Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

De missade uppenbarligen ytterligare en lång, blond man. I förhöret med frun till ägaren av HGV framkommer att en sådan kom till hotellet och väntade på da Costa vid ett eller par tillfällen. Denne beskrevs som i 22-årsåldern och den blonde i Högalidsparken angavs väl vara mellan 25-30? Det borde vara inom felmarginalen.
Jag minns inte om TÅ uppgav någon ålder på den store, blonde mannen med Saba, men som jag förstått det var han väl i Sabas och da Costas åldersspann.

Även om man inte ska övertolka kan man jämföra med de andra männen som omnämns i förhören med HGV-personalen. De "besöker" eller "hämtar" Catrine och hon verkar vara införstådd med deras närvaro. Den här blonde kommer dit och väntar. Det skulle hypotetiskt kunna vara en hotfull situation som beskrivs, där någon har tagit reda på var Catrine uppehöll sig och inväntade henne.

Samt att CdC nämns ska ha setts tillsammans med en våldsvan man (namn maskat) ifrån Västerort.
"Robert" bodde i Västerort.

Bara en parentes.

Det du skriver låter logiskt och jag vill också minnas att det finns en lista över substanser och mängd. Återstår bara att hitta den...
Enligt Rajs utlåtande fanns alkohol samt morfin "troligen lågkoncentration" som bedömdes "enligt gängse erfarenhet" som en nedbrytningsprodukt av heroin. I samma, lätt osäkra anda, menade Rajs att graden av alkohol och narkotika inte på ett "någorlunda övertygande sätt" kunde förklara CdC:s död. Dödsorsaken var visserligen svårbedömd, men jag tycker ändå att Rajs är diffus i sina påståenden här.

Lugnande och sömngivande medicin kunde dock inte återfinnas i kroppsdelarna, vilket är aningen förvånande i och med CdC:s missbruk av bensodiazepiner och barbiturater. Men dessa kanske bryts ner snabbt? Å andra sidan tycks hon ju ha intagit dessa för jämnan, vilket innebär att det bör ha funnits spår av dem. Om hon var relativt ren och nykter vid dödsögonblicket är det intressant.

Det reflekterade jag inte över, men du har helt rätt. Antalet våldsvana män från Västerort lär inte ha varit ringa, men man blir ju nyfiken på vad som döljer sig bakom maskeringen.

Att denne "spanare" Ederyd, som nämner våldsmannen från Västerort, redan den 13/8 1984 har koll på CdC:s HGV-vistelse och bekantskaper är intressant. Han är inte någon av poliserna som förhörde ägaren eller personalen, utan tycks ha blivit tipsad av ägaren direkt, via någon informell kontakt?

Det står dessutom att Ederyd "själv" visste att CdC umgicks med denna våldsman. Alltså att han inte hade blivit informerad av HGV-personalen. Det i sin tur innebär att spanare tydligen hade en ganska bra uppfattning om CdC:s bekantskapskrets redan innan hon dog.

Ja, jag vill minnas att jag reagerade på att det bara fanns ett fåtal nedbrytningsprodukter av substanser i endast små mängder vid obduktionen.
Min tanke var då att CdC troligen hade befunnit sig någonstans under en tid före sin död och där hon inte fått tag i det hon behövde. Det handlade väl maximalt om några dygn.
De galenskaper som uppstår när en svår heroinist tänder av och får abstinens kan ju gjort att hon blev heltokig, gick bärsärk och därför blev dödad av någon i närheten.
Det verkar dock, som sagt, inte varit en överdos som dödade CdC.

Nu ska man ju inte rikta blickar och misstankar åt det håll polisen helt felaktigt tittade och krampaktig fastnade på.
Men den som bedrev forskning på heroinets effekter på kroppar och enskilda organ i Sverige just då, var Te*t H*rm. Han hade stora samlingar av råttor på Rättsmedicin i Solna, som injicerades regelbundet med Heroin och gjordes till heroinist-råttor. Handledare för H*rms heroinist-rått forskning var Jovan Rajs.

