Men du... heder är mord. De hoppas jag väl att du ändå vet, vad hedersrelaterat brott är och innebörden av de. De innebär att de barnen hade inte överlevt. Och hade de det, så hade hälften suttit här inne och slängt rasistiska saker om dom, framförallt om de agerat enligt deras kultur. Då hade hälften av er önskat att de inte levde. Jävla dubbelmoral rent ut sagt... Heder har Sverige inget skydd emot, inget annat land heller. Då de är i familjesystem, inte enskilda individer.
De 2 barnen hade inte överlevt hur som, familjen är än idag hotade och förföljda. Sen nej barnamord är aldrig berättigat, men de ör inte heder heller.
De är däremot en förklaring att förstå varför hon gjorde de valet. De framkommer extremt tydligt i den boken som är skriven
Nej de handlar om att förstå. De är du som vägrar förstå faktiskt. De är inte jag som skriver statistiken, inte heller är de jag som hittar på polisen gärningsmannaprofiler eller hur utredningar bedrivs.
Men de är bra naivt och tro att pappan absolut inte skulle vara övervakad. Rättsmedicin har inte ens kommit än. Ingen dödsorsak är fastställd.... återkommande i liknande händelser så släpps den gripna personer för polisen behöver mer bevis. De är inte ovanligt
Men i detta tror jag de är mamman. Rätt säker, men man vaknar inte upp en dag som mamma och känner "nemen idag har vi lite och göra. Så jag tar livet av mitt barn och sig mig själv"
Riktigt så har de inte gått till
Citat:
Ursprungligen postat av
fredriktomte
Personen du just försvarar har pratat om mord på barn som enda utvägen för heder. Det ligger i mina ögon farligt nära att säga att barnamord i vissa lägen är berättigade.
Vidare, om du läser sammanställning i mitt ovanstående inlägg är det väldigt uppenbart att det inte handlar om att förstå i största allmänhet, utan om att överföra skuld från mamman, som vederbörande sympatiserar med och tycker synd om, till pappan, som vederbörande inte sympatiserar med (och inte heller verkar tycka synd om).
Se mitt svar till MrsGossip ovan. När man letar med ljus och lykta efter förmildrande omständigheter och sätt att överföra skuld från den som mördat till mördarens partner är man inte ute efter sanningen som sådan, men har ett annat syfte.
Vadå "enda utväg"? Och vadå man kan inte döma förrän man själv varit lika trängd? Du vet ju inte ens hur trängd hon var. Hon kanske bara var en psykopat som ville hämnas på sin man för att han skilde sig och var på väg att ta barnet ifrån henne? Men även om hon var trängd, så spelar det ingen roll. Man mördar inte sitt barn för det. Och det är någonting den överväldigande majoriteten människor fattar. Om du inte fattar det, utan tror att du kanske också skulle kunna få för dig att mörda dina barn om du blev trängd nog, så ska du låta bli att skaffa barn. Enkelt.
Och avslutningsvis, kanske att sonen haft ett liv med pappan om mamman låtit bli att mörda honom? Vadå kanske? Det är väl givet att det är precis det han hade haft. Ett liv utan henne, men det kanske inte var någon större förlust ändå.