Var är alla illitterata svenskar?

Du kan spara dina semikolon och tankstreck. Fy fan jobbiga saker. Tankstrecket finns inte ens snabbt åtkomligt på tangentbordet.

Finns väldigt lite orsak att använda dessa i ett foruminlägg.

alt-bindestreck: – (endash)
shift-alt-bindestreck: — (emdash)

Vi använder inte emdash i svenskan.

Och alla kör inte mac.

Enligt Språkrådet är det grammatiskt korrekt att böja artikeln efter huvudordets genus. Visserligen visste jag inte det när jag skrev, men fel är det inte.

Ibland läser jag sådant som är helt obegripligt för mig, ofta på text-TV. Men då vill jag gärna tro att det är någon ofullkomlig robot som skrivit det.

Kanske är det tvärtom, och den begripliga texten är robotens verk?

Innan typ 2005, så var det en relativt liten den av befolkningen som kommunicerade i skrift över huvud taget. Nu har alla börjat göra det, vilket givetvis gör att du märker av dem, och deras usla språk.

Tänkte skriva att du kan fråga vilken svenskalärare som helst, så kan de berätta hur stor del av en skolklass som kan få ihop en fungerande mening. Men sedan kom jag på att dessa personer ofta ÄR lärarna år 2025.

Problemet beror nog på att många skriver från sina smarttelefoner. Min enhet (Android) föreslår helt vansinniga formuleringar på egen hand.

Om man inte är uppmärksam på att enheten själv ändrar ord och meningar, så blir resultatet ganska ofta helt uppåt väggarna.

Njaaa du. Det är en missuppfattning att den svenska staten – eller socialdemokratin – skulle ha föraktat klassisk bildning. Det som skedde under 1900-talet var inte ett avståndstagande, utan en demokratisering: kunskap och kultur skulle inte längre vara ett privilegium, utan en möjlighet för alla.

Folkbildningen, folkhögskolorna och biblioteken bar på en stark humanistisk idé – inte anti-intellektuell, utan anti-hierarkisk. När man i dag säger att “medelklassen aldrig förstått behovet av bildning” glömmer man att just denna klass växte ur tron på utbildning, reflektion och förnuft.

Och att svenska affärsmän inte “framstår som från den bildade världen” handlar mindre om brist och mer om stil: en medveten förskjutning från yttre elegans till funktion, från sken till substans.

Sverige förlorade inte bildningen, vi gjorde den folklig. Kanske mindre glänsande, men mer hederlig.

På mitt jobb har jag märkt att extremt många kunder inte ens kan skriva sitt namn korrekt, och då menar jag versal på första bokstaven i för- och efternamn. Kunderna är alltså myndiga. Det har hänt att jag har sett dem skriva, och det är så dålig svenska (även när det är svenskar som skriver in), att man måste använda sig av översättningsprogram från svenska till engelska, alternativt använda sig av AI, för att förstå vad de menar.

Språkliga regler är alltid flytande, och det där är ju den nyare, lite mer liberala versionen. En grammatisk praxis som går barfota och bakar bananbröd typ. Strikt grammatiskt gäller fortfarande "något slags". Men det är helt okej att skriva "någon slags" numera, eller även att variera genus efter huvudordet. Precis som det är ok att skriva "dej" och "mej" istället för "dig" och "mig".

Precis. Därför värdelöst att skriva längre texter på mobilen, många behärskar inte touchscreen. Skriver alltid längre texter på Laptopen. Vill sitta ner och vara koncentrerad på vad jag gör, samt ha stabila tangenter.

SAP föraktade inte alls bildning. De ville bilda arbetarklassen att kunna ny teknik på jobbet och läsa arbetarförfattare vid kvällslampans sken.

Däremot såg SAP klassisk bildning som överklassens onödiga snobberi och som dess klassmarkör.

Svenskarna behövde inte läsa Odyssén eller veta vad grekiska gudagestalter hette och vilka egenskaper dessa representerade.

Och så är det än idag. Svenska affärsmän och affärskvinnor blir vid middagen ställda och svarslösa när deras affärskontakter från Tyskland eller USA relaterar till och gör fyndiga liknelser till nutiden med sådant ur den klassiska västerländska bildningen.

Du säger att det är hederligare. Ja, det matchar ju om inte annat när svenskar som arbetade utomlands på 70-talet gick på middag i träskor och islandströja. Ärligare, inga borgerliga later.

Men du argumenterar så övertygande för en bred Folkets Bildning. Som en bildad socialdemokrat ännu gjorde tidigt sextiotal. Innan ännu kronprins Olof hade moderniserat Rörelsen till radikala idéer om Internationell Solidaritet och Antikolonial Kamp. Då hamnade till och med de dittills så framlyfta arbetarförfattarna i bakvattnet och nya Röda Ledstjärnor lyftes i den svenska kulturen.