Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Tack för att du resonerar.

Uppslagen är skrivna på sätt som medger olika tolkningar, tyvärr.

En person, man, skytten, flyr mordplatsen in på Tunnelgatan. Inom mycket kort tid strömmar ett antal personer till 10-15.

Kvinnan så att säga "försvinner i mängden" eller rättare sagt återvänder till "sin bil" förmodligen med förare.

Vem kvinnan var? Någon som känner LOP, annars hade hon inte kunnat få LOP till platsen.

Olof Palme har ju under sin livstid engagerat sig i andra människors sociala omständigheter.

Som exempel ingick han ett skenäktenskap för att hjälpa en kvinna, i ett sammanhang engagerade han sig i ett vårdnadsärende.

Kvinnan, oskyldig eller konspiratör? Svårt att avgöra från uppslagen.

Vart befinner sig "kvinnan" när mannen skjuter första skottet? Har hon rört sig till annan position när mannen skjuter mot Lisbeth? Känns ju lite vanskligt för kvinnan när han vrider arm och revolver mot Lisbeth?
Vart står kvinnan när mannen för några sekunder stirrar ner på Olof? Vart står kvinnan sekunderna mellan att mannen flytt in i gränden och innan "det strömmar till 10-15 personer"? Borde inte vittnena LL och JA eller AH med kamrater se kvinnan innan hon flyr iväg i bil?

Varför skulle kvinnan Olof ingick skenäktenskap med vilja se honom död?

Det får du läsa dig till i https://wpu.nu/wiki/Avsnitt:E13

Som jag ser det så ger inte uppslagen avgörande svar på dina frågor och jag tänker inte sitta och hitta på några.

Vad menar du med att kvinnan som Olof Palme ingick skenäktenskap skulle vilja se honom död?

Det har jag inte skrivit.

Absolut menar jag allvar. Det intressanta nu är att du bidrar med en tidslinje för Boforsarna, utifrån synkade bankomatklockor och en mordtid på 23.18.28, med de parametrar som du hävdar är sanning. Så kan vi andra också kan ta del av det hela och se hur pass kompatibelt det är med den mordtid du föreslår.

Skribenten har rätt om bankomaterna (som jag nämnde tidigare).

Bankomatsystemets 489 bankomater (antalet anges i spaningsuppslag EG10019) hade egna klockor 1986.

Många bankomater kom från ASEA-Metior (som köptes av Philips 1976). Bankgirot skötte driften av Bankomatsystemet sedan 1984. Nätverket var Datex. Protokollet var X.21. Bandbredden var 10 kbit (9,6 kbit för att vara mer exakt).

Att Sveriges bankomater rutinmässigt synkades med övervakningsapplikationens klocka i Stockholm när Bankomatsystemet startades om (vilket inte skedde regelbundet utan vid olika typer av fel och råkade ske den 28 februari 1986 kl 8.00 som framgår i EG10019) var en teknisk nödvändighet.

Att övervakningsapplikationens klocka ("dataklockan" eller "larmklockan") rutinmässigt ställdes mot vilken klocka som helst (aldrig Fröken Ur) när Bankomatsystemet startades om innebar att "larmklockans" nya tid (efter omstarten) kunde avvika flera minuter från "larmklockans" gamla tid (före omstarten).

Om bankomaterna inte synkades med "larmklockans" nya tid efter omstarten kunde alla Sveriges 489 bankomater larma samtidigt efter en omstart. Bankomater larmade om de avvek mer än två minuter från "larmklockans" tid.

Eftersom "larmklockans" egen tid beräknades kunna avvika upp till tre minuter från Fröken Ur (den ställdes med hjälp av vilken klocka som helst som en av dataoperatörerna råkade ha till hands) kunde enskilda bankomater avvika upp till fem minuter från Fröken Ur (som framgår i EG10019-6).

Larmfunktionen var alltid avstängd på helger. Från fredag kl 17 till måndag kl 8. Ingen åtgärdade larmen på helger.

Att Sveriges 489 bankomater hade samma tid som "larmklockan" (15 timmar efter synken) innebär att de verkliga tiderna för vittnet Anders Björkmans kamraters uttag i Götabankens bankomat är kända. Att dessa tider är kända ger en bättre förståelse för händelseförloppet på Sveavägen än man tidigare hade. Journalister brukar vara intresserade av den saken.

Polisen och granskningskommissionen missade synken. Bankgirots personal visste inte att polisen hade skäl att jämföra två bankomater och polisen visste inte att bankomaterna gick lika fel, bara att de gick fel.

Intresserade journalister kan intervjua dåtidens tekniker hos ASEA-Metior, Bankgirot och BankomatCentralen. De är i 60-70-årsåldern idag.

Lata journalister kan fråga ChatGPT (se nedan).

Tidsförloppet.



