Skvaller om Joakim "Jockiboi" Lundell (f.d. Berg)

Det är nog lite både ock.
Jag har varit familjehem o jag har vänner o bekanta som varit det.
Jag skulle säga att vi mött både dysfunktionella föräldrar, missbrukarföräldrar, våldsamma föräldrar.
Men vi har även mött barn med så grov problematik att de faktiskt varit farliga, redan i mycket ung ålder.

Jag skulle säga att det är svårt att säga innan man är i den situationen själv. Kan inte ens föreställa mig det.

Däremot så har alla kärleksfulla människor jag känner fått fina barn även om de så haft dubbla diagnoser. Därför undrar man hur den känslomässiga miljön är när det blir så här. Även om i princip alla föräldrar gör så gott de kan så är många likväl rätt dåliga föräldrar.

Vet du några fosterhems placerade som haft en bra och kärleksfull uppväxt i sin originalfamilj?

Har själv erfarenhet av att arbeta med barn som innan jag kom in i bilden var utagerande. De blev lugna nästan direkt av min närvaro för att min energi är varm och lugn och att jag har ett accepterande och förstående sätt de känner sig sedda och trygga med.
På ett år inte ett enda utbrott de dagar jag jobbade. Det kunde ibland synas tecken på att frustration byggdes upp men när jag var där så blev det aldrig något våld, inget gapande, och de var väldigt glada och som "ett annat barn" enligt personalen.

Det finns absolut ingenting som säger att barn med ADHD är utagerande. Det är inget som kommer automatiskt, det är ett resultat av omgivningen och deras närmaste relationer hemma och/eller i skolan. Så är det.
Har aldrig träffat ett barn som varit häftigt utagerande där det inte var antingen föräldrarnas eller skolans fel.
Har träffat massvis av barn med både autism och ADHD som varit artiga, lugna och vänliga.

När föräldrar skyller på diagnoser och försöker spela oskyldiga handlar det om narcissister som utsett syndabockar (vilket narcissister alltid gör).

Och då beror det alltid på föräldrarna.
*Tillägger, antingen direkt våld, psykiskt eller fysiskt, eller omsorgsbrist, flathet, inga gränser, inget engagemang osv.

Problemet är att Jocke själv har sagt att hans minnesbilder bekräftas i journalerna.

Det gör det ju. Hans sommarprat och hans tidigare dokumentärer har faktagranskats noga.
För det första har Bo Göran valt ut vissa dokument och inte alla, för det andra ljuger Bo Göran om att journalerna inte stöder Joakims berättelse, för det gör de.
De säger att han var ett övergivet barn från en skadlig hemmiljö, att han var rädd att hans mamma skulle ta livet av sig och sen rädd att hans familjehemsmamma skulle ta livet av sig.
Hur fan bekräftar inte bara dessa exempel att han övergivits av en störd mamma?

Övergivit honom? Styvmodern? Vad pratar du om?

Det gör de ju också delvis.

Det ska också sägas att journalerna inte motsäger Joakims minnesbilder.

Förutom det faktum att Lundell otaliga gånger uppgett att det i journalerna finns bevis för tortyr och vanvård som Lundell ska ha utsatts för av sin mamma.
Han blir även tillfrågad en extra gång i dokumentären om det verkligen finns bevis för tortyr och vanvård i journalerna. Han säger att det finns bevis för tortyr och vanvård i journalerna.
När dokumentärfilmaren går igenom dokumentationen finns inte de bevis Lundell påstått ska finnas.
Han har alltså ljugit om att det finns bevis i journalerna.
Nu, när han blivit påkommen med att ljuga, börjar han blanda bort korten och prata om att det är hans upplevelse, ett traumatiserat barns upplevelse, att allt inte skrivs ned i dokumentationen, man måste läsa mellan raderna osv.

Nu kanske du undrar "men det kanske finns andra journaler, det är kanske där bevisen Lundell pratar om finns?"
Var är de i sådana fall? Borde det inte ligga i Lundells intresse att gå ut med dessa, hittills okända journaler?

Menar att mamman övergivit honom.

Hur styrker det hela hans berättelse menar du? Till att börja med så stämmer ju inte årtalen i journalen med hans berättelse. Och att han påstår att ALLT finns nedskrivet i hans journaler, fast det uppenbarligen inte gör det.

Han har definitivt varit med om skit och haft en tuff uppväxt, men är det verkligen så galet som han påstår, tveksamt. Med all den ganska grova tortyren han berättar om så måste det väl finnas minsta fotobevis, på t.ex. nålhuggen. Utan att ha läst hans bok så antar jag att han har mer påståenden om fysisk misshandel?

Enligt mig är det ganska uppenbart att han har överdrivit sin historia å det grövsta. Det var ännu mer uppenbart när han hamnade i så grov försvarsställning och tillslut började anklaga bokförlaget när han inte hade några svar på riktiga journalistiska frågor. Och att han tjuter över att det är bortklippt när han bryter ihop.. parodi att det skulle vara någon form av bevis.