Citat:
Ursprungligen postat av
SyltaTarzan
Du verkar så otroligt klok och klarsynt!
Varför hörs inte såna som du oftare i media? Som kan ge nyanserande bilder av verkligheten.
Anledningen till det är att det blir för jobbigt för många. Man vill ha det enkelt. Svart eller vit. Fiende eller vän. Saker får inte ha nyanser eller vara komplext.
Men utifrån hur du uttrycker dig och sätter ord på saker hoppas jag att din röst kommer höras mer. Din röst behövs för att kunna göra skillnad i samhället.
Jag tänker tex på det här att du verkar ha bott i ett familjehem som inte var, det som folk tror ett familjehem är. Många tror att får ett barn bara komma ifrån sitt biologiska hem, så kommer allt lösa sig. Av sig själv tydligen?
Nu ska vi inte hamna off topic men orkar du så bör du försöka få din röst hörd i debatten.
Tack för fina ord, uppskattas! Jag är en av dem (likt dem flesta) som helst inte skriker ut min barndom, trauman och diagnoser och gör det till hela min personlighet, såsom jag upplever att allt fler gör efter att ha upptäckt hur mycket likes och uppmärksamhet man kan få i sociala medier av främlingar. Folk är helt besatta. Jag har delat det jag upplevt med min lilla nära krets, och älskar att diskutera och dela med mig av mina erfarenheter till dem som betyder någonting för mig.
Jag märker idag hur jag för första gången blir upprörd och inte klarar att scrolla förbi just det här temat, då det rör mig på en personligt plan. Så idag har jag krigat i kommentarsfält på både SVT och olika tiktok konton för att försöka visa att det finns en minoritet där ute som inte lyckats bli manipulerade, och som står upp för rättvisan.
Jag skulle aldrig i min vildaste fantasi, varken som privatperson eller offentlig, smutskasta varken min biologiska mamma som jag förövrigt inte har någon relation till, och som skadat mig mycket genom åren, heller inte min fosterfamilj. Det är för mig helt uppenbart att en människa som väljer att göra det har grova problem mentalt och total avsaknad av empati.
Om Joakims historier har minsta lilla sanning i sig så spelar det ingen roll för mig. Det här maktmissbruket och konstanta jagande på uppmärksamhet och hyllande måste få stopp någon gång. Skriv ett brev till din mamma istället, sätt dig ner med henne och ventilera och bearbeta.