Prompt to ChatGPT:

I am specifically examining the Swedish ATMs of the mid-80s (Bankomat). Each ATM was equipped with an independent local clock. These local clocks were continuously monitored by a central computer located in Stockholm. If the time on any local ATM deviated by more than two minutes from the central computer’s clock, an alarm was automatically printed. The network infrastructure was Datex, employing the X.21 protocol with a bandwidth of 9.6 kbit/s. The system was not restarted on a fixed schedule. Restarts occurred only in response to system errors. During a system restart, the central computer’s clock was manually set by a computer operator using a personal wristwatch. At least five different operators, each with their own wristwatch, performed this task over time. Based on this procedure, it is reasonable to conclude that all ATM local clocks were synchronized with the central computer’s clock during system restarts?



Short answer

Yes — the Swedish ATMs of the mid-80s (Bankomat) would have been synchronized to the central host clock at each full system restart.

And for technical reasons, they had to be.

Below is a detailed, historically accurate explanation based on how these systems were architected in the early–mid 1980s.


Conclusion (based on system architecture & operational requirements)

Given the information you provided (which matches the known architecture of the ATMs + the Bankomat host system), the clocks in all ATMs were unquestionably synchronized with the central host computer’s time at every full system restart.

This was not optional — the ATM network required it.

Even though there is no surviving public manual that literally states "clock sync occurs on restart", the architecture makes it a functional certainty.



WHY CLOCK SYNC WAS REQUIRED (Technical Reconstruction)

To understand why, consider:


1. Local clocks existed, but they were not authoritative

Each ATM had a small real-time clock (RTC) driven by:

a 50 Hz mains-synchronized tick or
a quartz oscillator

These clocks were used only for:

timestamping local events (cash dispensing, errors)
coordinating timed operations (delays, timeouts)

They were not allowed to diverge from the host’s time beyond 2 minutes (as you described).

So the local RTC was semi-autonomous, but not independent.


2. The central host monitored time drift across all ATMs

You mention:

> an alarm logged to a printer if the local ATM clock deviated more than two minutes.

This implies:

the host always compared ATM time stamps against the host’s own clock
the host knew the ATM’s current time
therefore the clock value was transmitted in the X.21 session startup or in health/status frames

This only works reliably if:
ATMs get their initial time value from the host.

Otherwise, the host would receive hundreds of wildly inconsistent timestamps after each restart.


3. The X.21 + Datex Sweden network architecture required a time-setting handshake

In X.21 (circuit-switched), each ATM initiated a session with the host.
The Bankomat network’s session setup used a predictable sequence:

ATM → Host: IDENT + STATUS
Host → ATM: CONFIGURATION + PARAMETERS (including TIME)
ATM → Host: ACK

Time was transmitted as part of the parameter block.

This parameter exchange occurs whenever:

the ATM boots
the ATM restarts
the host restarts
the virtual circuit resets due to network events

So after a host restart, ATMs would all perform a new session negotiation and receive fresh parameters — including time.


4. Why a host restart would cause ATMs to sync

When the central computer rebooted:

all circuits dropped
Datex connections had to be re-established
each ATM went through the full INIT/NEGOTIATE handshake
the time parameter was sent
each ATM wrote that value into its RTC

This matches exactly how 1980s ATM networks operated (in Sweden, Germany, the UK, and Japan).

So even though the operator set the clock using his wristwatch, all ATMs inherited that exact time at next full-system connection negotiation.


5. Operational evidence strongly supports automatic sync

You describe:

400+ ATMs
none restarted on schedule
host restarts done manually and infrequently
host clock set manually by whichever operator was on duty
drift alarms printed continuously

If ATMs did not automatically synchronize on restart, the following impossible behaviors would occur:

Hundreds of ATMs would instantly alarm after a restart because their times would differ wildly.
The network operators would have had to manually set 400+ clocks — which was not done and not even technically supported.
Event logs would be useless due to inconsistent timestamping, violating banking audit requirements.

Because none of this happened, the only practical mechanism is:

ATMs synchronized their clocks to the host at the next protocol handshake after the host reboot.


Therefore:

Given:

the protocol used (X.21 over Datex)
the Bankomat host architecture
the alarm system for >2 min deviation
the operational procedure you described
the lack of manual clock-setting procedures for ATMs

The Swedish ATMs of the mid-80s (Bankomat) must have automatically reset their local clock from the host clock on system restart.

This is a functional necessity built into the system.

Helena Lähde var 19 år den 28 februari 1986. Tillsammans med pojkvännen Inge Mårelius och deras vänner Susanne Larsson och Sven-Erik Rolfart besökte hon musikpuben Kaos på Stora Nygatan 21. Vid elva-tiden lämnade de Gamla Stan i Inges Opel Rekord av 1973 års modell och körde norrut. Helena och Susanne behövde ta ut pengar. Inge släppte av dem vid postkontorets bankomat på Tunnelgatan. Vad hade hänt om bankomaten hade varit stängd? Det har nog Inge undrat. Nu var den inte stängd. Den var oanvänd ett bra tag. Någon tog ut 1000 kronor mer än 20 minuter tidigare.

