Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Ja, som rubriken lyder. Vad krävs egentligen för att ett telefonsamtal ska utgöra grovt olaga hot? Kan det ens någonsin utgöra grovt olaga hot?
För som jag förstått kan folk hota med att ta någons liv, att de ska bli skjutna i huvudet etc. och att detta inte anse vara speciellt allvarligt.
För som jag förstått kan folk hota med att ta någons liv, att de ska bli skjutna i huvudet etc. och att detta inte anse vara speciellt allvarligt.
Jag undrar om du avser bevisfrågan? Många har svarat på bevisfrågan (mer eller mindre vederhäftigt), men givetvis kan ett grovt olaga hot förmedlas via telefon.
Däremot krävs ju att hotet är sådant så att dels ÄR ett olaga hot, dels att hotet är ägnat att utgöra ett konkret hot. Det krävs att den hotade uppfattar hotet som "på riktigt" och att omständigheterna i övrigt styrker detta.
När olaga hot inte anses som grovt beror det ofta på att hotet inte varit konkret, antagonisten har låtit käften gå etc. Blir den samlade bedömningen att "det är uppenbart att hotet inte varit trovärdigt" kan även ett grovt hot nedgraderas.
Kontexten betyder (som vanligt) mycket i detta.
Citat:
Jag undrar om du avser bevisfrågan? Många har svarat på bevisfrågan (mer eller mindre vederhäftigt), men givetvis kan ett grovt olaga hot förmedlas via telefon.
Däremot krävs ju att hotet är sådant så att dels ÄR ett olaga hot, dels att hotet är ägnat att utgöra ett konkret hot. Det krävs att den hotade uppfattar hotet som "på riktigt" och att omständigheterna i övrigt styrker detta.
När olaga hot inte anses som grovt beror det ofta på att hotet inte varit konkret, antagonisten har låtit käften gå etc. Blir den samlade bedömningen att "det är uppenbart att hotet inte varit trovärdigt" kan även ett grovt hot nedgraderas.
Kontexten betyder (som vanligt) mycket i detta.
Däremot krävs ju att hotet är sådant så att dels ÄR ett olaga hot, dels att hotet är ägnat att utgöra ett konkret hot. Det krävs att den hotade uppfattar hotet som "på riktigt" och att omständigheterna i övrigt styrker detta.
När olaga hot inte anses som grovt beror det ofta på att hotet inte varit konkret, antagonisten har låtit käften gå etc. Blir den samlade bedömningen att "det är uppenbart att hotet inte varit trovärdigt" kan även ett grovt hot nedgraderas.
Kontexten betyder (som vanligt) mycket i detta.
Men finns det något grovt olaga hot via enbart telefonsamtal, som ej förstärkts med bilder via t.ex. MMS på vapen och dylikt? Har svårt att hitta någon sådan dom på nätet även om det säkert finns. Vore intressant att se då vad som sagts för att det skulle uppnå grovt olaga.
Citat:
Men finns det något grovt olaga hot via enbart telefonsamtal, som ej förstärkts med bilder via t.ex. MMS på vapen och dylikt? Har svårt att hitta någon sådan dom på nätet även om det säkert finns. Vore intressant att se då vad som sagts för att det skulle uppnå grovt olaga.
Det är komplicerat, men för att vara grovt så skall hotet dels vara ett mycket allvarligt hot, gärna till livet, det skall vara konkret och det skall också skrämma den hotade ordentligt. När förarbetena talar om "ett skjutvapen mot huvudet", "kniv mot halsen" och liknande handlar det om att hotet skall vara konkret och omedelbart. Det här är ju dock exempel avsedda att konkretisera hotets omedelbarhet och omfattning, inte någon sorts rekvisitkatalog som måste uppfyllas.
Här ställs naturligtvis rätt stora krav på hotfullhet om man avser att ge hotet via ett enkelt telefonsamtal, men är man (som hotande person) tillräckligt konkret med vad som skall hända och har ett styrkt våldskapital skulle ett olaga hot antagligen kunna prövas som "grovt".
