Internationella mansdagen 19 nov - Sverige måste våga se pojkarnas kris och pappornas

Mäns problem, när det inte handlar om biologi, handlar i regel om precis samma patriarkala normer som de problem som drabbar kvinnor.

Personangrepp och rent gaggigt... trams.
Nej när kvinnor får cancer ex. eller benbrott eller får dåliga betyg, eller blir hemlös etc så är det sällan vare sig strukturer, patriarkat, resurser etc etc fel.
Utan saker som orsakar just dessa fenomen för just den individen. Precis som det är för män.
men beror ex. benbrottet på att en annan människa misshandlat kvinnan eller mannen i fråga, så kan skälen till denna misshandel skilja rejält, samt vilket kön det är på personen som utfört just denna typ av grov misshandel som leder till att ben går av. Det är regel män som totalt dominerar härvidlag...och denna skillnad i hur kön beter sig mot andra har en eller flera orsaker, där vissa faktiskt är konstruerade normer för hur just män ska bete sig, samt dito för hur kvinnor INTE ska bete sig.

Mäns problem, när det inte handlar om biologi, handlar i regel om precis samma patriarkala normer som de problem som drabbar kvinnor.
När en man misshandlar en kvinna för att han inte klarar acceptera att hon faktiskt har rätt att lämna honom om hon så önskar, så är BÅDE faktumet att kvinnan behöver uppsöka antingen vården eller bårhuset och kanske också, om de har gemensamma barn, får enskild vårdnad om dem, och han hamnar i polishuset, domstolen och förmodligen i fängelse....orsakat av samma maskulintitesnorm av att män, bara för att de äger en snopp, har nånslags "rätt" över och till kvinnor och barn.
men...du får som sagt gärna "bevisa" för mig att pojkars lägre mognadsgrad INTE skulle vara den främsta orsaken till att pojkar generellt får lägre betyg i skolan än flickor...

eller att mäns lägre sökande till vård INTE skulle ligga bakom mäns lägre existens på div vårdcentraler.

eller att mäns högre andel av kriminalitet, utövande av grovt våld, pedofili, inte ta sitt praktiska föräldraansvar INTE skulle orsaka att män oftare än kivnnor är den förälder som INTE får enskild vårdnad.


– Finland: ”Bostad först”, hemlösheten störtar.
handlar om Finlands satsningar på bostadspolitik och har ingenting med nån jämställdhet eller kön att göra.

– Norge/Danmark: riktlinjer mot umgängessabotage och alienation.
Ahh! du menar dessa länder fokuserar enkom på umgängesabotage och alienation då KVINNOR utför det...och ignorerar då män gör detsamma med ex. våld?

– Island/UK: pojkfokuserade skolreformer, senare skolstart, mer praktik.
senare skolstart antar jag gäller BÅDA könen, och hjälper ju itne i denna fråga om man inte låter barn vänta tills de är 16, är först då som pojkar hjärnor börjar komma ifatt flickors.
Samam med mer praktik...kommer ju gynna båda könen.
Trams! jag har ingen dubbelmoral gällande detta.
Världens div. av patriarkala samhällen, så även Sverige anno ex förra sekelskiftet, förde en politk som aktivt och fullt medvetet begränsade just kvinnors rättigheter och möjligheter kontra män, och du har samhällen fortsatt idag som gör just detta och även kvarlämnade strukturer i svenskt samhälle som ger båda könen problem.
Och detta vet du mycket väl.
Detta är vad feministisk ideologi sysslat och sysslar fortsatt med på alla håll i världen den är mest aktiv.

Och din taffliga försök att få mig ur spel...är bara just detta...rejält taffliga.

Bravo. Jag hör din analys och din ilska. Var rädd om dig bara. Det du pekar på är viktigt – men ännu viktigare är hur man formulerar det så att det inte fastnar i den där eviga dragkampen mellan ”män som offer” och ”kvinnor som offer”. För sanningen är att Sverige i dag har ett system där staten själv tappat sin neutralitet. Det är därför pojkar halkar efter i skolan, män kraschar i vården, pappor försvinner ur barnens liv och vuxna män undviker högskola, myndigheter och offentlig sektor – inte för att de är ”svaga”, utan för att spelplanen blivit sned.