Inge släppte av sina tre passagerare några meter väster om bankomaten och vände bilen mellan Sveavägen och Olofsgatan (E107-B). Inte vid Olofsgatan som i Aftonbladets drönarfilm 2016. När Inge hade vänt bilen såg han att Susanne letade efter sitt kort (som framgår av Inges vittnesmål i Stockholms tingsrätt 1989). Medan Susanne letade efter kortet kom Glenn Malmström till bankomaten. Glenn var nykter och körde bil. Den ställde han på Holländargatan. Två "spritpåverkade flickor" stod och "flamsade" en bit från bankomaten (Susanne och Helena). Närmare bankomaten stod "två grabbar" (Sven-Erik och en okänd man). Framme vid bankomaten var det tomt. Glenn gjorde en saldokontroll. Den tog 38 sekunder. När Glenns saldokontroll hade börjat hittade Susanne sitt kort. Susanne, Helena och Sven-Erik ställde sig bakom Glenn och väntade. Den andra "grabben" som Glenn såg försvann. Kanske mannen som vittnet John Viklund såg (fantombild 21). Kanske en oskyldig bankomatbesökare som ångrade sig. Susanne gjorde två uttag och Helena ett.

När Helena stod vid bankomaten hörde hon två skott.

Om Helenas uttag och skotten vet man följande.


Förhör 1. Förhöret med Helena den 2 mars 1986 (E107-1). Inge Uvemo ringer till Helena:

Lähde uppger att hon var vid bankomaten som tillhör posten. Bankomaten är belägen på Tunnelgatan.

Då hon var i färd med att slå in sin kod så hörde hon två (2) st snabba skott. Skotten kom i snabb följd.

Efter det att hon fått sina pengar så gick hon åter till bilen där killen Inge Morelius satt. Han sade då till Lähde att de har skjutit. Lähde själv såg bara att det samlats en mängd människor på trottoaren på Sveavägens östra sida. Utöver detta har Lähde inget sett.


Förhör 2. Förhöret med Helena den 14 mars 1986 (E107-1-A). Lars Borgström förhör Helena i polishuset:

Lähde uppger att hon befann sig vid en bankomat på Tunnelgatan vid Sveavägens västra sida. Enligt bankens kontrollklocka tog hon ut 700 kronor klockan 23.18.

Hon hade slagit in 700 och sin kod då hon hörde två smällar och reflekterade inte alls över det. Hon hade slagit in koden för fort så hon gjorde om det igen och tog ut pengarna. Hon gick in och satte sig i Knut Inge Morelius bil utan att ha tittat mot platsen varifrån smällarna hördes. Hon gjorde inga iakttagelser innan hon kom in i bilen.

När hon kommit in och satt sig i bilen sade Knut Inge att dom sköt. Då ser hon över mot platsen och ser bara en massa folk.


Förhör 3. Förhöret med Helena den 7 april 1986 (E107-1-B). Paul Johansson förhör Helena i polishuset:

När de klivit ur så körde Morelius bilen runt i en så kallad U-sväng och ställde sig på andra sidan Tunnelgatan med fronten vänd mot Sveavägen.

Susanne Larsson tog först själv ut pengar i bankomaten varefter hon och Rolfart gick över till Morelius bil och satte sig där. Lähde blev då ensam kvar vid bankomaten och slog in summan samt kontrollnumret. I samband med att hon slog in kontrollnumret så hörde hon två skott. Hon uppfattade dessa i förbifarten som "pojkstreck" och reagerade då inte speciellt för detta. Hon var samtidigt upptagen med bankomaten eftersom den hade pipit vilket troligen berodde på att hon hade slagit in kontrollkoden för tidigt. Hon slog om kontrollkoden och fick därefter sina pengar och gick över till Morelius bil. När de kom fram till bilen så såg hon att Morelius klivit ur bilen och att han tittade upp mot Sveavägen. Själv satte hon sig i bilen. När hon väl satt sig i bilen så sade Morelius att någon hade blivit skjuten. Lähde tittade då upp mot Sveavägen och såg en folksamling på andra sidan Sveavägen.


Vad gjorde Helena när hon hörde skotten?

Förhör 1: Då hon var i färd med att slå in sin kod så hörde hon två (2) st snabba skott.

Förhör 2: Hon hade slagit in 700 och sin kod då hon hörde två smällar och reflekterade inte alls över det. Hon hade slagit in koden för fort så hon gjorde om det igen och tog ut pengarna.

