Citat:
Hur står sig dina vibrationsfrekvenser mot de Babylonska ”halvmesyrerna” och Jesus ”palliativa” ord, tror du dina vibes kommer generera något större, vad har vi att se framemot genom dig ?
Det blir ju inte någon direkt kollektiv världsförändring givetvis, i meningen att om man själv uppnår exempelvis ett optimalt och balanserat tillstånd (som tenderar att kultiveras ju större självkännedom som erhålls) att alla andra skulle i samma ögonblick göra det och hela mänskligheten skulle transformeras.
Däremot, genom sin vardagliga interaktion med andra människor så blir de utsatta för ens kognitiva och emotionella tillstånd genom ens tanke och känslomässiga projicering, i form utav vibrationer och frekvenser som man projicerar exempelvis i hur och vad man säger, och det är en möjlighet att kultivera och sprida det individuella tillståndet kollektivt.
Det är till exempel inte annorlunda än om du skulle framföra dig själv argt, hatiskt eller fientligt när du samspelar med andra, och det sannolikt orsakar att de du samspelar med på grund utav du är i ett tillstånd som präglas utav ilska, hat och fientlig inställning, blir argt, hatiskt och fientligt inställt mot dig.
Sen anser jag att man bör sätta det i ett realistiskt perspektiv, där man helt enkelt frågar sig vilken del i det världsliga tillståndet kan jag, som individ, bidra med för att världens tillstånd skulle kunna bli balanserat? Och det är just ens egna tillstånd som blir det mest prominenta och värdefullaste bidraget till det världsliga tillståndet, samtidigt är det också det enda realistiska som man i konkret bemärkelse kan kontrollera som enskild individ.
Sen kan man givetvis engagera sig ytterligare och hjälpa andra med en medveten intention i det syftet, men för att ens kunna göra det framgångsrikt så måste det tillstånd som man avser att hjälpa andra att uppnå, först vara ett konkret tillstånd som man uppnått själv. Att lära andra balans, när man själv är obalanserad, kommer att resultera i ett obalanserat lärande. Det skulle vara som att man skulle lära ut till någon hur man kör en bil när man varken har kört bil eller inte kan köra bil själv.
Däremot, genom sin vardagliga interaktion med andra människor så blir de utsatta för ens kognitiva och emotionella tillstånd genom ens tanke och känslomässiga projicering, i form utav vibrationer och frekvenser som man projicerar exempelvis i hur och vad man säger, och det är en möjlighet att kultivera och sprida det individuella tillståndet kollektivt.
Det är till exempel inte annorlunda än om du skulle framföra dig själv argt, hatiskt eller fientligt när du samspelar med andra, och det sannolikt orsakar att de du samspelar med på grund utav du är i ett tillstånd som präglas utav ilska, hat och fientlig inställning, blir argt, hatiskt och fientligt inställt mot dig.
Sen anser jag att man bör sätta det i ett realistiskt perspektiv, där man helt enkelt frågar sig vilken del i det världsliga tillståndet kan jag, som individ, bidra med för att världens tillstånd skulle kunna bli balanserat? Och det är just ens egna tillstånd som blir det mest prominenta och värdefullaste bidraget till det världsliga tillståndet, samtidigt är det också det enda realistiska som man i konkret bemärkelse kan kontrollera som enskild individ.
Sen kan man givetvis engagera sig ytterligare och hjälpa andra med en medveten intention i det syftet, men för att ens kunna göra det framgångsrikt så måste det tillstånd som man avser att hjälpa andra att uppnå, först vara ett konkret tillstånd som man uppnått själv. Att lära andra balans, när man själv är obalanserad, kommer att resultera i ett obalanserat lärande. Det skulle vara som att man skulle lära ut till någon hur man kör en bil när man varken har kört bil eller inte kan köra bil själv.