Varför är män på flashback så satans gnälliga?

Jag tror många på flashback kan ställa sig bakom att klassiskt manliga drag är saker som:
- Ansvarstagande.
- Beslutsförmåga.
- Förmåga att ändra på sina liv när det behövs.

Trots det gnälls det och skylls på andra oavbrutet av män på flashback.

Det är inte mäns fel att de misslyckats i skolan.
Det är inte mäns fel att de misslyckas med att få en partner.
Det är inte mäns fel att jobben går till lönebidragsanställda.
Det är inte mäns fel att de inte kan ta föräldraledigt eller ta ett jämställt ansvar i hemmet.
Det är inte mäns fel att frun slutligen lämnar dem.
Det är inte mäns fel att de blir ensamma trots att de inte vårdat sina vänskaper.

Oftast skylla det på kvinnor, invandrare, staten, transpersoner osv. Dvs alla utom män är skyldiga till mäns nederlag. Känns det verkligen manligt att skylla ifrån sig som tredjeklassare på skolgården?

Invandrare och kvinnor är väl tveklöst de som gnäller mest.. invandrarmän har i 30års tid gnällt om rasism och ditten och datten var dag år efter år. Är det när vita män för fram legitim kritik som du blir sur?

Exvis ansvarstagande, det innebär enligt dig att ta hand om, föda ge västerländsk standard till oändliga mängder invaderande illegala vuxna män från 3e världen, medans jag försöker få sådana som dig att förstå jag har noll ansvar eller skyldigheter till dessa förutom att köra ut dem från mitt land.

Det är väl bara att man drar slutsatsen att klassiskt manliga drag är just det... klassiska.

Fast inte ens det gör du ju. Köra ut dem alltså.

Istället sitter du på flashback och gnäller på kvinnor och invandrare. Tack för att du väljer att vara ett belysande exempel på min tes.

Vi har ju tyvärr demokrati, där kvinnor som du och veka såssemän sätter stop för oss som vill stå upp för vårt land. Så allt jag kan göra mer än rösta gör jag redan, dvs slutade betala skatt för 5år sedan. Är det att gnälla enligt dig?

Har försökt vara sparsam med att gnälla, men har definitivt varit i det facket, dvs tyckt att allt är andras fel. De senaste åren har jag mer och mer börjat inse ansvaret för mitt eget liv och det som händer (eller inte händer) och det är en spännande resa, men bitvis väldig jobbigt att ha börjat slänga av sig den där offerkoftan, eftersom den suttit så bekvämt.

Förändring kräver oftast en väldig inre styrka och stark motivation att vilja förändra saker till det bättre, och idag när så många är passiva och bara glor på sina skärmar, kan det vara ännu svårare att ta sig i kragen, man kanske tänker "Vad är det för mening med att anstränga sig och kämpa, när man ändå kanske inte får ut något av det"? Historiskt har dock framgång byggt på att man inte gett upp, utan försöker igen och igen och igen, tills man lyckas. Men digitaliseringen har gjort människor passiva och lata, och därför är det numer färre människor med ett inre driv och verkliga ambitioner, vilket är en grogrund för de som redan hade tendenser att frånsäga sig ansvaret för det egna livet och varför det inte blev som man hade tänkt sig, att fortsätta göra det, och så blir det en ond cirkel, som många inte lyckas ta sig ur.

Justja. Veka såssemän kan man också skylla på. Glömde dem.

Hur vet du att det är män bakom profilerna?

Bra gjort!

Tror själva mängden? Tror inte så många kvinnor ids utge sig för att vara män.

Vad är manligt då? - Att inte bete sig som en kvinna eller blatteman? I så fall så är vi överns om det.

Mycket av dagens generation män har blivit uppväxta med att få allt serverat på silverfat (kvinnorna också) Minsta lilla motgång blir de kränkta och ledsna, skyller gärna på att det är någon annans fel. De har rätt De som klemade bort dem! Försvaret drogs ned till minimum och de fick inte möjlighet att ligga och frysa i -30 grader och äta ärtor med fläsk. Nu skall det vara specialkost, kaffe latte och hittepåköttbullar utan kött, gå ut och lär er stycka ett rådjur för hela djävulen!
Insekt i salladen, kränkt! Lurad på nätet, Kränkt! Snö o halka, Kränkt. Bussen kommer inte? Ta körkort för fan!

Nu gnällde jag visst hehe..