Men frågan känns ju en aning teoretisk. Skulle rättsvården behandla sådant hot i domstol kan det mycket väl tänkas att man skulle rubricera hotet som "grovt olaga hot" i första hand och ha "olaga hot" som ett andrahandsyrkande.
Sedan brukar vi (i detta forum) avstå från att kommentera bevisvärderingen då vi diskuterar gärningsbeskrivningar, så diskussionen om "ord mot ord" tror jag vi kan släppa.
Bäst vägledning får vi från Högsta domstolens avgörande NJA 2025 s. XXX "Vapenbilden". Avgörandet är så pass nytt att det ännu inte tilldelats ett NJA-nr.
Avgörandet behandlade en situation där en gärningsman hade hotat en socialtjänsthandläggare genom att skicka flera sms och röstmeddelanden som innefattade hot om att skära av målsägandens hals, skära upp hennes mage och hugga henne i ögat. Gärningsmannen skickade även en bild föreställande gärningsmannen med en pistol som riktades mot kameran. Fråga uppkom om gärningen var att anse som grovt brott.
Högsta domstolen uttalade att om ett hot påtagligt förstärkts med hjälp av ett vapen så kan det göra att brottet bedöms som grovt. Uttrycket vapen omfattar även verktyg och bruksföremål som kan användas för att skada eller döda människor. Ju farligare ett vapen är desto påtagligare blir i regel förstärkningen. I fråga om skjutvapen och sprängämnen kan det vara tillräckligt att hjälpmedlet har riktats mot eller varit synligt för brottsoffret. När det gäller andra vapen bör det krävas att vapnet hanterats på ett särskilt hotfullt sätt, t.ex. att en kniv eller annat stickvapen hållits mot brottsoffrets kropp eller att gärningsmannen gjort aggressiva utfall eller rörelser med en kniv eller en batong. En verbal hänvisning till ett vapen räcker inte eftersom det krävs att vapnet funnits med vid gärningstillfället. Det är normalt inte tillräckligt att gärningsmannen förmedlar en bild på ett vapen för för att hotet ska anses ha ”påtagligt” förstärkts med hjälp av vapnet. Situationen är då inte ett så akut eller överhängande hot som när målsäganden direkt konfronteras med vapnet.
Det finns dock andra situationer då ett olaga hot kan bedömas som grovt. Framförallt tar dessa situationer sikte på om hotet påtagligt förstärks genom anspelning på våldskapital eller om hotet annars har varit av allvarligt slag. Det är således vid dessa fall som et muntligt hot kan beaktas som grovt brott.
I avgörandet fann HD att ingen av kvalifikationsgrunderna för grovt olaga hot varit uppfyllda. Hotet hade förvisso förstärkts genom bilden på vapnet men inte ”påtagligt” förstärkts på det sätt som krävdes och gärningsmannen hade i de framförda hoten inte heller ”anspelat på” sitt våldskapital (det var bara underförstått).
HD skriver emellertid att vid den helhetsbedömning som ska göras har dock beaktats att hoten varit mycket konkreta, upprepade, och riktat sig mot målsägandens liv samt framförts till en person som varit medveten om att han varit i besittning av ett våldskapital (vilket han själv kände till), och att omständigheterna samlat, med beaktande av att de skett på distans, varit försvårande i motsvarande grad som normalt gäller i fall som anges i de särskilda kvalifikationsgrunderna, att gärningen ändå bedömdes som ett grovt brott. Med beaktande av viss annan brottslighet fastställdes hovrättens domslut på ett år och två månaders fängelse.
Med vägledning av dessa uttalanden kan man med fog påstå att om vi har att göra med en situation där en gängkriminell person, som är dömd för allvarlig brottslighet och som besitter ett stort våldskapital, vilket den gängkriminelle vet om att målsäganden är införstådd med och därigenom upprepat hotar målsäganden över telefon och genom dessa hot så anspelar den gängkriminelle på sitt våldskapital så skulle det sammantaget kunna innebära att ett verbal hot bedöms som ett grovt brott.
Avgörandet behandlade en situation där en gärningsman hade hotat en socialtjänsthandläggare genom att skicka flera sms och röstmeddelanden som innefattade hot om att skära av målsägandens hals, skära upp hennes mage och hugga henne i ögat. Gärningsmannen skickade även en bild föreställande gärningsmannen med en pistol som riktades mot kameran. Fråga uppkom om gärningen var att anse som grovt brott.