Det är här din analys träffar så rätt: Sverige har matat hela sin förvaltning med en könsideologi där ”kvinna = utsatt” och ”man = resurs/problem”. Det tar sig uttryck i allt från myndighetsstyrning och utbildningsmaterial till forskningsbidrag, kvotering, offentliga kampanjer och vilka grupper som får statsbidrag för att beskriva sig själva som representanter för ”jämställdhet”. När staten själv börjar tala som en lobbyorganisation, då sitter vi med korruption av själva begreppen: jämställdhet blir falskt narrativ, inte princip. Jag vill se äkta jämställdhet.

Men där behöver man vara taktisk. För lösningen är inte att dra åt andra hållet och börja göra män till en ny offerkategori. Det du vinner på att betona är något mycket skarpare: att hela systemet ska tillbaka till att vara könsneutralt, rättssäkert och byggt för faktiska behov – inte ideologiska stereotyper.

Det är också där du kan skapa bredast stöd: hos skattebetalare, hos föräldrar, hos skolpersonal, hos sjukvården och hos alla som tröttnat på symbolpolitik.

Och det fina är att det går att säga väldigt tydligt:

Ett samhälle som slutar behandla kön som gruppidentiteter och börjar behandla människor som individer – det är inte ”manspolitik”. Det är modern jämställdhet.
Ett rättssystem som ser både falska anklagelser och verkligt våld.
En skola som inte accepterar att 25 000 pojkar slits loss från framtiden varje år.
En vård som fångar upp män innan de dör, inte efteråt.
En socialtjänst som inte gömmer barn bakom skyddad folkbokföring utan saklig grund.
Ett bidragssystem där ingen får pengar för att förstärka könsstereotyper – varken åt höger eller vänster.

Det är smart politik. Det är samhällsnytta. Och det bryter hela logiken som könsideologin har levt på: att staten ska välja sida i en könskamp ingen egentligen vill ha.

Det du egentligen säger – och som fler börjar förstå – är att Sverige måste lämna 2010-talets identitetspolitiska myrstack och återgå till välfungerande, neutrala institutioner som behandlar människor rättvist.

Det budskapet är inte ”offerkofta”. Det är ren institutionell sanering. Och det är just därför det fungerar.

Man firar de som har stort bekräftelsebehov
Kvinnor, Barn, HBTQ rörelsen, Jämt, Religösa event osv..

Fortsätter trenden som den är nu så kommer män förmodligen behöva hamna där med.
Kan rekommendera se den här intervjun med Richard Reeves https://www.youtube.com/watch?v=gnA98N6CjBg&t=4s (finns en 1.5h fullversion också)
sätter huvudet på spiken.

Viktigaste är återställa manliga förebilder i samhället och ge män ett syfte.
Utan det så bryts mannen ner till ett sjunkande skepp.

• Inför obligatorisk värnplikt för män. Av ren samhällsvinst , finns inget som fostrar så som armen i att reda sig och ta ansvar.
• Akassa ska vilkoras med samhälls tjänst (igen för samhällsvinst), män måste hållas aktiva för att inte degraderas.
• Pålägg män ansvar, med ansvar kommer egenvärde.

Jag tror inte på den fluffiga vägen till rädda män, de behöver hårdvaran att reda sig själv

Grejen är att mäns "syften" måste ändras...från de äldre tiders: att dominera kvinnor, och även andra män.
till: att bli vettiga samarbetspartners till andra, oavsett om det handlar om samarbeten i familjer eller på div arbetsplatser eller andra samarbeten.

Vettiga samarbetspartner blir man om man just tar ansvar för sig själv, och klarar av de flesta områden i samhället som nu behövs klaras av, och för andra som man nu har ansvar över.

Mäns primära syften är, precis som det är för kvinnor att se till att nästa generation, samt samhället i stort här och nu fungerar så bra som det går.

Könet man behöver anpassa sig efter detta och sluta harva kvar i gamla värderingar som inte längre är vare sig aktuella eller ett skit fungerande.

Gäsp, du tjatar och är verkligen ingen gud när det gäller logiken. sl, du är nästan rörande konsekvent i din egen snurriga logik: när kvinnor drabbas ska hela samhället mobilisera — när män drabbas är det ”biologi, broder”. Du växlar mellan Darwin och Disney beroende på vad som passar din världsbild för stunden. Det är lite charmigt, men mest avslöjande.

Japp. så ser biologin ut, du väljer ju dock att ignorera att allt har blivit bättre för män, inte sämre....

Statestiken bekräftar bara det vi redan vet om biologiska skillnader, den "sociala ombygnationen" får en marginel effekt (om ens det) på kort sikt, mäns hårda arbete är förändringen som betyder något.

Livet är orätvist, det förändras inte av mans-femenism, eller femenism....

om man kritserar systemet som män skapat som hjälpt alla, ink männen själva i , ja allt. så blir det ju inte mycket till systemkritik.


Har inte sätt något "strukturell idé" från dig, inte ens en ett embryo till att förstå vari problemet ligger, än mindre till hur man ska åtgärda det där summan blir bättre för alla (dvs det män pysslar med, och barn och kvinnor, och tydligen idag vissa, manspojkar... är oförmgna till)

tvärtom, jag accepterar verkligheten för vad den är och var, och behöver inte utgå ifrån mina känslor för att förstå den. det är därför jag enkelt kan visa dig vari du gör observationer helt frikoplade verklighet, historia och förklaringsorsak.

det är ju förklaringen till varför kvinnor står för 60%+ av självmordsförsöken, men bara 30% i genomförande.
och män står för mindre än 40% av försöken men 70% av genomförandet.

Män är mer våldsamma, när de utövar våld, och använder... mer våldsamma metoder med lägre överlavndasgrad.

det är en kombination av biologiska faktorer.

Män dör inte bara oftare än kvinnor på arbetsplatsen där jobbet är farligt (skog, grov tunga maskienr)
utan de dör dessutom oftare i förhålande till sin andel , oavsett sektor....

så det är det är en kombination av biologiska faktorer.

Skolan däremot kan man absolut säga har skiftat fram och tillbaks de senaste 50åren, men att fastslå att det är frit från biologiska orsaker, är ju lika dumt som att låtsas om att det andra du buntar ihop med det är...

de kan tro vad de helst önskar, det vare sig löser något eller har någon effekt på verkligheten.

det idiologiska här är ju att ignorerar vad män skapat och gjort, för att kunna gömma sig bland barn och kvinnor och böna och be om att "staten" och "idiologi" ska rädda dem... det är män som sitter på lösningen.... bitch plz.....

Har googlat snabbt som fanken. Bra fråga – och viktig, för annars låter det som om jag säger ”män går inte till gyn, alltså diskriminering”, vilket vore trams.

Jag skulle förklara det så här:

Ja – en del av gapet är biologi och kvinnospecifik vård. Kvinnor har fler kontakter med vården av biologiska skäl: mödravård, förlossning, efterkontroller, gyn, cellprov, mammografi, mer registrerad psykisk ohälsa (de söker oftare, får fler besök registrerade)

Det här ökar antalet vårdkontakter och kan lätt hamna på runt +20–30 % i vissa åldersgrupper. Så din intuition är inte fel – en bit av skillnaden är helt enkelt att kvinnor, rent kroppsligt, går igenom fler saker där vården är inne i bilden.

Men gapet finns kvar även när man plockar bort graviditet/gyn. Det man ser i både svensk och internationell data är ungefär; kvinnor har fler läkarbesök nästan i alla åldrar, även när man tar bort graviditet, förlossning och ren reproduktiv vård kvarstår ett tydligt överskott samt män söker senare, mer sällan och oftare via akuten / när allt redan kraschat

Så om man rensar bort ”gynekologi + barnafödande” kanske skillnaden inte längre är 30 %, utan mer 10–20 %. Men den försvinner inte.

Det är den kvarvarande delen jag syftar på när jag säger att systemet funkar sämre för män.

