Kvinnors rädsla för möss, biologiskt eller kulturellt?

I detta fall, vore inte det genetiska instinkten att kvinnor vill döda dessa djur istället för att fly?

Jag reser mycket. På flyg och flygplatser ser man ofta folk med munskydd. Kanske en kvarleva från den kinesiska corona-pandemin. Men det är inte bara kineser som bär munskydd, utan väldigt ofta också kvinnor från mellanöstern, ofta med håret täckt. Jag har länge funderat om det är av religiösa skäl (dvs de vill följa sin tro men använder masken som förevändning för att täcka ansiktet) eller om det är så att dom är mer rädda för smitta.
Nyss flög jag och fick en rysk kvinna bredvid mig. Innan hon satte sig tog hon fram våtservetter och torkade av sätet. Inte en gång, utan flera gånger. Sedan satt hon som en pinne, stel och upprätt hela resan. Det var nog inte bara för att det var jag som satt bredvid.

Jag har sällan eller aldrig sett män bete sig på liknande sätt. Jag tror det är som någon redan påpekade: Kvinnor oroar sig mer. Med eller utan anledning. Det syns ju i trafiken också.

Kvinnor oroar sig mer. Med eller utan anledning. Det syns ju i trafiken också.

Hundra procent biologiskt. Kvinnor måste vara mer alerta och uppmärksamma på sånt som hotar att skada flocken än vad vi måste vara, eftersom de har ansvar för hela flockens överlevnad, inte bara sin egen. Dyker det då upp hot såsom giftiga djur, eller djur som kan förstöra mat, filtar etc eller sprida smittsamma sjukdomar måste de såklart reagera genom att först varna resten av flocken och därefter få bort hotet.

En kvinna som är ouppmärksam eller blase och sitter lugnt tillbakalutad och med cool uppsyn betraktar den gulliga råttan eller musen utan att fatta vad den kan föra med sig, är en katastrof för hela flocken. Hon kommer inte att kunna skydda sina barn, och därmed är det större risk att barnen dör och inte kan föra sina coola och avslappnade gener vidare.

Därför överlever de kvinnor som är uppmärksamma, ligger steget före, ”sover med ena ögat öppet” och har koll åt alla håll. Och de för sina neurotiska/uppmärksamma/flockskyddande gener vidare till nästa generation.

Vi män behöver inte vara uppmärksamma på sånt på samma sätt. Vi har ju inte ansvar för att flockens mat ska vara intakt och fri från smittsamt musskit, eller att filtarna ska vara hela och skydda mot kyla. Sånt sköter ju (eller gjorde i alla fall under åtminstone 95% av vår historia) våra mammor, mostrar och systrar, och deras döttrar.

Därför är det inte lika vanligt att vi är rädda för spindlar, ormar, möss etc.
Bland män är det mycket vanligare att vara rädd för blod. Och det har ju också en biologisk orsak. Blödning är potentiellt farligt. Om kvinnor hade varit rädda för blod hade det ju inneburit stora problem då de hade varit rädda för sin egen mens, sina missfall och förlossningar, samt inte kunnat hantera att stoppa andra flockmedlemmars blödningar.