Högsta domstolen uttalade att om ett hot påtagligt förstärkts med hjälp av ett vapen så kan det göra att brottet bedöms som grovt. Uttrycket vapen omfattar även verktyg och bruksföremål som kan användas för att skada eller döda människor. Ju farligare ett vapen är desto påtagligare blir i regel förstärkningen. I fråga om skjutvapen och sprängämnen kan det vara tillräckligt att hjälpmedlet har riktats mot eller varit synligt för brottsoffret. När det gäller andra vapen bör det krävas att vapnet hanterats på ett särskilt hotfullt sätt, t.ex. att en kniv eller annat stickvapen hållits mot brottsoffrets kropp eller att gärningsmannen gjort aggressiva utfall eller rörelser med en kniv eller en batong. En verbal hänvisning till ett vapen räcker inte eftersom det krävs att vapnet funnits med vid gärningstillfället. Det är normalt inte tillräckligt att gärningsmannen förmedlar en bild på ett vapen för för att hotet ska anses ha ”påtagligt” förstärkts med hjälp av vapnet. Situationen är då inte ett så akut eller överhängande hot som när målsäganden direkt konfronteras med vapnet.
Det finns dock andra situationer då ett olaga hot kan bedömas som grovt. Framförallt tar dessa situationer sikte på om hotet påtagligt förstärks genom anspelning på våldskapital eller om hotet annars har varit av allvarligt slag. Det är således vid dessa fall som et muntligt hot kan beaktas som grovt brott.
I avgörandet fann HD att ingen av kvalifikationsgrunderna för grovt olaga hot varit uppfyllda. Hotet hade förvisso förstärkts genom bilden på vapnet men inte ”påtagligt” förstärkts på det sätt som krävdes och gärningsmannen hade i de framförda hoten inte heller ”anspelat på” sitt våldskapital (det var bara underförstått).
HD skriver emellertid att vid den helhetsbedömning som ska göras har dock beaktats att hoten varit mycket konkreta, upprepade, och riktat sig mot målsägandens liv samt framförts till en person som varit medveten om att han varit i besittning av ett våldskapital (vilket han själv kände till), och att omständigheterna samlat, med beaktande av att de skett på distans, varit försvårande i motsvarande grad som normalt gäller i fall som anges i de särskilda kvalifikationsgrunderna, att gärningen ändå bedömdes som ett grovt brott. Med beaktande av viss annan brottslighet fastställdes hovrättens domslut på ett år och två månaders fängelse.
Med vägledning av dessa uttalanden kan man med fog påstå att om vi har att göra med en situation där en gängkriminell person, som är dömd för allvarlig brottslighet och som besitter ett stort våldskapital, vilket den gängkriminelle vet om att målsäganden är införstådd med och därigenom upprepat hotar målsäganden över telefon och genom dessa hot så anspelar den gängkriminelle på sitt våldskapital så skulle det sammantaget kunna innebära att ett verbal hot bedöms som ett grovt brott.
Citat:
Intressant. Det fallet (B 2105-25 *klick*) har ett annat lagrum: 17 kap. 1 § brottsbalken (1962:700). Det berör en tjänsteman [vid hans eller hennes myndighetsutövning].
Bäst vägledning får vi från Högsta domstolens avgörande NJA 2025 s. XXX "Vapenbilden". Avgörandet är så pass nytt att det ännu inte tilldelats ett NJA-nr.
Avgörandet behandlade en situation där en gärningsman hade hotat en socialtjänsthandläggare genom att skicka flera sms och röstmeddelanden som innefattade hot om att skära av målsägandens hals, skära upp hennes mage och hugga henne i ögat. Gärningsmannen skickade även en bild föreställande gärningsmannen med en pistol som riktades mot kameran. Fråga uppkom om gärningen var att anse som grovt brott.
