Citat:
Ursprungligen postat av
zombie-nation
Man tror att 200 om året innan vaccin fick stelkramp. Skitsamma då tycker du för att de är så få, och färre kanske får sårskador nu. MEN att vi har vaccin beror ju på att sjukdomen är extremt allvarlig och att folk inte vill förlora sina barn till en sådan sjukdom. Offrar du 100 barn om året till att få en sådan plågsam sjukdom bara för att risken är liten?
Det är föga överraskande att vaccinkritik och konspirationsteoretiska diskurser tenderar att etablera en strategiskt förenklad verklighetsbild, där påståenden förs fram som bortser från att stelkramp i dag är en sällsynt sjukdom just till följd av långvariga och systematiska vaccinationsinsatser. I argumentet du replikerar föredömligt korrekt ignoreras även att obehandlad stelkrampsinfektion ofta har ett allvarligt, i många fall livshotande, förlopp.
Antivaccin-tänkandet utgör ett tydligt exempel på en klassisk post hoc-fälla inom konspirationsteoretiskt resonemang: frånvaron av sjukdom tolkas som ett indicium på att förebyggande åtgärder är överflödiga, snarare än som ett resultat av just dessa åtgärders effektivitet. Dessutom, i de relativt få fall som registreras rör det sig huvudsakligen om individer som är ovaccinerade eller otillräckligt vaccinerade, där avtagande immunitet – i synnerhet hos äldre populationer – utgör en central riskfaktor.
Kärnan i det vaccinkritiska resonemanget präglas därtill av en uttalad rädsla för påstådda biverkningar, trots att omfattande vetenskapliga studier inte ger stöd för dessa farhågor. I undersökningar som omfattar över en miljon individer har säkerhetsprofilen för aktuella vacciner genomgående visat sig vara gynnsam. En av de mer omfattande studierna, Jackson et al. (2009), identifierade exempelvis inte ett enda fall av allvarlig biverkning vid vaccination av drygt 430 000 personer, och även förekomsten av lokala reaktioner visade sig vara låg.
Trots detta framförs i vaccinkritiska sammanhang ofta påståenden om att vaccination är skadlig och till och med orsakar dödsfall, i det här fallet vid plötslig spädbarnsdöd. Slutsatsen vilar emellertid på ett typiskt antivaccin-resonemang, där tidsmässig samvariation felaktigt tolkas som ett kausalt samband.
Den vedertagna förklaringsmodellen är istället att vaccinationstillfället sammanfaller med den period i spädbarnets utveckling då den naturliga risken för plötslig spädbarnsdöd är som högst, vilket ger upphov till en skenbar, men vetenskapligt obelagd, koppling mellan vaccination och dödsfall. Detta mönster av felaktig kausal tolkning kan betraktas som ett genomgående kännetecken för antivaccin-retorik och har historiskt manifesterats i liknande argumentation, exempelvis i påståenden om samband mellan vaccination och autism, där diagnostiseringens ålder sammanfallit med tidpunkten för vissa vaccindoser.
Det föreligger naturligtvis inte heller några register som klassificerar och registrerar barn som så kallade ”antivaxx-barn”, och även det påståendet saknar verifierbar empirisk grund. Utsagan tjänar snarare till att skapa en skenbar legitimitet genom att ge intryck av observation eller statistik, trots att någon sådan inte existerar. Detta utgör ett återkommande retoriskt grepp inom vaccinkritik och konspiratorisk argumentation, där obestyrkta påståenden används för att upprätthålla en illusion av position även i avsaknad av sakligt underlag.
