Kan hot via telefonsamtal någonsin bli grovt olaga hot?

I paragrafen straffbeläggs olaga hot och grovt olaga hot. Första stycket ändras så att maximistraffet för olaga hot av normalgraden höjs till fängelse i två år och andra stycket ändras så att minimistraffet för grovt olaga hot höjs till fängelse i ett år. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

Höjningen av minimistraffet för grovt olaga hot är inte avsedd att påverka gränsdragningen mellan den brottstypen och olaga hot av normalgraden, utan syftar till att generellt höja straffnivån för gärningar som är att bedöma som grovt olaga hot. Däremot innebär höjningen av minimistraffet för grovt olaga hot tillsammans med höjningen av maximistraffet för olaga hot att det tillgängliga utrymmet för straffmätning samtidigt ökar för brott av normalgraden.

Enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken döms den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid för olaga hot. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.

Grovt olaga hot regleras i andra stycket i samma paragraf. Straffet för grovt olaga hot är fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Vid bedömning av om ett olaga hot är grovt ska det särskilt beaktas om hotet har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller annars varit av allvarligt slag eller om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Paragrafen behandlar olaga hot och grovt olaga hot. Den ändras på så sätt att det anges att ett hot är straffbart om det är ägnat att framkalla allvarlig rädsla i stället för, som hittills har gällt, allvarlig fruktan. Vidare vidgas tillämpningsområdet genom att det blir straffbart att hota med att utsätta andra för fler slag av brottsliga gärningar. Därutöver moderniseras paragrafen språkligt. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Av första stycket, som föreskriver straffansvar för olaga hot, framgår att hotet ska vara ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla. Avsikten med ändringen är att anpassa bestämmelsen till hur tillämpningen utvecklats i praxis, varför hittillsvarande praxis alltjämt bör kunna ge vägledning. I likhet med vad som hittills har gällt innebär detta att åklagaren inte behöver bevisa att hotet i det enskilda fallet framkallat allvarlig rädsla hos målsäganden. Det är i stället tillräckligt för straffansvar att hotet typiskt sett var av sådant slag.

Bedömningen av om ett hot varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade utgår från de faktiska förhållandena och görs utifrån hur situationen framstått från den hotades synpunkt. Det är då liksom hittills av betydelse bl.a. vilka åtgärder som avses med hotet, sättet på vilket hotet uttalas, parternas relation till varandra, hur gärningsmannen agerar i övrigt och vad den hotade känner till om gärningsmannens agerande sedan tidigare. För att ett hot ska vara ägnat att framkalla allvarlig rädsla bör normalt krävas att det avser ett brott som inte är helt lindrigt. Hotet behöver dock inte vara objektivt farligt, dvs. gärningsmannens avsikter att verkställa hotet har inte betydelse för straffbarheten även om det kan ha betydelse för bedömningen av gärningens straffvärde.

Genom den nya lydelsen blir det också straffbart att hota med brottslig gärning som innebär angrepp på någons frihet eller frid. Straffbestämmelsen gäller alltså även hot om brottsliga gärningar som sker på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade för egen eller annans säkerhet till frihet eller frid. Vad som främst kan bli aktuellt är hot att utsätta någon för vissa mer allvarliga och integritetskränkande brott enligt 4 kap. Det kan t.ex. vara fråga om hot om olaga frihetsberövande, grovt hemfridsbrott eller allvarligare fall av olaga integritetsintrång.

Första stycket ändras även redaktionellt genom att ”lyfta vapen mot någon annan” utgår ur lagtexten. Ändringen syftar till att förenkla och renodla lagtexten och någon ändring i sak är inte avsedd. Lyftande eller annat användande av vapen kan alltså fortfarande utgöra ett sätt att hota med brottslig gärning.

Straffbestämmelsen om olaga hot moderniseras och förenklas språkligt

I dag döms för olaga hot om någon lyfter vapen mot annan eller annars hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Att ”lyfta vapen” är alltså särskilt angivet som exempel på hur gärningen kan begås även om lyftandet av vapnet måste innebära ett hot om brottslig gärning för att gärningen ska vara straffbar.