Högsta domstolen uttalade att om ett hot påtagligt förstärkts med hjälp av ett vapen så kan det göra att brottet bedöms som grovt. Uttrycket vapen omfattar även verktyg och bruksföremål som kan användas för att skada eller döda människor. Ju farligare ett vapen är desto påtagligare blir i regel förstärkningen. I fråga om skjutvapen och sprängämnen kan det vara tillräckligt att hjälpmedlet har riktats mot eller varit synligt för brottsoffret. När det gäller andra vapen bör det krävas att vapnet hanterats på ett särskilt hotfullt sätt, t.ex. att en kniv eller annat stickvapen hållits mot brottsoffrets kropp eller att gärningsmannen gjort aggressiva utfall eller rörelser med en kniv eller en batong. En verbal hänvisning till ett vapen räcker inte eftersom det krävs att vapnet funnits med vid gärningstillfället. Det är normalt inte tillräckligt att gärningsmannen förmedlar en bild på ett vapen för för att hotet ska anses ha ”påtagligt” förstärkts med hjälp av vapnet. Situationen är då inte ett så akut eller överhängande hot som när målsäganden direkt konfronteras med vapnet.
Det finns dock andra situationer då ett olaga hot kan bedömas som grovt. Framförallt tar dessa situationer sikte på om hotet påtagligt förstärks genom anspelning på våldskapital eller om hotet annars har varit av allvarligt slag. Det är således vid dessa fall som et muntligt hot kan beaktas som grovt brott.
I avgörandet fann HD att ingen av kvalifikationsgrunderna för grovt olaga hot varit uppfyllda. Hotet hade förvisso förstärkts genom bilden på vapnet men inte ”påtagligt” förstärkts på det sätt som krävdes och gärningsmannen hade i de framförda hoten inte heller ”anspelat på” sitt våldskapital (det var bara underförstått).
HD skriver emellertid att vid den helhetsbedömning som ska göras har dock beaktats att hoten varit mycket konkreta, upprepade, och riktat sig mot målsägandens liv samt framförts till en person som varit medveten om att han varit i besittning av ett våldskapital (vilket han själv kände till), och att omständigheterna samlat, med beaktande av att de skett på distans, varit försvårande i motsvarande grad som normalt gäller i fall som anges i de särskilda kvalifikationsgrunderna, att gärningen ändå bedömdes som ett grovt brott. Med beaktande av viss annan brottslighet fastställdes hovrättens domslut på ett år och två månaders fängelse.
Med vägledning av dessa uttalanden kan man med fog påstå att om vi har att göra med en situation där en gängkriminell person, som är dömd för allvarlig brottslighet och som besitter ett stort våldskapital, vilket den gängkriminelle vet om att målsäganden är införstådd med och därigenom upprepat hotar målsäganden över telefon och genom dessa hot så anspelar den gängkriminelle på sitt våldskapital så skulle det sammantaget kunna innebära att ett verbal hot bedöms som ett grovt brott.
Avgörandet behandlade en situation där en gärningsman hade hotat en socialtjänsthandläggare genom att skicka flera sms och röstmeddelanden som innefattade hot om att skära av målsägandens hals, skära upp hennes mage och hugga henne i ögat. Gärningsmannen skickade även en bild föreställande gärningsmannen med en pistol som riktades mot kameran. Fråga uppkom om gärningen var att anse som grovt brott.
Högsta domstolen uttalade att om ett hot påtagligt förstärkts med hjälp av ett vapen så kan det göra att brottet bedöms som grovt. Uttrycket vapen omfattar även verktyg och bruksföremål som kan användas för att skada eller döda människor. Ju farligare ett vapen är desto påtagligare blir i regel förstärkningen. I fråga om skjutvapen och sprängämnen kan det vara tillräckligt att hjälpmedlet har riktats mot eller varit synligt för brottsoffret. När det gäller andra vapen bör det krävas att vapnet hanterats på ett särskilt hotfullt sätt, t.ex. att en kniv eller annat stickvapen hållits mot brottsoffrets kropp eller att gärningsmannen gjort aggressiva utfall eller rörelser med en kniv eller en batong. En verbal hänvisning till ett vapen räcker inte eftersom det krävs att vapnet funnits med vid gärningstillfället. Det är normalt inte tillräckligt att gärningsmannen förmedlar en bild på ett vapen för för att hotet ska anses ha ”påtagligt” förstärkts med hjälp av vapnet. Situationen är då inte ett så akut eller överhängande hot som när målsäganden direkt konfronteras med vapnet.