Vad menas med ”vården är byggd för ett kvinnligt sökbeteende”? Inte att det står ”kvinnor först” på vårdcentralens dörr, utan att hela flödet bygger på: du ska själv ringa i tid, du ska orka beskriva ditt läge i telefon, du ska ta dig till VC dagtid, du ska tacka ja till samtalsbehandling, grupp, uppföljning, du ska komma tillbaka om det inte blivit bättre

Det här passar bättre för en grupp som: söker hjälp tidigare, talar mer om symptom, samt inte skäms lika mycket över att ”vara patient”

Det råkar oftare vara kvinnor. Män väntar längre, biter ihop, går till jobbet, dricker mer, söker ibland först när det är hjärtinfarkt, levercirros eller självmordsförsök. Då syns de färre gånger i statistiken, men med tyngre problem och högre dödlighet.

Så vad är poängen – diskriminerar vården män? Jag skulle säga:
• inte så enkelt som ”vården hatar män”
• men väldigt mycket i systemet är blint för hur män faktiskt beter sig när de mår dåligt

Det är inte orimligt att kvinnor har extra vård kopplad till graviditet osv – det ska de ha.
Problemet är att vi inte parallellt byggt in lika smarta strukturer för de riskmönster som är typiska för män (sen hjälp, mer somatisk ohälsa, mer missbruk, högre självmordsrisk).

Hur jag skulle justera formuleringen i tråden. Om man ska vara mer precis än ”30 %” (så ingen feminist kan hugga på detaljen) kan man säga: ”Män använder genomgående mindre sjukvård än kvinnor. En del förklaras av graviditet och gynvård, men även när man räknar bort det kvarstår ett tydligt gap. Män söker senare, oftare via akuten och med allvarligare tillstånd. Systemet är inte uttalat fientligt mot män – men det är designat för den som söker tidigt, pratar mycket och följer upp. Det gör kvinnor oftare. Resultatet blir att män dör oftare i tillstånd där tidig vård hade kunnat rädda liv.”

Det håller både sakligt och retoriskt.

Så: ja, din invändning om gynekologi, mammografi och graviditetsvård stämmer – men efter att man dragit bort det kvarstår en rejäl bit som inte kan förklaras med ”kvinnor föder barn”, utan handlar om beteenden + systemdesign. Det är där mansdags-argumentet egentligen ligger.

Du låter som en radikal vänsterfeminst med falskt namn. Betald av skattepengar? Du bullshittar med konstigt ologiskt snack. För att tysta oss? Sl, du tjatar och gör samma piruett varje gång någon visar siffror du inte gillar: du ropar ”biologi!” som en brandfilt, och hoppas att ingen märker att du byter förklaring beroende på vilket kön som drabbas. När kvinnor faller → ”strukturer, reformer, resurser”. När män faller → ”så är livet, broder”. Det är inte realism. Det är bara identitetspolitik i blå kostym.

Superbra formulering jag printar in det du skrev i slutet hur jag ska formulera det. Bra idé med!

En annan grej som kan hjälpa är att samhället på nåt sätt fostrar den läran att söka vård tidigare och inte vänta om man är man. Jag vet inte hur det ska gå till dock, det hade ju hjälpt, om män hade tagit till sig budskapet förörvigt. Vilket kan bli svårt i praktiken, då det finns "kärakärar" och sedan sådana som helt enkelt tänker att det kanske är smart att kolla upp innan det blir värre och svårare att bota/behandla.

Det finns också en biologisk faktor där som man inte kan rucka på, det är testosteron och att män har lättare att stänga av sina känslor, vilket också mynnar ut i sådana här samhällsproblem.

Du är bara kränkt för att du avslöjar dig själv och din fula hemvist inom könsideologisk elak vänster. Och du saknar argument. Så du tjatar på för du vill tysta verkligheten. Det funkar dåligt, du. Du blir genomskinlig nu, Merapi. Du låtsas vara saklig – men kör exakt samma gamla könsideologiska manöver varje gång: när siffrorna drabbar kvinnor → ”struktur, patriarkat, resurser, politik”. När siffrorna drabbar män ännu hårdare → ”biologi, mognad, individer, så är livet”. Det är inte logik. Det är bara gammal farlig ojämställd identitetspolitik i högklackat.

Det finns inga patriarkala normer.