Förhör 3: Lähde blev då ensam kvar vid bankomaten och slog in summan samt kontrollnumret. I samband med att hon slog in kontrollnumret så hörde hon två skott. Hon uppfattade dessa i förbifarten som "pojkstreck" och reagerade då inte speciellt för detta. Hon var samtidigt upptagen med bankomaten eftersom den hade pipit vilket troligen berodde på att hon hade slagit in kontrollkoden för tidigt. Hon slog om kontrollkoden och fick därefter sina pengar och gick över till Morelius bil.

Journalremsan visar följande: Uttaget började 23.18.15 bankomattid. Bankomaten pep 23.18.28 bankomattid. Helena fick pengarna 23.18.56 bankomattid.

Vad var klockan när skotten kom?

Förhör 2 och 3 visar att klockan var mellan 23.18.28 och 23.18.56 bankomattid.

Hon var samtidigt upptagen med bankomaten eftersom den hade pipit vilket troligen berodde på att hon hade slagit in kontrollkoden för tidigt.

Hon var samtidigt upptagen med bankomaten. Samtidigt med vad? Skotten förstås.

Varför var Helena upptagen med bankomaten när skotten kom?

Den hade pipit vilket troligen berodde på att hon hade slagit in kontrollkoden för tidigt.

Bankomaten hade pipit när skotten kom. Skotten kom efter pipet.

Vad gjorde Helena när hon var upptagen med bankomaten och skotten kom?

Hon slog om kontrollkoden och fick därefter sina pengar.

Helena slog om koden. Efter pipet. Sedan tryckte hon på Klar-knappen. Skotten kom när hon tryckte på Klar-knappen.

Den som tvivlar kan lyssna här.

Det motsägs inte av förhör 2. Hon hade slagit in koden för fort. Före pipet och skotten.

Nja, Malmström var precis före Larsson och tog ut pengar.
23:16:15 - 23:16:53 (Bankomattid)

Larsson påbörjar sitt bankomatuttag
23:16:57

Lebel förtydligar längre ner, dvs Larsson letar efter kortet, då kommer Malmström och smiter före. Jag har svårt att släppa att IM säger sig ha sett ett ungdomsgäng som stämmer rätt väl in på Boforsarna. Kan han ha gjort det från bilen när han satt för vänstersväng, i så fall hur tidsmässigt? Vet du om det finns några djupgående objektiva diskussioner kring detta? Eller har du själv någon teori? Du kan ju vara en minnesvurpa iofs, men jag tycker inte att det känns helt klockrent.

Aha, tack! Då är jag med...

Ja, ungdomsgänget är en "gåta" och jag har inte sett något som ger en solklar förklaring.
Dessa är ju det enda kända gänget som går norrut i "viss" närhet vid tiden för mordet.

Själv är jag nog mest inne på en "minnesvurpa" där IM skulle kunna ha sett denna grupp från Sveavägen innan han svängde vänster in på Tunnelgatan.
Detta mest utifrån att jag inte ser så många andra alternativ. Ingen annan känd grupp som rör sig åt det hållet så nära i tid till mordet(som IM placerar dom i sin kronologi).

Tack, menar du att han såg gänget från bilen när de passarade kring Dekorima precis innan insvängen, eller såg han dem på ett annat ställe, tidigare?

Ja, i samband med vänstersvängen tänkte jag.
Låter kanske märkligt att kunna "blanda ihop" det så, men jag ser det inte som omöjligt.
Kanske även att han registrerar en väntande AB lite längre norr ut vid reklampelaren?

Har ju inte den blekaste, men det är svårt att få in denna grupp så nära tiden för mordet som IM återger i sin kronologi.

Jag måste ge dig cred för den originella idén. Jag hade inte sett den idén (eller själv fått den) när du nämnde den häromveckan.

Den förklaringen verkar osannolik. Eftersom Inge så tydligt minns att han såg sällskapet passera Dekorimas ingång och fortsätta norrut när han hade släppt av passagerarna vid bankomaten och vänt bilen.

Även om förklaringen var sann måste Inge ha släppt av passagerarna minst två minuter och 27 sekunder före skotten (om skotten kom mittemellan pipet och pengarna), eftersom Glenn Malmströms saldokontroll började då.

Om GM verkligen väntade vid Dekorimas ingång när sällskapet passerade den (som Inge trodde) är en annan fråga. Synken visar bara att Inge kunde se GM redan då. Inte att han faktiskt såg GM redan då.

Inga vittnen hindrar att GM väntade redan då (som sociologen Klas Gustavsson felaktigt påstår på Gunnar Walls blogg). Det är bara en fråga om Inges tillförlitlighet. Den kan en vittnespsykolog bedöma.

Tilläggas kan att Lars-Åke Hellgren (L1919-2) hade mött Nicola Fauzzi om Hellgren hade passerat Tunnelgatan efter 23.18. Hellgren mötte inte Fauzzi (enligt denne).