Det finns dock andra situationer då ett olaga hot kan bedömas som grovt. Framförallt tar dessa situationer sikte på om hotet påtagligt förstärks genom anspelning på våldskapital eller om hotet annars har varit av allvarligt slag. Det är således vid dessa fall som et muntligt hot kan beaktas som grovt brott.
I avgörandet fann HD att ingen av kvalifikationsgrunderna för grovt olaga hot varit uppfyllda. Hotet hade förvisso förstärkts genom bilden på vapnet men inte ”påtagligt” förstärkts på det sätt som krävdes och gärningsmannen hade i de framförda hoten inte heller ”anspelat på” sitt våldskapital (det var bara underförstått).
HD skriver emellertid att vid den helhetsbedömning som ska göras har dock beaktats att hoten varit mycket konkreta, upprepade, och riktat sig mot målsägandens liv samt framförts till en person som varit medveten om att han varit i besittning av ett våldskapital (vilket han själv kände till), och att omständigheterna samlat, med beaktande av att de skett på distans, varit försvårande i motsvarande grad som normalt gäller i fall som anges i de särskilda kvalifikationsgrunderna, att gärningen ändå bedömdes som ett grovt brott. Med beaktande av viss annan brottslighet fastställdes hovrättens domslut på ett år och två månaders fängelse.
Med vägledning av dessa uttalanden kan man med fog påstå att om vi har att göra med en situation där en gängkriminell person, som är dömd för allvarlig brottslighet och som besitter ett stort våldskapital, vilket den gängkriminelle vet om att målsäganden är införstådd med och därigenom upprepat hotar målsäganden över telefon och genom dessa hot så anspelar den gängkriminelle på sitt våldskapital så skulle det sammantaget kunna innebära att ett verbal hot bedöms som ett grovt brott.
Kod:
Men det resonemanget skulle kanske även gälla för om något är olaga hot eller grovt olaga hot, som regleras av Brottsbalk (1962:700) — 4 kap. 5 §, förutsatt att en privatperson och en tjänsteman [vid hans eller hennes myndighetsutövning] inte behandlas olika av domstolen. Fråga är alltså: behandlas en privatperson och en tjänsteman [vid hans eller hennes myndighetsutövning] olika av domstolen (när dom är målsägande)?
17 kap. Om brott mot allmän verksamhet m.m. 1 § Den som med våld eller hot om brottslig gärning angriper en tjänsteman vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen döms för våld eller hot mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst tre år. Detsamma gäller om någon på detta sätt angriper en tjänsteman som tidigare har utövat myndighet för vad han eller hon har gjort eller inte gjort vid myndighetsutövningen. Om brottet är grovt döms för grovt våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst åtta år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen 1. har innefattat våld av allvarligt slag, 2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.Lag (2025:579).
Citat:
Intressant. Det fallet (B 2105-25 *klick*) har ett annat lagrum: 17 kap. 1 § brottsbalken (1962:700). Det berör en tjänsteman [vid hans eller hennes myndighetsutövning].
Kod:
Men det resonemanget skulle kanske även gälla för om något är olaga hot eller grovt olaga hot, som regleras av Brottsbalk (1962:700) — 4 kap. 5 §, förutsatt att en privatperson och en tjänsteman [vid hans eller hennes myndighetsutövning] inte behandlas olika av domstolen. Fråga är alltså: behandlas en privatperson och en tjänsteman [vid hans eller hennes myndighetsutövning] olika av domstolen (när dom är målsägande)?17 kap. Om brott mot allmän verksamhet m.m. 1 § Den som med våld eller hot om brottslig gärning angriper en tjänsteman vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen döms för våld eller hot mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst tre år. Detsamma gäller om någon på detta sätt angriper en tjänsteman som tidigare har utövat myndighet för vad han eller hon har gjort eller inte gjort vid myndighetsutövningen. Om brottet är grovt döms för grovt våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst åtta år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen 1. har innefattat våld av allvarligt slag, 2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.Lag (2025:579).
