörda ett misshagligt statsöverhuvud.
Problemet är att detta har gjort det väldigt mycket mer troligt att väst låg bakom mordet än öst. Enter Theutenberg som nu börjar redovisa tidigare undertryckt information för att Palme hela tiden varit USA-trogen och tillsammans med Erlander hade en mycket pro-västlig inofficiell linje. Theutenberg serverar detta som ett argument för att Palme i grunden var en bra kille och därmed bör det ha varit Sovjet som lät mörda honom. Observera att rent retoriskt är detta inte ett argument som Theutenberg engagerar sig i förrän den första linjens försvar slutgiltigt fallit: den ensamme galningen som mördare.
För att bredda denna bild har vi även förre SÄPO-chefen Olof Frånstedts memoarer. Frånstedt tillhörde uppenbarligen samma position som Theutenberg gjorde på 70- och 80-talet. Bara det att Frånstedt är mer av en nyttig idiot och befinner sig längre ned i den geopolitiska kunskapspyramiden. Han erkänner nämligen i sina memoarer att han helt okritiskt och med stor tacksamhet tog mycket av sin information från MI6 och Mossad. Det är tydligt i hans memoarer att det var där han fick information om att Palme var en landsförrädare och troligtvis en hemlig sovjetisk agent i maskopi med den hemska propalestinske Pierre Schori (den grupp som Theutenberg kallar för "entouraget").
Frånsteds världsbild stämmer extremt väl överens med den geopolitiska analys som james Jesus Angleton redovisar i denna intervju:
https://www.youtube.com/watch?v=vTgneJQxCts
Angleton var en produkt av kalla kriget och en generation av aktörer som hade som sitt absoluta slutmål att slutgiltigt förinta Sovjet - för att inte själva bli förintade. Vi vet att flera av dessa aktörer (till exempel amerikanska generaler) övervägde att initiera ett atomvapenkrig mot Sovjet för att - som de såg det - tvinga fram en konfrontation innan öst hade hunnit stärka sin position ytterligare. Men vid den tid som intervjun spelades in hade Angletons position åldrats och han var inte längre välkommen i CIA och hade därför övergått som konsult till MI6 och Mossad.
De nätverk som NATO och CIA hade etablerat över västeuropa i form av Stay Behind bestod av många många olika organisationer av skilda slag och som inte heller inbördes alltid kände till varandra. Det handlade om allt från öppen opinionsbildning till kontakter med mäktigta företagsledare och hemliga sällskap och kulturpersonligheter. Att sådana nätverk existerade - åtminstone i andra europeiska länder - finns det gott om bevis för idag eftersom dokumenten är släppta från CIA och USAID.
Jag ska avsluta med ytterligare en av de populära distraktions-teorierna som uppenbart tillkommit för att leda allmänhetens tankar bort från den mest troliga hypotesen. Nämligen det sk. "teatermordet" som idag vunnit popularitet genom Claes Hedberg och hans framträdanden i SwebbTV. Denna teori lanserades av Hans Liljeson med boken Palmemordets hemliga scenario år 2009 på förlaget DSM som drevs av numera avlidne Jan Gillberg.
Det blir ganska tydligt när man ser att Liljeson hade nära band till SEB-banken och specifikt Thunholm. Det står till och med på Wikipedia. Thunholm var som jag nämnde tidigare en av "palmehataren" Alf Enerströms finansiärer (står på Wikipedia) och gifte sig senare med hans änka Gio Petré. Detta placerar så klart Thunholm (och i förlängningen Wallenbergs) som centrala aktörer i Stay Behind nätverken och deras begynnande massopinionsbildning mot Palme från sent 70-tal. Mycket av detta centrerat kring tidskriften Contra och även involverande mer desperata fringe-element och dissidenter från öst som exempelvis ung Jüri Lina. Att Wallenbergs hela tiden varit involverade med västliga säkerhetstjänster framstår troligt genom att de samarbetade ekonomiskt redan med gammel-Bushens far och farfar under andra världskriget. För de som inte känner till det var George HW Bush chef över CIA under president Ford kring 1976-1977. Bara denna lilla informationspunkt borde vara tillräcklig för att förstå att samverkan mellan oligarker, säkerhetstjänst och det demokratiska politiska yttre framework är mycket mer intrikat än den genomsnittlige SVT-tittaren kan tänka sig.
Så frågan är varför Liljeson dyker uopp med teatermordet just kring denna tidpunkt - 2009. Ja det är uppenbarligen ett sätt att avleda uppmärksamheten från vad DSM och Gillberg hade fått fram kring "Fallet Martinger" och försöka styra misstankarna mot sosseriet snarare än mot västliga säkerhetstjänster.
Jag tror personligen att Palme mördades för att han upplevdes som en alltför självständig geopolitisk aktör. Palme hade många fel och brister - både personliga sådana och med avseende på hans ut- och inrikespolitik och ekonomiska ideologi. Men han framstår likväl som fokuserad på Sveriges egna säkerhetspolitiska intressen. Och jag tror att hans slutsatser att landets intresse låg i avspänning faktiskt var korrekt. Därmed kan han ha kommit i särskild konflikt med västliga "krigshökar och hardliners" som fortfarande befann sig i det kalla krigets geopolitiska logik.
