Citat:
Ursprungligen postat av
sebastian_
Det ligger i tiden. Hollywoods wokerism har mer och mer riktat in sig på att förlöjliga män och lyfta upp kvinnor som smartare,dominanta och bättre de senaste par åren. Rasfrågan verkar ha tappat kraft av någon anledning.
Det är intressant hur Sverige,som egentligen inte har något med Hollywood att göra, är helt oförmögna att gå sin egna väg.
Ja. Visserligen får man erkänna att "löjliga män/pappor" har varit stående typer i underhållningskulturen under mycket lång tid, särskilt när barnpubliken blivit en lönsam målgrupp. Tidningen MAD
kommenterade fenomenet år 1961.

Barn tycker helt enkelt att det är roligt när fadersfigurer förödmjukas.
Men det här neurotiska förhållandet till historien har nog andra orsaker. De traditionella hjältegestalterna och deras äventyr får inte längre framstå som "förebildliga", antagligen därför att det anses alltför ensidigt manligt. Och något genuint intresse för historien som verklighet finns förstås inte, allt ter sig skapat och gestaltat av personer som hämtat all sin kunskap och erfarenhet från etermedia. Dock verkar det ju som om årets kalender ändå har en positiv fadersfigur (i den försvunna pappan) och en likaledes positiv bild av kärnfamiljen, så man får väl se vart det bär. Kanske är Gustav Vasas fånighet inte bara en buskismarkering mot "nationalism" utan kommer att leda till något slags karaktärsutveckling.
Citat:
Ursprungligen postat av
Riksreptilen
" Vår kritiker Ylva Nilsson tycker de tokroligt korkade vuxna får för stort utrymme men lyfter Gusten Wickbergs Clint och Simon J Bergers Bildsköne Bengtsson som kalenderns behållning."
Hm, Ylva Nilsson var väl SVT-kritikern som berömde Alex Schulmans lögnfest
Bränn alla mina brev med omdömet att "framför allt känns det väldigt sant".

Då kan man befara att kalendern springer iväg i populärfeministisk riktning efter Lucia.