Citat:
Ursprungligen postat av
OmedelSvensson
Borde inte tråden ligga i ”Olyckor och katastrofer”?
Videon är antagligen verklig. Det är inte orimligt att herrkan där ramlade isär i luften.
Vi har nog två trådar i denna avdelning med amerikanska C130 som ramlat isär i luften tidigare. Återkommer med länkar.
Det som har hänt i USA är tex att propellrar vart undermåligt översedda och haft utmattningssprickor, kastat ett blad som skadat flygplanet samtidigt som vibrationerna från motorn som saknat ett blad skakat sönder kärran.
Tidigare olyckor med tråd:
https://www.flashback.org/t2938909
https://www.flashback.org/t2855088
Det har vart problem med vingbalkar på C130, i vart fall vissa.
Minns inte om det var mest korrosion eller utmattning men det bör vara känt och åtgärdat.
Som vi ser har inte vingen gått av utan faller med i en bit så man kan anta att vinbalken inte är problemet (om inte den dessutom genererar problem med att sitta kvar på flygplanet).
Kärran är (var) 57 år gammal och gick tydligen i Royal Saudi Airforce från ny och Turkiet köpte den 2010.
Jag sätter en peng på dåligt underhåll, materialutmattning och korrosion.
Korrosion (= rost) är väldigt svårt att åtgärda i dessa torra klimat. Särskilt på flygplan. I öknarna driver det fina ökendammet omkring och tar sig in precis överallt. Ökendammet innehåller nästan alltid små mängder salter.
Det är framförallt tre salter som brukar dominera i dammet. Dels Järnoxid, Järn(III)Klorid, Natriumklorid och dels Natriumsulfat, dvs vanlig soda, eller kristallsoda.
Sodan som kunde bilda större block ute i öknarna samlades in på faraonernas tid och användes för att torka ut mumierna på den tiden.
Sodan suger åt sig all fukt. Kristallsodan används ex för beredning av vanlig lutfisk till Julen.
Med kristallsoda menar man vattenhaltig soda, och de kristallerna är genomskinliga och vackra.
Torkar man kristallsodan ute i solen så får man den vanliga handelsvaran soda som faller sönder till ett fint pulver.
Inne i en flygplanskropp så sjunker lufttemperaturen så fort på natten att kondensfukt kan bildas precis överallt inne i alla håligheterna, inne i flygmaskinen.
Denna kondensfukt dras naturligtvis in i alla håligheter där ökendammet sitter och som delvis innehåller salterna. Salterna är hygroskopiska och drar sig till all fukt.
Aluminium är tråkigt nog känsligt för både korrosion från klorider och sulfater i fuktiga miljöer. Och så
småningom bryts metallen ned till Aluminiumklorid och
https://de.wikipedia.org/wiki/Aluminiumnatriumsulfat
Som påminner starkt om ett annat salt, dvs Alun. Där Natriumet är utbytt mot Kalium.
Det är svårt att besiktiga sådana flygmaskiner invändigt och hitta korrosionshärdar där.
En annan korrosion är spänningskorrosion. Dvs att korrosionen påskyndas om metalldelen sitter under mekanisk spänning eller tryck.
Alla lastväxlingar på tex en vinge under en flygning åstadkommer diverse mikroskopiska svagheter i större antal där korrosionen kan få fäste så småningom.
Särskilt besvärligt blev det i de så kallade sjöflygplanen, där havsvattnet kunde tränga in överallt.
Tex Catalina-flygplanen som drabbades svårt av korrosion.
Idag så finns det bättre Aluminium-legeringar som tål detta bättre.
Flygplansdelar har nästan alltid nitats ihop. Eftersom en nitfog kan bli lika stark som en svetsfog.
Samtidigt så kan delarna röra sig lite grand vilket öka ett nyttigt r fjädringsutrymmet, om de är nitade.
Finns tyvärr inga generella metoder att undvika korrosion.