Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Hur tänker du här?
Jag hänger inte med på logiken.

Kan inte två olika BRF ha olika mycket lån? Och därmed olika månadsavgift.

Jag har en faktura från en snickare från 2007. 380 kr per timme var kostnaden då.

Exakt Samma snickare tar idag 800kr per timme. Det är en ökning med 105%.

Tittar jag på priserna för riket enligt mäklarstatistik sedan 2007 visar de;

Brf +115%
Villor +95%

Nästan så man kan se en korrelation eller hur?

Du råkar inte ha en från 1995 då de borde fakturerat omkring 100 :-/timmen?

Att hyresgästen bredvid kommer ha lägre månadshyra än BR-grannens månadsavgift för "samma" lägenhet.

Utan att själv förstå det så bevisar du min poäng.

Byggbranschen var då i sin värsta kris någonsin. Arbetslösheten i byggbranschen peakade 1994 på 27%. Det är fullständigt absurda siffror för ett rikt I-land.

Men eftersom byggnads vägrar att sänka löner så tvingade de fram massarbetslöshet av episka proportioner. Göran Persson var helt vansinnig på facken.

Andra branscher som är utsatta för internationell konkurrens kan inte hålla på på det sättet. När flyget avreglerades kunde man inte längre betala flygvärdinnan direktörslön och extremt generösa traktamenten. Då blev det konken direkt.

Genast fick SAS enorma problem med sin lönsamhet. De kunde inte sänka personalens enorma löner och gav flera årslöner till de som sade upp sig (vilket få gjorde). Detta gjorde att bolaget haft en 30 årig ökenvandring där skattebetalarna får bidra med enorma miljardbelopp varje år för att personalen skulle behålla sina höga löner

Ah, ok jag läste fel på ett ord där.
Men det var en väldigt låg hyra. Tom lägre än snittet i Storstockholm 2014. Stämmer detta verkligen? Då är den lgh kanske i extremt renoveringsbehov. Antagligen ingen i BRF-styrelse som vill arbeta gratis med att ordna en renovering av den/de lgh.

Knappt 7500 för 65 m2 är inte särskilt märkvärdigt för det äldre beståndet. Finns ett 20-tal ute på Bostadsförmedlingen just nu med liknande hyra/storlek. Men ja, det finns nog renoveringsbehov kan jag tänka mig.

Det finns ganska starka samband mellan deras löner/priser men de kan svänga ganska kraftigt när priserna antingen rusar eller rasar. Att nyproduktion blir dyrare hindrar inte det äldre beståndet från att tappa i värde.

Tja, Schweiz och Sverige ligger bägge i topp när det gäller hushållsskulder. Om jag inte minns fel ligger Schwiez dessutom högre.

Jag skriver att det är önskvärt att fler har möjlighet att äga sitt boende utan kritisk belåningsgrad. I brist på sådan möjlighet är jag, fortfarande, av åsikten att det är samhällsekonomiskt viktigt att människor kan bo på ett sätt som inte äter upp deras disponibla inkomst med mer än 20-30%.

Fler, men jag räknar inte in bostadsrätter i ägande:
https://www.fastighetsagarna.se/fakta/om-fastighetsbranschen---statistik-och-fakta/boendeformer-i-sverige/

Total skuld per capita korrelerar ganska väl med BNP/Capita. Så Schweiz ligger troligen aningen högre när det gäller total skuld/capita.

Total skuld fördelas på:
* Offentlig skuld. Stat, kommun etc.
* Företags upplåning.
* Hushållens upplåning.

Sedan är det bara en fråga om hur total skuld fördelas på dessa 3.

Själv ser jag ingen som helst fördel med att det offentliga är mycket skuldsatt. Utan det är bättre att företag och hushåll sitter på skulderna. Dom är mer ansvarstagande.

Och företagen kan inte vara hur skuldsatta som helst. Och då trillar det mesta av skulderna i samhället på hushållen.

Men som jag brukar lyfta fram så är hushållens ganska lågt belånade i relation till tillgångarna. Ca 17% "belåningsgrad". Sedan sprider detta mellan olika hushåll. Dels har vi storsparare med stora tillgångar. Dels har vi patologiska slösare som bara kan bo i HR och gör slut på vartenda öre innan nästa lön/bidrag betalas ut.

Det är få hushåll som är på negative equity. Det begränsar sig till studenter och nyexade med CSN-lån som inte ännu sparat ihop till positiva tillgångar. Det brukar ta något år. Så nästan alla hushåll har skulder som är klart mindre än tillgångarna. Långivare med undantag av CSN går inte med på att låna ut annars. Av okänd anledning brukar de som ojar sig över hushållens skulder ha föreställningar om att hushåll sitter med negative equity.

Att hushållen har hög skuldsättning i kr är inte ett problem, så länge belåningsgraden är låg. Och under de kriser som varit de senaste 30 åren har det inte heller märkts att hushållen haft nämnvärda problem. Långivarnas kreditförluster för utlåning till hushåll är också närmast försumbar. Även vid kriser.
Den riskabla utlåningen är till företag. Det är där kreditförlusterna uppstår. Men så åker dom på högre ränta också. Som jag visat exempel på kan bostadsbyggprojekt åka på 12% ränta. Stor skillnad mot hushållens boräntor som är 2-3%.

Det med att en del ojar sig över att svenska hushållen är så skuldsatta är nog bara en känslobaserat ojande. Jag har inte sett någon som gjort en rationell analys och kunna peka på något bekymmer.

Här är en genomgång av prof Lars EO Svensson: https://ekonomistas.se/2025/11/17/svenska-hushalls-skulder-ar-inte-for-hoga-se-pa-soliditet-och-likviditet-inte-skuldkvoten/
Den som har uppfattningen att hushållens skulder är för höga kan ju läsa igenom denna och se om ni hittar något FEL. Inte att det känns fel utan att det finns ett fel.