Aha! Nu föll polletten ner! Ederyd är inte någon anställd på HGV. Han är en spanare från narkotikaspan.

Det innebär att bara tre personer från hotellet hördes: Mäkelä, ägaren Öhrling, samt ägarens hustru.

Det faktum att det finns blyertsanteckningar i spaningsuppslaget där våldsmannen från Västerort nämns, kan innebära att det finns separata uppslag kring honom. Jag frågar arkivet och testar att begära ut om det finns.



Det verkar ju dock som att hotellpersonalen eller åtminstone ägaren och hans fru varit något av filantroper, då de varit förvånansvärt måna om CdC:s väl och ve, trots att de bara känt henne en kort tid. Hade det uppstått hotfulla situationer för CdC inför öppen ridå på hotellet hade de nog berättat om det för polisen. Samtidigt kan man undra hur mycket sådant som hotellet hade kunnat acceptera. Ägaren Öhrling ringde ju polisen när han blev varse narkotikaförsäljning. Så även om CdC muntligen verkar ha delgivit personalen mycket, så höll hon nog vissa saker för sig själv, för att inte bli avhyst. CdC kan ha upplevt HGV som en miljö där hon var någorlunda säker och skyddad. De män som besökte henne var förmodligen köpare eller säljare av narkotika.
Eftersom spanaren Ederyd hade massor av matnyttig information så är det uppenbart att narkotikaspan hade HGV under lupp. Det kan ha varit ett ställe där det köptes och såldes allt möjligt i den undre världen.

Kanske dök TÅ upp som en räddare från ovan. Så visst kan situationen för CdC på HGV börjat bli riskabel och osäker, då fler och fler kände till att hon fanns där. Jag vet att vi spekulerat om det tidigare i tråden. De hotfulla situationer som det finns vittnesmål om och som ska ha ägt rum på öppen gata, inträffar just först efter att CdC återkommer från Småland och spenderar mer tid i city igen. Hoten kan ha varit en effekt av narkotikahandeln på HGV.

Beträffande brevet från Vinof kan jag höra ifall det finns bevarat.

Ja, jag förvånas som sagt över frånvaron av lugnande substanser i CdC:s kropp. Jag vet visserligen inte om dessa bryts ner snabbare än heroin och alkohol.

Tanken att C tände av - och därmed kanske agerade irrationellt - uppkommer självklart, men hennes välvårdade yttre stämmer illa med en avtändning. Hennes naglar var välfilade och hon hade nyligen rakat benen. Denna omsorg om det yttre borde inte ha varit prioriterad under en plågsam abstinens. Bilden blir återigen paradoxal.

Jo, jag känner till Härms och Rajs råttforskning. Det var ju dessa råttor som Härm och Rajs skulle turas om att titta till under helgerna, där Rajs menade att det har hans tur under pingsthelgen varför Härm inte hade något där att göra. Polisen undersökte även ifall det saknades något heroin - vilket inte var fallet - utifrån hypotesen att Härm skulle ha erbjudit det till CdC. Nu vet jag inte hur omfattande forskningen var, men mängden tillgänglig heroin bör inte ha varit enorm. Möjligen skulle det ha räckt till ett par doser för en van missbrukare som CdC, ifall man inte föreställde sig att Härm tömde hela förrådet.

Återigen slås jag av att Härm hade kunnat vara en tillgång för fallet utifrån sina kunskaper om man inte plötsligt hade bestämt sig för att slänga honom under bussen.

Jag tolkade också Ederyd som en anställd initialt, men hans titel står angiven som "krinsp". I dokumentet på s. 7 kallas han spanare. Förnamnet var tydligen Tommy.

Jag tror också att man hade insyn i HGV och uppenbarligen även i CdC:s liv. Dokumentet där Ederyd lämnar sina uppgifter inleds ju med "Kände till att den mördade bott på hotell Gustav Vasa" och att ägaren berättat detta. Det är lite udda att ägaren valde att informera en spanare och antyder att dessa två kanske hade regelbunden kontakt.

Beträffande det eventuellt hotfulla i situationen tänkte jag inte att denne blonde man skulle ha varit öppet våldsam, utan att det var fråga om ett mer subtilt beteende. Ifall den blonde var någon som CdC inte ville träffa kunde det räcka med att denne ställde sig i receptionen och på så sätt visade att han visste var hon befann sig. För en utomstående kunde det ha uppfattats som en normal, ofarlig situation medan CdC så klart hade förstått allvaret.

Detta är ett hypotetiskt resonemang, baserat på ett mycket ringa underlag, men man kan prövningsvis koppla samman idén om att CdC kände sig avslöjad eller hotad på HGV med uppgifterna från tipsaren som bott där i samband med tillslaget.

Tipsaren hade uppenbarligen fel i sina datumuppgifter, men att detta specifika tillslag med mannen som hoppade ut genom fönstret har ägt rum, styrker ju att tipsaren faktiskt bott på HGV. I det sammanhanget är det intressant att tipsaren sa sig springa ärenden åt CdC. Man kan kanske anta att dessa ärenden var narkotikarelaterade, men om nu CdC anlitade någon annan för kontakt med omvärlden kan det helt enkelt ha berott på att hon inte vågade sig ut.

Man kan även fråga sig hur pass bra kontroll ägaren med fru hade på sitt hotell eftersom det uppenbarligen togs in skjutvapen, såldes narkotika och förekom oregistrerade gäster, som när CdC lät personer övernatta i hennes rum.

Tack på förhand angående Vinof-brevet!

Historien om skjutvapnet och den våldsamma langaren från Västerort, säger något om hur farlig miljön på HGV var och samma otäcka klientel fanns såklart på de andra hotellhemmen, tex Norrtulls hotellhem.

Ett hotellhem är fö en plats där behovet av att stycka ett mordoffer torde vara akut, pga att personal och gäster rör sig i gemensamma utrymmen dygnet runt.

HGV saknade i stort sett socialt filter och laglig kontroll.
Det var ett extremt liberalt boende, som tillät missbruk, prostitution och allehanda brottsslighet.

Ett privat boende som släpper in da Costa, Raine G, Beppan, en våldsam från Västerort och liknande personer, bäddar såklart för en allmänt farlig miljö.

HGV tog emot samma klientel som de mer kontrollerade kommunala boendena men man hade inte samma övergripande kontroll över de boende och inte samma krav.

Ja, det tycks ju ha varit udda. Visserligen anmälde ägaren narkotikaförsäljning, men det kan ju ha varit om den blev väl iögonfallande. Ifall man var diskret kanske det inte uppmärksammades eller möjligen kunde man se mellan fingrarna.

Om så var fallet kan 1999-tipsarens ärendespringande åt Catrine ha ytterligare en tänkbar orsak. Jag förmodar att någon som bodde stadigt på HGV och blev bekant med Catrine var i ungefär samma situation som hon och att de ärenden som hon hade behov av att få uträttade var av kriminell natur. Antagligen rörde det sig om narkotikaaffärer.

Jag föreslog tidigare att Catrine kanske inte ville eller vågade ge sig ut, om hon var rädd att avslöja var hon bodde, men det kan ju ha varit så enkelt att.hon inte ville bli ertappad av personalen. De kanske hade mer koll på henne än den okände tipsaren. I sådana fall är det en mindre dramatisk förklaring till beteendet.

Jag förstår hur du tänker men jag har fått intrycket att HGV var ett privat lågtröskelboende och att personalen var oengagerad i gästernas göranden och låtanden, så länge ingen dog eller blev misshandlad. Jag tror inte att da Costa var rädd för att personalen skulle lägga sig i hennes knarklangande, bedrägerierna eller stölderna ute på stan.

Jag vidrörde ämnet i inlägg #42066.

Ägaren till HGV verkar inte heller helt ok. Om jag minns rätt, nämns han i boken Catrine och tystnaden. Han var tydligen inblandad i ett bedrägeri och offret var en äldre dam. Jag kan ha fel.