Citat:
Jag vill ändå ytterligare förtydliga att det finns en skam och vanära den ryska ledningen försöker hantera- vilket också ger sig uttryck genom hela den ryska samhällskroppen. Jag tänker på småsaker som att det är straffbelagt att beskriva det ryska angreppet på Ukraina som ett krig... man kan alltså anta att eliten skäms över detta övergrepp och straffar sina medborgare då de blir påminda om denna blamage. Den ryska staten skäms då den ukrainska krigsmakten förstör och sargar den ryska energiproduktionen och nödgas beskriva sina tillkortakommanden som att 'allt skjuts ned och det är bara bråte som faller ner' eller... varför det är ont om bensin är pga. semesterresande och skördesäsong, eller beskrivningar om hur misshagliga domare, politiker och företagsledare hoppat ut genom fönster eller på annat sätt begått de mest besynnerliga självmord. Den ryska maktens skam visas också genom fängslande av ungdomar som sjunger sånger om fred och frihet eller bara visar upp ett tomt plakat.
Allt det här och massor av ytterligare exempel finns på sådant som skvallrar om skamkänslor- en självsäker och rättfärdig stat är mer tillåtande mot sin befolkning med vissheten om att operationer, åtgärder och handlingar alla är försvarbara och fullt legitima. Ryssland är inte där- de vet att de är ute i ogjort ärende och försöker hantera sina skändliga handlingar med kontroll, förbud och inskränkningar för sina medborgare. Ej att förglömma- en enorm och lögnaktig propagandaapparat...
Allt det här och massor av ytterligare exempel finns på sådant som skvallrar om skamkänslor- en självsäker och rättfärdig stat är mer tillåtande mot sin befolkning med vissheten om att operationer, åtgärder och handlingar alla är försvarbara och fullt legitima. Ryssland är inte där- de vet att de är ute i ogjort ärende och försöker hantera sina skändliga handlingar med kontroll, förbud och inskränkningar för sina medborgare. Ej att förglömma- en enorm och lögnaktig propagandaapparat...
Jag tycker inte som du.
Jag ser ingen vanära och ingen skam för att man anföll. Man har utryckt att man blev provocerad och kunde inte längre agera på annat sätt.
Skam känner jag bara för att detta är ett fruktansvärd akt mot ett folk man erkänner som broderlig. Skam att man inte lyckades lösa det på annat sätt och nu dör människor. Jag är övertygad att man hade undvikit det om man kunde. Men det kunde man uppenbarligen inte.
Jag tror även att det är av en annan anledning som man inte vill att SVO kallas för krig. Det är av principiella och strategiska skäl. USA kallar inte sina "operationer" runt om i världen för krig heller. Det har en folkrättsligt betydelse. Däremot är det många som fritt gör det på tv och sociala media, finns överflöd av exempel.