Behandlas olika på så sätt att brott ofta ses som värre om det är mot tjänstemän pga deras jobb.
Beroende på vilken typ av tjänsteman det rör sig om så kan det ställas högre krav för att vissa brott som t.ex. hot, ofredande och förolämpning skall nå upp till en brottslig nivå än om det vore mot en civil.
Det är dock inget som bör påverka bedömningen om ett hot är grovt eller inte.
rekvisiten är samma så rimligtvis bör bedömningen vara samma.
Citat:
Jag trodde också att brott ofta ses som värre om det är riktat mot en tjänstemän [vid hans eller hennes myndighetsutövning], men jag tänkte inte på att rekvisiten för "grovt" är i princip samma i både BrB 4 kap. 5 § och BrB 17 kap. 1 § som du säger.
Behandlas olika på så sätt att brott ofta ses som värre om det är mot tjänstemän pga deras jobb.
Beroende på vilken typ av tjänsteman det rör sig om så kan det ställas högre krav för att vissa brott som t.ex. hot, ofredande och förolämpning skall nå upp till en brottslig nivå än om det vore mot en civil.
Det är dock inget som bör påverka bedömningen om ett hot är grovt eller inte.
rekvisiten är samma så rimligtvis bör bedömningen vara samma.
Beroende på vilken typ av tjänsteman det rör sig om så kan det ställas högre krav för att vissa brott som t.ex. hot, ofredande och förolämpning skall nå upp till en brottslig nivå än om det vore mot en civil.
Det är dock inget som bör påverka bedömningen om ett hot är grovt eller inte.
rekvisiten är samma så rimligtvis bör bedömningen vara samma.
Rekvisitet för "grovt" för BrB 4 kap. 5 §:
Kod:
...Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas 1. om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller annars har varit av allvarligt slag, eller 2. om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Lag (2023:257).
Rekvisitet för "grovt" för BrB 17 kap. 1 §:
Kod:
...Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen 1. har innefattat våld av allvarligt slag, 2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.Lag (2025:579).
Dessa är samma.
Å andra sidan verkar det finns en "högre tröskel" för att något ska bli olaga hot jämfört med hot mot tjänsteman. Tänker bland annat på "allvarlig rädsla" för olaga hot jämfört med "angriper", "hämnas", och "hindra" för hot mot tjänsteman. Att "angripa", "hämnas", "hindra", osv. är mycket bredare än "allvarlig rädsla".
För BrB 4 kap. 5 §:
Kod:
Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst två år.
För BrB 17 kap. 1 §:
Kod:
Den som med våld eller hot om brottslig gärning angriper en tjänsteman vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen döms för våld eller hot mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst tre år. Detsamma gäller om någon på detta sätt angriper en tjänsteman som tidigare har utövat myndighet för vad han eller hon har gjort eller inte gjort vid myndighetsutövningen.
__________________
Senast redigerad av wiosk98 2025-11-17 kl. 16:20.
Senast redigerad av wiosk98 2025-11-17 kl. 16:20.
Citat:
Jag trodde också att brott ofta ses som värre om det är riktat mot en tjänstemän [vid hans eller hennes myndighetsutövning], men jag tänkte inte på att rekvisiten för "grovt" är i princip samma i både BrB 4 kap. 5 § och BrB 17 kap. 1 § som du säger.
Rekvisitet för "grovt" för BrB 4 kap. 5 §:
Rekvisitet för "grovt" för BrB 17 kap. 1 §:
Dessa är samma.
Å andra sidan verkar det finns en "högre tröskel" för att något ska bli olaga hot jämfört med hot mot tjänsteman. Tänker bland annat på "allvarlig rädsla" för olaga hot jämfört med "angriper", "hämnas", och "hindra" för hot mot tjänsteman. Att "angripa", "hämnas", "hindra", osv. är mycket bredare än "allvarlig rädsla".
För BrB 4 kap. 5 §:
För BrB 17 kap. 1 §:
Rekvisitet för "grovt" för BrB 4 kap. 5 §:
Kod:
...Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas 1. om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller annars har varit av allvarligt slag, eller 2. om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Lag (2023:257).