Att lyfta vapen kan alltså vara ett sätt – och dessutom ett allvarligt sätt

– att hota någon annan med brottslig gärning. Att vapen används vid ett hot kan dessutom påverka straffvärdet och sedan den 1 juli 2016 ska det vid bedömningen av om ett olaga hot är grovt särskilt beaktas om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp. Det går att diskutera lämpligheten i att låta i huvudsak samma omständighet utgöra både ett exempel på när ett hot över huvud taget är brottsligt och på när brottet är grovt. Det finns dessutom många andra sätt på vilka ett hot om en brottslig gärning kan framföras än genom lyftande av vapen, särskilt i och med att straffbestämmelsen utvidgas till att gälla även hot mot frihet och frid. Mot den bakgrunden framstår det enligt regeringen som onödigt att i lagtexten exemplifiera med just ”lyftande av vapen”. I likhet med utredningen föreslår regeringen därför att ”lyftande av vapen” utgår och att det i stället anges att straffansvar gäller den som hotar annan med brottslig gärning. Att exemplet utgår ur lagtexten innebär inte någon ändring i sak; lyftande eller annat användande av vapen ska alltså liksom tidigare kunna utgöra ett sätt att hota med brottslig gärning.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen alltså att straffbestämmelsen om olaga hot utformas så att sådana hot om brottslig gärning som är ägnade att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom frihet eller frid ska vara straffbara.

NJA 2024:29, NJA 2024 s. 335
”Vinkelslipen”
Olaga hot. Ett hot med en vinkelslip har inte bedömts vara så akut eller överhängande som krävs för att det ska anses påtagligt ha förstärkts med hjälp av vapen. Inte heller har brottet vid en helhetsbedömning ansetts vara grovt.

NJA 2008 s. 1010, NJA 2008:90
En person som gjort sig skyldig till ett olaga hot samtidigt som han gjort sig skyldig till misshandel av den hotade har dömts för misshandel och olaga hot i brottskonkurrens. Även fråga om det olaga hotet skall bedömas som grovt brott.

Bedömningen i detta fall
20. A.B:s hot har varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos målsäganden. Det förhållandet att målsägande på grund av sin erfarenhet som polis möjligen lättare har kunnat hantera hot än de flesta andra i motsvarande situation påverkar inte bedömningen, särskilt som det står klart att han har tagit hotet på allvar. A.B. har alltså gjort sig skyldig till olaga hot. Frågan blir då om brottet ska bedömas som ett brott av normalgraden eller som ett grovt brott.

21. Det är ingen tvekan om att vinkelslipen hade kunnat åstadkomma mycket allvarliga skador och den måste i en situation som den aktuella ses som ett vapen vid tillämpningen av 4 kap. 5 § andra stycket BrB.

22. A.B. har uttalat muntliga hot och förstärkt dessa genom att närma sig målsäganden med vinkelslipen påslagen och hållit den i ansiktshöjd. Han har emellertid inte gjort något utfall med vinkelslipen och inte heller varit riktigt nära målsäganden med den. Målsäganden har utan problem kunnat dra sig undan. Av utredningen framgår att A.B. agerade i det huvudsakliga syftet att kunna lämna platsen.

23. Mot denna bakgrund kan hotet inte sägas ha varit så akut eller överhängande som krävs för att det ska anses påtagligt ha förstärkts med hjälp av vapen (jfr p. 13). Inte heller vid en helhetsbedömning finns det skäl att rubricera gärningen som grovt olaga hot. Brottet ska i stället bedömas som olaga hot av normalgraden.

A.B. har hotat N.S. genom att rikta en vinkelslip mot honom och uttala ”jag kommer skära av dig halsen”, ”jag kommer skära ut dina ögon” och ”jag kommer döda dig” eller liknande uttryck med samma innebörd. Det hände den 13 september 2023 [i] Mölndals stad.