Rekvisitet för "grovt" för BrB 17 kap. 1 §:
Kod:
...Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen 1. har innefattat våld av allvarligt slag, 2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.Lag (2025:579).
Dessa är samma.
Å andra sidan verkar det finns en "högre tröskel" för att något ska bli olaga hot jämfört med hot mot tjänsteman. Tänker bland annat på "allvarlig rädsla" för olaga hot jämfört med "angriper", "hämnas", och "hindra" för hot mot tjänsteman. Att "angripa", "hämnas", "hindra", osv. är mycket bredare än "allvarlig rädsla".
För BrB 4 kap. 5 §:
Kod:
Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst två år.
För BrB 17 kap. 1 §:
Kod:
Den som med våld eller hot om brottslig gärning angriper en tjänsteman vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen döms för våld eller hot mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst tre år. Detsamma gäller om någon på detta sätt angriper en tjänsteman som tidigare har utövat myndighet för vad han eller hon har gjort eller inte gjort vid myndighetsutövningen.
Nej du tänker fel här. Det krävs fortfarande olaga hot.
Rekvisitet för att nå upp till olaga hot är samma.
Men för att inte bara vara olaga hot utan hot mot tjänsteman krävs också att hotet är ett angrepp på tjänstemannen vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för något de gjort i sin tjänsteutövning.
DVS om du hotar en tjänsteman så är rekvisiten för att nå upp till olaga hot samma.
Men om hotet är privat, alltså inte har med personens myndighetsutövning att göra så är det enbart olaga hot.
Är hotet däremot kopplat till personens myndighetsutövning, då blir det istället hot mot tjänsteman.
BrB 17 kap. 1 § Är alltså de rekvisit som krävs för ett olaga hot eller en misshandel istället skall kunna vara hot eller våld mot tjänsteman.
Inte rekvisiten för att hotet eller våldet skall vara olagligt, de rekvisiten hittar du under lagarna för olaga hot och för misshandel.
Citat:
Ok, men min poäng var att det "krävs mindre" för att något ska bli "hot mot tjänsteman" (BrB 17 kap. 1 §) jämfört med "olaga hot" (BrB 4 kap. 5 §). Alltså "allvarlig rädsla" (BrB 4 kap. 5 §) är en högre tröskel än "angripa", "hämnas", och "hindra" (BrB 17 kap. 1 §). Det stämmer väl?
Nej du tänker fel här. Det krävs fortfarande olaga hot.
Rekvisitet för att nå upp till olaga hot är samma.
Men för att inte bara vara olaga hot utan hot mot tjänsteman krävs också att hotet är ett angrepp på tjänstemannen vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för något de gjort i sin tjänsteutövning.
DVS om du hotar en tjänsteman så är rekvisiten för att nå upp till olaga hot samma.
Men om hotet är privat, alltså inte har med personens myndighetsutövning att göra så är det enbart olaga hot.
Är hotet däremot kopplat till personens myndighetsutövning, då blir det istället hot mot tjänsteman.
BrB 17 kap. 1 § Är alltså de rekvisit som krävs för ett olaga hot eller en misshandel istället skall kunna vara hot eller våld mot tjänsteman.
Inte rekvisiten för att hotet eller våldet skall vara olagligt, de rekvisiten hittar du under lagarna för olaga hot och för misshandel.
Rekvisitet för att nå upp till olaga hot är samma.
Men för att inte bara vara olaga hot utan hot mot tjänsteman krävs också att hotet är ett angrepp på tjänstemannen vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för något de gjort i sin tjänsteutövning.
DVS om du hotar en tjänsteman så är rekvisiten för att nå upp till olaga hot samma.
Men om hotet är privat, alltså inte har med personens myndighetsutövning att göra så är det enbart olaga hot.
Är hotet däremot kopplat till personens myndighetsutövning, då blir det istället hot mot tjänsteman.
BrB 17 kap. 1 § Är alltså de rekvisit som krävs för ett olaga hot eller en misshandel istället skall kunna vara hot eller våld mot tjänsteman.
Inte rekvisiten för att hotet eller våldet skall vara olagligt, de rekvisiten hittar du under lagarna för olaga hot och för misshandel.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera